Only Dharma. Since 1992
Library / Tipiṭaka / តិបិដក • Tipiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ (ដីកា) • Majjhimanikāya (ṭīkā)

៤. បោតលិយសុត្តវណ្ណនា

4. Potaliyasuttavaṇṇanā

៣១. អង្គា នាម ជនបទិនោ រាជកុមារា, តេសំ និវាសោ ឯកោបិ ជនបទោ រុឡ្ហិវសេន អង្គាត្វេវ វុច្ចតីតិ អាហ ‘‘អង្គាយេវ សោ ជនបទោ’’តិ។ មហិយា បនស្ស ឧត្តរេន យា អាបោតិ មហិយា នទិយា យា អាបោ តស្ស ជនបទស្ស ឧត្តរេន ហោន្តិ។ តាសំ អវិទូរត្តា សោ ជនបទោ ឧត្តរាបោតិ វុច្ចតិ។ សា បន មហី កត្ថចិ កត្ថចិ ភិជ្ជិត្វា គតាតិ អាហ ‘‘កតរមហិយា ឧត្តរេន យា អាបោ’’តិ។ តត្ថាតិ តស្សា មហិយា អាគមនតោ បដ្ឋាយ អយំ អាវិភាវកថា។ យស្មា (អ. និ. ដី. ៣.៨.១៩) លោកិយា ជម្ពុទីបោ ហិមវា តត្ថ បតិដ្ឋិតសមុទ្ទទហបព្ពតនទិយោតិ ឯតេសុ យំ យំ ន មនុស្សគោចរំ, តត្ថ សយំ សម្មូឡ្ហា អញ្ញេបិ សម្មោហយន្តិ, តត្ថ តត្ថ សម្មោហវិធមនត្ថំ ‘‘អយំ កិរ ជម្ពុទីបោ’’តិអាទិមារទ្ធំ។ ទសសហស្សយោជនបរិមាណោ អាយាមតោ ច វិត្ថារតោ ចាតិ អធិប្បាយោ។ តេនាហ ‘‘តត្ថា’’តិអាទិ។ ឧទកេន អជ្ឈោត្ថដោ តទុបភោគិសត្តានំ បុញ្ញក្ខយេន។

31. Aṅgā nāma janapadino rājakumārā, tesaṃ nivāso ekopi janapado ruḷhivasena aṅgātveva vuccatīti āha ‘‘aṅgāyeva so janapado’’ti. Mahiyā panassa uttarena yā āpoti mahiyā nadiyā yā āpo tassa janapadassa uttarena honti. Tāsaṃ avidūrattā so janapado uttarāpoti vuccati. Sā pana mahī katthaci katthaci bhijjitvā gatāti āha ‘‘kataramahiyā uttarena yā āpo’’ti. Tatthāti tassā mahiyā āgamanato paṭṭhāya ayaṃ āvibhāvakathā. Yasmā (a. ni. ṭī. 3.8.19) lokiyā jambudīpo himavā tattha patiṭṭhitasamuddadahapabbatanadiyoti etesu yaṃ yaṃ na manussagocaraṃ, tattha sayaṃ sammūḷhā aññepi sammohayanti, tattha tattha sammohavidhamanatthaṃ ‘‘ayaṃ kira jambudīpo’’tiādimāraddhaṃ. Dasasahassayojanaparimāṇo āyāmato ca vitthārato cāti adhippāyo. Tenāha ‘‘tatthā’’tiādi. Udakena ajjhotthaṭo tadupabhogisattānaṃ puññakkhayena.

