| Library / Tipiṭaka / តិបិដក • Tipiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ (ដីកា) • Majjhimanikāya (ṭīkā) |
៥. ជីវកសុត្តវណ្ណនា
5. Jīvakasuttavaṇṇanā
៥១. កុមារេន ភតោ បោសាបិតោតិ កុមារភតោ, កុមារភតោ ឯវ កោមារភច្ចោ យថា ‘‘ភិសក្កមេវ ភេសជ្ជ’’ន្តិ។
51. Kumārena bhato posāpitoti kumārabhato, kumārabhato eva komārabhacco yathā ‘‘bhisakkameva bhesajja’’nti.
អារភន្តីតិ ឯត្ថ អារភ-សទ្ទោ កាមំ កាមាយូហនយញ្ញុដ្ឋាបនអាបត្តិអាបជ្ជនវិញ្ញាបនាទីសុបិ អាគតោ, ឥធ បន ហិំសនេ ឥច្ឆិតព្ពោតិ អាហ – ‘‘អារភន្តីតិ ឃាតេន្តី’’តិ។ ឧទ្ទិសិត្វា កតន្តិ (អ. និ. ដី. ៣.៨.១២; សារត្ថ. ដី. មហាវគ្គ ៣.២៩៤) អត្តានំ ឧទ្ទិសិត្វា មារណវសេន កតំ និព្ពត្តិតំ។ បដិច្ចកម្មន្តិ ឯត្ថ កម្ម-សទ្ទោ កម្មសាធនោ អតីតកាលិកោតិ អាហ – ‘‘អត្តានំ បដិច្ច កត’’ន្តិ។ និមិត្តកម្មស្សេតំ អធិវចនំ ‘‘បដិច្ច កម្មំ ផុសតី’’តិអាទីសុ (ជា. ១.៤.៧៥) វិយ។ និមិត្តកម្មស្សាតិ និមិត្តភាវេន លទ្ធព្ពកម្មស្ស, ន ករណការាបនវសេន។ បដិច្ចកម្មំ ឯត្ថ អត្ថីតិ មំសំ បដិច្ចកម្មំ យថា ‘‘ពុទ្ធំ ឯតស្ស អត្ថីតិ ពុទ្ធោ’’តិ។ តេសន្តិ និគណ្ឋានំ។ អញ្ញេបិ ព្រាហ្មណាទយោ តំលទ្ធិកា អត្ថេវ។
Ārabhantīti ettha ārabha-saddo kāmaṃ kāmāyūhanayaññuṭṭhāpanaāpattiāpajjanaviññāpanādīsupi āgato, idha pana hiṃsane icchitabboti āha – ‘‘ārabhantīti ghātentī’’ti. Uddisitvā katanti (a. ni. ṭī. 3.8.12; sārattha. ṭī. mahāvagga 3.294) attānaṃ uddisitvā māraṇavasena kataṃ nibbattitaṃ. Paṭiccakammanti ettha kamma-saddo kammasādhano atītakālikoti āha – ‘‘attānaṃ paṭicca kata’’nti. Nimittakammassetaṃ adhivacanaṃ ‘‘paṭicca kammaṃ phusatī’’tiādīsu (jā. 1.4.75) viya. Nimittakammassāti nimittabhāvena laddhabbakammassa, na karaṇakārāpanavasena. Paṭiccakammaṃ ettha atthīti maṃsaṃ paṭiccakammaṃ yathā ‘‘buddhaṃ etassa atthīti buddho’’ti. Tesanti nigaṇṭhānaṃ. Aññepi brāhmaṇādayo taṃladdhikā attheva.
ការណន្តិ ឯត្ថ យុត្តិ អធិប្បេតា, សា ឯវ ច ធម្មតោ អនបេតត្តា ‘‘ធម្មោ’’តិ វុត្តាតិ អាហ – ‘‘ការណំ នាម តិកោដិបរិសុទ្ធមច្ឆមំសបរិភោគោ’’តិ។ អនុការណំ នាម មហាជនស្ស តថា ព្យាករណំ យុត្តិយា ធម្មស្ស អនុរូបភាវតោ មំសំ បរិភុញ្ជិតព្ពន្តិ អនុញ្ញាតំ តថេវ កថនន្តិ កត្វា។ តន្តិ ‘‘ជានំ ឧទ្ទិស្សកតំ មំសំ បរិភុញ្ជតី’’តិ ឯវំ វុត្តំ បរិភុញ្ជនំ នេវ ការណំ ហោតិ សព្ពេន សព្ពំ អភាវតោ សតិ ច អយុត្តិយំ អធម្មោតិ កត្វា។ តថា ព្យាករណន្តិ ‘‘ជានំ ឧទ្ទិស្សកតំ មំសំ បរិភុញ្ជតី’’តិ កថនំ យុត្តិយា ធម្មស្ស អននុរូបភាវតោ ន អនុការណំ ហោតិ។ បរេហិ វុត្តការណេន សការណោ ហុត្វាតិ បរេ តិត្ថិយា ‘ជាន’ន្តិអាទិនា ធម្មំ កថេន្តិ វទន្តិ, តេន ការណភូតេន សការណោ ហុត្វា។ តេហិ តថា វត្តព្ពោ ឯវ ហុត្វា តុម្ហាកំ វាទោ វា អនុវាទោ វា ‘‘មំសំ បរិភុញ្ជិតព្ព’’ន្តិ បវត្តា តុម្ហាកំ កថា វា បរតោ បរេហិ តថា បវត្តិតា តស្សា អនុកថា វា។ វិញ្ញូហិ គរហិតព្ពការណន្តិ តិត្ថិយា តាវ តិដ្ឋន្តុ, តតោ អញ្ញេហិ បណ្ឌិតេហិ គរហិតព្ពការណំ។ កោចិ ន អាគច្ឆតីតិ គរហិតព្ពតំ ន អាបជ្ជតីតិ អត្ថោ។ អភិភវិត្វា អាចិក្ខន្តីតិ អភិភុយ្យ មទ្ទិត្វា កថេន្តិ, អភិភូតេន អក្កោសន្តីតិ អត្ថោ។