សុន្ទរទស្សនំ កូដន្តិ សុទស្សនកូដំ, យំ លោកេ ‘‘ហេមកូដ’’ន្តិ វុច្ចតិ។ មូលគន្ធោ កាឡានុសារិយាទិ។ សារគន្ធោ ចន្ទនាទិ។ ផេគ្គុគន្ធោ សលលាទិ។ តចគន្ធោ លវង្គាទិ។ បបដិកគន្ធោ កពិត្ថាទិ។ រសគន្ធោ សជ្ជាទិ, បត្តគន្ធោ តមាលហិរិវេរាទិ។ បុប្ផគន្ធោ នាគកុង្កុមាទិ។ ផលគន្ធោ ជាតិផលាទិ។ គន្ធគន្ធោ សព្ពេសំ គន្ធានំ គន្ធោ។ យស្ស ហិ រុក្ខស្ស សព្ពេសម្បិ មូលាទីនំ គន្ធោ អត្ថិ, សោ ឥធ គន្ធោ នាម។ តស្ស គន្ធស្ស គន្ធោ គន្ធគន្ធោ។ សព្ពានិ បុថុលតោ បញ្ញាសយោជនានិ, អាយាមតោ បន ឧព្ពេធតោ វិយ ទ្វិយោជនសតានេវាតិ វទន្តិ។

Sundaradassanaṃ kūṭanti sudassanakūṭaṃ, yaṃ loke ‘‘hemakūṭa’’nti vuccati. Mūlagandho kāḷānusāriyādi. Sāragandho candanādi. Pheggugandho salalādi. Tacagandho lavaṅgādi. Papaṭikagandho kabitthādi. Rasagandho sajjādi, pattagandho tamālahiriverādi. Pupphagandho nāgakuṅkumādi. Phalagandho jātiphalādi. Gandhagandho sabbesaṃ gandhānaṃ gandho. Yassa hi rukkhassa sabbesampi mūlādīnaṃ gandho atthi, so idha gandho nāma. Tassa gandhassa gandho gandhagandho. Sabbāni puthulato paññāsayojanāni, āyāmato pana ubbedhato viya dviyojanasatānevāti vadanti.

មនោហរសិលាតលានីតិ ឱតរណត្ថាយ មនុញ្ញសោបានសិលាតលានិ។ សុបដិយត្តានីតិ តទុបភោគិសត្តានំ សាធារណកម្មានុភាវេន សុដ្ឋុ បដិយត្តានិ សុប្បវត្តិតានិ ហោន្តិ។ មច្ឆកច្ឆបាទយោ ឧទកំ មលិនំ ករោន្តិ, តទភាវតោ ផលិកសទិសនិម្មលុទកានិ។ តិរិយតោ ទីឃំ ឧគ្គតកូដន្តិ ‘‘តិរច្ឆានបព្ពត’’ន្តិ អាហ។

Manoharasilātalānīti otaraṇatthāya manuññasopānasilātalāni. Supaṭiyattānīti tadupabhogisattānaṃ sādhāraṇakammānubhāvena suṭṭhu paṭiyattāni suppavattitāni honti. Macchakacchapādayo udakaṃ malinaṃ karonti, tadabhāvato phalikasadisanimmaludakāni. Tiriyato dīghaṃ uggatakūṭanti ‘‘tiracchānapabbata’’nti āha.

អាបណានិ ឯវ វោហារស្ស មុខភូតានីតិ អាហ ‘‘អាបណមុខសហស្សានី’’តិ។ វិភត្តានីតិ វវត្ថិតានិ អញ្ញមញ្ញាសម្ភិន្នានិ។ វសនដ្ឋានន្តិ អត្តនោ យថាផាសុកំ វសិតព្ពដ្ឋានំ។ អាសតិ ឯត្ថាតិ អាសនំ, និសីទិតព្ពដ្ឋានានិ។

Āpaṇāni eva vohārassa mukhabhūtānīti āha ‘‘āpaṇamukhasahassānī’’ti. Vibhattānīti vavatthitāni aññamaññāsambhinnāni. Vasanaṭṭhānanti attano yathāphāsukaṃ vasitabbaṭṭhānaṃ. Āsati etthāti āsanaṃ, nisīditabbaṭṭhānāni.

អសារុប្បំ បដិច្ច ឧប្បជ្ជនកស្ស ឆាទនតោ ឆន្នំ អនុច្ឆវិកំ, តទេវ អជ្ឈាសយសម្បត្តិំ បតិរូបេតិ បកាសេតីតិ បតិរូបំ។ តេនាហ ‘‘នប្បតិរូប’’ន្តិ។ ការណវេវចនានីតិ ញាបកការណវេវចនានិ។ ញាបកញ្ហិ ការណំ អធិប្បេតំ។ អត្ថំ អាករោតិ បកាសេតីតិ អាការោ, តមេវ លីនំ គុឡ្ហំ អត្ថំ គមេតីតិ លិង្គំ, សោ តេន និមីយតីតិ និមិត្តន្តិ វុច្ចតិ។ ឥទានិ តមេវត្ថំ វិវរិតុំ ‘‘ទីឃទសវត្ថ…បេ.… និមិត្តាតិ វុត្តា’’តិ អាហ។ តេតិ អាការាទយោ។ តថា ហិ បន មេតិអាទិនា បោតលិយោ គហបតិ ‘‘បរិព្ពាជកនិយាមេន អហំ ជីវាមិ, តស្មា គហបតិ ន ហោមីតិ វទតិ។ ឱវទន្តោតិ អនុសាសន្តោ។ ឧបវទន្តោតិ បរិភាសន្តោ។

Asāruppaṃ paṭicca uppajjanakassa chādanato channaṃ anucchavikaṃ, tadeva ajjhāsayasampattiṃ patirūpeti pakāsetīti patirūpaṃ. Tenāha ‘‘nappatirūpa’’nti. Kāraṇavevacanānīti ñāpakakāraṇavevacanāni. Ñāpakañhi kāraṇaṃ adhippetaṃ. Atthaṃ ākaroti pakāsetīti ākāro, tameva līnaṃ guḷhaṃ atthaṃ gametīti liṅgaṃ, so tena nimīyatīti nimittanti vuccati. Idāni tamevatthaṃ vivarituṃ ‘‘dīghadasavattha…pe… nimittāti vuttā’’ti āha. Teti ākārādayo. Tathā hi pana metiādinā potaliyo gahapati ‘‘paribbājakaniyāmena ahaṃ jīvāmi, tasmā gahapati na homīti vadati. Ovadantoti anusāsanto. Upavadantoti paribhāsanto.

៣២. គេធភូតោ លោភោតិ គិជ្ឈនសភាវោ លោភោ។ អគិជ្ឈនលក្ខណោ ន លោភោ, អនិន្ទាភូតំ អឃដ្ដនន្តិ និន្ទាយ បដិបក្ខភូតំ បរេសំ អឃដ្ដនំ។ និន្ទាឃដ្ដនាតិ និន្ទាវសេន បរេសំ ឃដ្ដនា អក្កោសនា។ ព្យវហារវោហារោបីតិ កយវិក្កយលក្ខណោ សព្យោហារោបិ ទានគ្គហណំ វោហារោ។ ‘‘ទត្តោ តិស្សោ’’ តិអាទិនា វោហរណំ បញ្ញាបនន្តិ បញ្ញត្តិ វោហារោ។ យថាធិប្បេតស្ស អត្ថស្ស វោហរណំ កថនំ ពោធនន្តិ វចនំ វោហារោ។ យាថាវតោ អយាថាវតោ ច វោហរតិ ឯតេនាតិ វោហារោ, ចេតនា។ អយមិធាធិប្បេតោតិ អយំ ចេតនាលក្ខណោ វោហារោ ឥធ ឥមស្មិំ អត្ថេ អធិប្បេតោ, សោ ច ខោ សាវជ្ជោវ សមុច្ឆេទស្ស ឥច្ឆិតត្តា។ ឥទានិ ចតុព្ពិធស្សបិ វោហារស្ស ឥធ សម្ភវំ ទស្សេតុំ ‘‘យស្មា វា’’តិអាទិ វុត្តំ។ គិហីតិ ចេតនា នត្ថីតិ អហំ គិហីតិ ចេតនាបវត្តិ នត្ថិ។ គិហីតិ វចនំ នត្ថីតិ គិហីតិ អត្តនោ បរេសញ្ច វចនប្បវត្តិ នត្ថិ។ គិហីតិ បណ្ណត្តិ នត្ថីតិ គិហីតិ សមញ្ញា នត្ថិ។ គិហីតិ ព្យវហារោ នត្ថីតិ សមុទាចារោ នត្ថិ។

32.Gedhabhūto lobhoti gijjhanasabhāvo lobho. Agijjhanalakkhaṇo na lobho, anindābhūtaṃ aghaṭṭananti nindāya paṭipakkhabhūtaṃ paresaṃ aghaṭṭanaṃ. Nindāghaṭṭanāti nindāvasena paresaṃ ghaṭṭanā akkosanā. Byavahāravohāropīti kayavikkayalakkhaṇo sabyohāropi dānaggahaṇaṃ vohāro. ‘‘Datto tisso’’ tiādinā voharaṇaṃ paññāpananti paññatti vohāro. Yathādhippetassa atthassa voharaṇaṃ kathanaṃ bodhananti vacanaṃ vohāro. Yāthāvato ayāthāvato ca voharati etenāti vohāro, cetanā. Ayamidhādhippetoti ayaṃ cetanālakkhaṇo vohāro idha imasmiṃ atthe adhippeto, so ca kho sāvajjova samucchedassa icchitattā. Idāni catubbidhassapi vohārassa idha sambhavaṃ dassetuṃ ‘‘yasmā vā’’tiādi vuttaṃ. Gihīti cetanā natthīti ahaṃ gihīti cetanāpavatti natthi. Gihīti vacanaṃ natthīti gihīti attano paresañca vacanappavatti natthi. Gihīti paṇṇatti natthīti gihīti samaññā natthi. Gihīti byavahāro natthīti samudācāro natthi.

៣៣. បាណាតិបាតោវ សំយោជនំ។ កស្មា? ពន្ធនភាវេន បវត្តនតោ និស្សរិតុំ អប្បទានតោ។ បាណាតិបាតស្ស អត្ថិតាយ សោ បុគ្គលោ ‘‘បាណាតិបាតី’’តិ វុច្ចតីតិ អាហ – ‘‘បាណាតិបាតស្ស…បេ.… ហោតី’’តិ។ យញ្ហិ យស្ស អត្ថិ, តេន សោ អបទិស្សតីតិ។ ពហុតាយាតិ អចក្ខុកាទិភេទេន ពហុភាវតោ។ បាណាតិបាតស្ស បដិបក្ខោ អបាណាតិបាតោ។ សោ បន អត្ថតោ កាយទ្វារិកោ សីលសំវរោតិ អាហ ‘‘កាយិកសីលសំវរេនា’’តិ។ អត្តាបិ មំ ឧបវទេយ្យាតិអាទិ បាណាតិបាតេ អាទីនវទស្សនំ។ អាទីនវទស្សិនោ ហិ តតោ ឱរមណំ។ ទេសនាវសេនាតិ អញ្ញត្ថ សុត្តេ អភិធម្មេ ច ទសសុ សំយោជនេសុ បញ្ចសុ នីវរណេសុ ទេសនាវសេន អបរិយាបន្នម្បិ សំយោជនន្តិបិ នីវរណន្តិបិ ឥធ វុត្តំ។ កស្មា? តទត្ថសម្ភវតោ។ តេនាហ – ‘‘វដ្ដពន្ធនដ្ឋេន ហិតប្បដិច្ឆាទនដ្ឋេន ចា’’តិ, បាណាតិបាតោ ហិ អបាណាតិបាតបច្ចយំ ហិតំ បដិច្ឆាទេន្តោវ ឧប្បជ្ជតីតិ។ ឯកោ អវិជ្ជាសវោតិ ឥទំ សហជាតវសេន វុត្តំ, ឧបនិស្សយវសេន បន ឥតរេសម្បិ អាសវានំ យថារហំ សម្ភវោ វេទិតព្ពោ។ បាណាតិបាតី ហិ បុគ្គលោ ‘‘តប្បច្ចយំ អត្ថំ ករិស្សាមី’’តិ កាមេ បត្ថេតិ។ ទិដ្ឋិំ គណ្ហាតិ, ភវវិសេសំ បច្ចាសីសតិ។ តត្ថ ឧប្បន្នំ វិហនតិ ពាធតីតិ វិឃាតោ, ទុក្ខំ, បរិឡាហនំ អនត្ថុប្បាទវសេន ឧបតាបនំ បរិឡាហោ, អយមេតេសំ វិសេសោ។ សព្ពត្ថាតិ សព្ពេសុ វារេសុ។ ឥមិនា ឧបាយេនាតិ អតិទេសេន បន បរិគ្គហិតោ អត្ថោ បរតោ អាគមិស្សតីតិ។

33.Pāṇātipātova saṃyojanaṃ. Kasmā? Bandhanabhāvena pavattanato nissarituṃ appadānato. Pāṇātipātassa atthitāya so puggalo ‘‘pāṇātipātī’’ti vuccatīti āha – ‘‘pāṇātipātassa…pe… hotī’’ti. Yañhi yassa atthi, tena so apadissatīti. Bahutāyāti acakkhukādibhedena bahubhāvato. Pāṇātipātassa paṭipakkho apāṇātipāto. So pana atthato kāyadvāriko sīlasaṃvaroti āha ‘‘kāyikasīlasaṃvarenā’’ti. Attāpi maṃ upavadeyyātiādi pāṇātipāte ādīnavadassanaṃ. Ādīnavadassino hi tato oramaṇaṃ. Desanāvasenāti aññattha sutte abhidhamme ca dasasu saṃyojanesu pañcasu nīvaraṇesu desanāvasena apariyāpannampi saṃyojanantipi nīvaraṇantipi idha vuttaṃ. Kasmā? Tadatthasambhavato. Tenāha – ‘‘vaṭṭabandhanaṭṭhena hitappaṭicchādanaṭṭhena cā’’ti, pāṇātipāto hi apāṇātipātapaccayaṃ hitaṃ paṭicchādentova uppajjatīti. Eko avijjāsavoti idaṃ sahajātavasena vuttaṃ, upanissayavasena pana itaresampi āsavānaṃ yathārahaṃ sambhavo veditabbo. Pāṇātipātī hi puggalo ‘‘tappaccayaṃ atthaṃ karissāmī’’ti kāme pattheti. Diṭṭhiṃ gaṇhāti, bhavavisesaṃ paccāsīsati. Tattha uppannaṃ vihanati bādhatīti vighāto, dukkhaṃ, pariḷāhanaṃ anatthuppādavasena upatāpanaṃ pariḷāho, ayametesaṃ viseso. Sabbatthāti sabbesu vāresu. Iminā upāyenāti atidesena pana pariggahito attho parato āgamissatīti.

៣៤-៤០. ឥមស្មិំ បទេតិ ឯតេន សត្តសុបិ វារេសុ តថា អាគតំ បទំ សាមញ្ញតោ គហិតំ។ តេនាហ ‘‘ឥមិនា’’តិអាទិ។ រោសនំ កាយិកំ វាចសិកញ្ចាតិ តប្បដិបក្ខោ អរោសោបិ តថា ទុវិធោតិ អាហ ‘‘កាយិកវាចសិកសំវរេនា’’តិ។ យថា អភិជ្ឈា លោភោ, អនភិជ្ឈា អលោភោ, ឯវំ អកោធូបាយាសោ អព្យាបាទោ, សំវរេ សុខន្តិ សំវរោតិ ទដ្ឋព្ពោ, អនតិលោភោ បន សតិសំវរេ, អនតិមានោ ញាណសំវរេ សង្គហំ គច្ឆតីតិ ទដ្ឋព្ពំ។ ឥមេសុ បន បទេសុ ឯវំ សព្ពវារេសុ យោជនា កាតព្ពាតិ សម្ពន្ធោ។

34-40.Imasmiṃ padeti etena sattasupi vāresu tathā āgataṃ padaṃ sāmaññato gahitaṃ. Tenāha ‘‘iminā’’tiādi. Rosanaṃ kāyikaṃ vācasikañcāti tappaṭipakkho arosopi tathā duvidhoti āha ‘‘kāyikavācasikasaṃvarenā’’ti. Yathā abhijjhā lobho, anabhijjhā alobho, evaṃ akodhūpāyāso abyāpādo, saṃvare sukhanti saṃvaroti daṭṭhabbo, anatilobho pana satisaṃvare, anatimāno ñāṇasaṃvare saṅgahaṃ gacchatīti daṭṭhabbaṃ. Imesu pana padesu evaṃ sabbavāresu yojanā kātabbāti sambandho.

ឯវំ អាសវុប្បត្តិ វេទិតព្ពាតិ ឯត្ថ វុត្តស្សបិ ឯកជ្ឈំ វុច្ចមានត្តា ‘‘បុន អយំ សង្ខេបវិនិច្ឆយោ’’តិ វុត្តំ។ អសម្មោហត្ថំ អារម្មណស្ស។ បុរិមេសុ តាវ ចតូសុ វារេសុ វិរមិតុំ ន សក្កោមីតិ វត្តព្ពំ។ ‘‘អត្តាបិ មំ ឧបវទេយ្យា’’តិ ឯតស្ស បទស្ស អត្ថវណ្ណនាយំ ‘‘ន សក្កោមី’’តិ, ‘‘អនុវិជ្ជាបិ មំ វិញ្ញូ គរហេយ្យុ’’ន្តិ ឯតស្ស បទស្ស អត្ថវណ្ណនាយំ ‘‘ន សក្កោតី’’តិ វត្តព្ពំ, ឥមិនា នយេន បច្ឆិមេសុបិ ចតូសុ យថារហំ យោជនា វេទិតព្ពា។ អតិមានេ ភវាសវអវិជ្ជាសវាតិ វុត្តំ មានេន សហ ទិដ្ឋិយា អនុប្បជ្ជនតោ, អតិមានោ បន កាមរាគេនបិ ឧប្បជ្ជតេវាតិ ‘‘អតិមានេ កាមាសវអវិជ្ជាសវា’’តិ វត្តព្ពំ សិយា, ស្វាយំ នយោ វុត្តនយត្តា សុវិញ្ញេយ្យោតិ ន ទស្សិតោ។ បាតិមោក្ខសំវរសីលំ កថិតំ អាទិតោ ចតូហិ ឆដ្ឋេន វាតិ បញ្ចហិ វារេហិ, សេសេហិ តីហិ បាតិមោក្ខសំវរសីលេ ឋិតស្ស ភិក្ខុនោ បដិសង្ខាបហានំ, សព្ពេហិបិ បន ភិក្ខុភាវេ ឋិតស្ស គិហិវោហារសមុច្ឆេទោ កថិតោ។ តត្ថ សព្ពត្ថ វត្តំ ‘‘ឥទញ្ចិទញ្ច មយ្ហំ កាតុំ នប្បតិរូប’’ន្តិ បដិសង្ខានវសេន អករណំ បជហនញ្ច បដិសង្ខាបហានំ។

Evaṃ āsavuppatti veditabbāti ettha vuttassapi ekajjhaṃ vuccamānattā ‘‘puna ayaṃ saṅkhepavinicchayo’’ti vuttaṃ. Asammohatthaṃ ārammaṇassa. Purimesu tāva catūsu vāresu viramituṃ na sakkomīti vattabbaṃ. ‘‘Attāpi maṃ upavadeyyā’’ti etassa padassa atthavaṇṇanāyaṃ ‘‘na sakkomī’’ti, ‘‘anuvijjāpi maṃ viññū garaheyyu’’nti etassa padassa atthavaṇṇanāyaṃ ‘‘na sakkotī’’tivattabbaṃ, iminā nayena pacchimesupi catūsu yathārahaṃ yojanā veditabbā. Atimāne bhavāsavaavijjāsavāti vuttaṃ mānena saha diṭṭhiyā anuppajjanato, atimāno pana kāmarāgenapi uppajjatevāti ‘‘atimāne kāmāsavaavijjāsavā’’ti vattabbaṃ siyā, svāyaṃ nayo vuttanayattā suviññeyyoti na dassito. Pātimokkhasaṃvarasīlaṃ kathitaṃ ādito catūhi chaṭṭhena vāti pañcahi vārehi, sesehi tīhi pātimokkhasaṃvarasīle ṭhitassa bhikkhuno paṭisaṅkhāpahānaṃ, sabbehipi pana bhikkhubhāve ṭhitassa gihivohārasamucchedo kathito. Tattha sabbattha vattaṃ ‘‘idañcidañca mayhaṃ kātuṃ nappatirūpa’’nti paṭisaṅkhānavasena akaraṇaṃ pajahanañca paṭisaṅkhāpahānaṃ.

កាមាទីនវកថាវណ្ណនា

Kāmādīnavakathāvaṇṇanā

៤២. ឧបសុម្ភេយ្យាតិ ឯត្ថ ឧប-សទ្ទោ សមីបត្ថោ, សុម្ភនំ វិក្ខេបនំ។ តេនេវ តមេនន្តិ ភុម្មត្ថេ ឧបយោគវចនន្តិ អាហ – ‘‘តស្ស សមីបេ ខិបេយ្យា’’តិ, តស្ស កុក្កុរស្ស សមីបេ អដ្ឋិកង្កលំ ខិបេយ្យាតិ អត្ថោ។ និម្មំសត្តា កង្កលន្តិ វុច្ចតីតិ ឥមិនា វិគតមំសាយ អដ្ឋិកង្កលិកាយ ឧរដ្ឋិម្ហិ វា បិដ្ឋិកណ្ដកេ វា សីសដ្ឋិម្ហិ វា កង្កល-សទ្ទោ និរុឡ្ហោតិ ទស្សេតិ។ សុនិក្កន្តន្តិ និល្លិខិតំ កត្វាវ និព្ពិសេសំ លិខិតំ។

42.Upasumbheyyāti ettha upa-saddo samīpattho, sumbhanaṃ vikkhepanaṃ. Teneva tamenanti bhummatthe upayogavacananti āha – ‘‘tassa samīpe khipeyyā’’ti, tassa kukkurassa samīpe aṭṭhikaṅkalaṃ khipeyyāti attho. Nimmaṃsattā kaṅkalanti vuccatīti iminā vigatamaṃsāya aṭṭhikaṅkalikāya uraṭṭhimhi vā piṭṭhikaṇṭake vā sīsaṭṭhimhi vā kaṅkala-saddo niruḷhoti dasseti. Sunikkantanti nillikhitaṃ katvāva nibbisesaṃ likhitaṃ.

ឯកត្តុបដ្ឋានស្ស អជ្ឈុបេក្ខនវសេន បវត្តិយា ឯកត្តា។ តេនាហ ‘‘ចតុត្ថឈានុបេក្ខា’’តិ។ យស្មា បនស្ស អារម្មណម្បិ ឯកសភាវមេវ, តស្មា អាហ ‘‘សា ហី’’តិអាទិ។ លោកាមិសសង្ខាតាតិ អបរិញ្ញាតវត្ថុនា លោកេន អាមសិតព្ពតោ, លោកេ វា អាមិសោតិ សង្ខំ គតាយ វសេន កាមគុណានំ កាមភាវោ ច អាមិសភាវោ ច, សោ ឯវ និប្បរិយាយតោ អាមិសន្តិ វត្តព្ពតំ អរហតិ។ កាមគុណាមិសាតិ កាមគុណេ ឆន្ទរាគា។ គហណដ្ឋេន ភុសំ អាទានដ្ឋេន។

Ekattupaṭṭhānassa ajjhupekkhanavasena pavattiyā ekattā. Tenāha ‘‘catutthajhānupekkhā’’ti. Yasmā panassa ārammaṇampi ekasabhāvameva, tasmā āha ‘‘sā hī’’tiādi. Lokāmisasaṅkhātāti apariññātavatthunā lokena āmasitabbato, loke vā āmisoti saṅkhaṃ gatāya vasena kāmaguṇānaṃ kāmabhāvo ca āmisabhāvo ca, so eva nippariyāyato āmisanti vattabbataṃ arahati. Kāmaguṇāmisāti kāmaguṇe chandarāgā. Gahaṇaṭṭhena bhusaṃ ādānaṭṭhena.

៤៣. ឌយនំ អាកាសេន គមនន្តិ អាហ ‘‘ឧប្បតិត្វា គច្ឆេយ្យា’’តិ។ គិជ្ឈាទីនំ វាសិផរសុ ន ហោតីតិ អាហ – ‘‘មុខតុណ្ឌកេន ឌសន្តា តច្ឆេយ្យុ’’ន្តិ។ វិស្សជ្ជេយ្យុន្តិ ឯត្ថ ‘‘វិស្សជ្ជន’’ន្តិ អាកឌ្ឍនំ អធិប្បេតំ អនេកត្ថត្តា ធាតូនំ, អាកឌ្ឍនញ្ច អនុពន្ធិត្វា បាតនន្តិ អាហ ‘‘មំសបេសិំ នខេហិ កឌ្ឍិត្វា បាតេយ្យុ’’ន្តិ។

43. Ḍayanaṃ ākāsena gamananti āha ‘‘uppatitvā gaccheyyā’’ti. Gijjhādīnaṃ vāsipharasu na hotīti āha – ‘‘mukhatuṇḍakena ḍasantā taccheyyu’’nti. Vissajjeyyunti ettha ‘‘vissajjana’’nti ākaḍḍhanaṃ adhippetaṃ anekatthattā dhātūnaṃ, ākaḍḍhanañca anubandhitvā pātananti āha ‘‘maṃsapesiṃ nakhehi kaḍḍhitvā pāteyyu’’nti.

៤៧. បុរិសស្ស អារោហនយោគ្យំ បោរិសេយ្យំ

47. Purisassa ārohanayogyaṃ poriseyyaṃ.

៤៨. សម្បន្នំ សុន្ទរំ ផលមស្សាតិ សម្បន្នផលំ។ ផលូបបន្នន្តិ ផលេហិ ឧបេតន្តិ អាហ ‘‘ពហុផល’’ន្តិ។

48. Sampannaṃ sundaraṃ phalamassāti sampannaphalaṃ. Phalūpapannanti phalehi upetanti āha ‘‘bahuphala’’nti.

៥០. សុវិទូរវិទូរេតិ អរិយស្ស វិនយេ វោហារសមុច្ឆេទតោ សុដ្ឋុ វិទូរភូតេ ឯវ វិទូរេ អហំ ឋិតោ។ កស្សចិ នាម អត្ថស្សបិ អជាននតោ ន អាជានន្តីតិ អនាជានីយាតិ កត្តុសាធនមស្ស ទស្សេន្តោ អជាននកេតិ អជានន្តភោជនសីសេន តេសំ ទាតព្ពបច្ចយេ វទតិ។ សេសំ សុវិញ្ញេយ្យមេវ។

50.Suvidūravidūreti ariyassa vinaye vohārasamucchedato suṭṭhu vidūrabhūte eva vidūre ahaṃ ṭhito. Kassaci nāma atthassapi ajānanato na ājānantīti anājānīyāti kattusādhanamassa dassento ajānanaketi ajānantabhojanasīsena tesaṃ dātabbapaccaye vadati. Sesaṃ suviññeyyameva.

បោតលិយសុត្តវណ្ណនាយ លីនត្ថប្បកាសនា សមត្តា។

Potaliyasuttavaṇṇanāya līnatthappakāsanā samattā.







Related texts:



តិបិដក (មូល) • Tipiṭaka (Mūla) / សុត្តបិដក • Suttapiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ • Majjhimanikāya / ៤. បោតលិយសុត្តំ • 4. Potaliyasuttaṃ

អដ្ឋកថា • Aṭṭhakathā / សុត្តបិដក (អដ្ឋកថា) • Suttapiṭaka (aṭṭhakathā) / មជ្ឈិមនិកាយ (អដ្ឋកថា) • Majjhimanikāya (aṭṭhakathā) / ៤. បោតលិយសុត្តវណ្ណនា • 4. Potaliyasuttavaṇṇanā


© 1991-2026 Titi Tudorancea Yoga Bulletin | Titi Tudorancea® is a Registered Trademark | Terms of use and privacy policy
Contact