Kāraṇanti ettha yutti adhippetā, sā eva ca dhammato anapetattā ‘‘dhammo’’ti vuttāti āha – ‘‘kāraṇaṃ nāma tikoṭiparisuddhamacchamaṃsaparibhogo’’ti. Anukāraṇaṃ nāma mahājanassa tathā byākaraṇaṃ yuttiyā dhammassa anurūpabhāvato maṃsaṃ paribhuñjitabbanti anuññātaṃ tatheva kathananti katvā. Tanti ‘‘jānaṃ uddissakataṃ maṃsaṃ paribhuñjatī’’ti evaṃ vuttaṃ paribhuñjanaṃ neva kāraṇaṃ hoti sabbena sabbaṃ abhāvato sati ca ayuttiyaṃ adhammoti katvā. Tathā byākaraṇanti ‘‘jānaṃ uddissakataṃ maṃsaṃ paribhuñjatī’’ti kathanaṃ yuttiyā dhammassa ananurūpabhāvato na anukāraṇaṃ hoti. Parehi vuttakāraṇena sakāraṇo hutvāti pare titthiyā ‘jāna’ntiādinā dhammaṃ kathenti vadanti, tena kāraṇabhūtena sakāraṇo hutvā. Tehi tathā vattabbo eva hutvā tumhākaṃ vādo vā anuvādo vā ‘‘maṃsaṃ paribhuñjitabba’’nti pavattā tumhākaṃ kathā vā parato parehi tathā pavattitā tassā anukathā vā. Viññūhi garahitabbakāraṇanti titthiyā tāva tiṭṭhantu, tato aññehi paṇḍitehi garahitabbakāraṇaṃ. Koci na āgacchatīti garahitabbataṃ na āpajjatīti attho. Abhibhavitvā ācikkhantīti abhibhuyya madditvā kathenti, abhibhūtena akkosantīti attho.
៥២. ការណេហីតិ បរិភោគចិត្តស្ស អវិសុទ្ធតាហេតូហិ។ ភិក្ខូ ឧទ្ទិស្សកតំ ទិដ្ឋំ។ តាទិសមំសញ្ហិ បរិភោគានារហត្តា ចិត្តអវិសុទ្ធិយា ការណំ ចិត្តសំកិលេសាវហតោ។ ឥទានិ ទិដ្ឋសុតបរិសង្កិតានិ សរូបតោ ទស្សេតុំ ‘‘ទិដ្ឋាទីសូ’’តិអាទិ វុត្តំ។ តត្ថ តទុភយវិមុត្តបរិសង្កិតន្តិ ‘‘ទិដ្ឋំ សុត’’ន្តិ ឥមំ ឧភយំ អនិស្សាយ – ‘‘កិំ នុ ខោ ឥមំ ភិក្ខុំ ឧទ្ទិស្ស វធិត្វា សម្បាទិត’’ន្តិ កេវលមេវ បរិសង្កិតំ។ សព្ពសង្គាហកោតិ សព្ពេសំ តិណ្ណំ បរិសង្កិតានំ សង្គណ្ហនកោ។
52.Kāraṇehīti paribhogacittassa avisuddhatāhetūhi. Bhikkhū uddissakataṃ diṭṭhaṃ. Tādisamaṃsañhi paribhogānārahattā cittaavisuddhiyā kāraṇaṃ cittasaṃkilesāvahato. Idāni diṭṭhasutaparisaṅkitāni sarūpato dassetuṃ ‘‘diṭṭhādīsū’’tiādi vuttaṃ. Tattha tadubhayavimuttaparisaṅkitanti ‘‘diṭṭhaṃ suta’’nti imaṃ ubhayaṃ anissāya – ‘‘kiṃ nu kho imaṃ bhikkhuṃ uddissa vadhitvā sampādita’’nti kevalameva parisaṅkitaṃ. Sabbasaṅgāhakoti sabbesaṃ tiṇṇaṃ parisaṅkitānaṃ saṅgaṇhanako.
មង្គលាទីនន្តិ អាទិ-សទ្ទេន អាហុនបាហុនាទិកំ សង្គណ្ហាតិ។ និព្ពេមតិកា ហោន្តីតិ សព្ពេន សព្ពំ បរិសង្កិតាភាវមាហ។ ឥតរេសន្តិ អជានន្តានំ វដ្ដតិ, ជានតោ ឯវេត្ថ អាបត្តិ ហោតិ។ តេយេវាតិ យេ ឧទ្ទិស្ស កតំ, តេយេវ។
Maṅgalādīnanti ādi-saddena āhunapāhunādikaṃ saṅgaṇhāti. Nibbematikā hontīti sabbena sabbaṃ parisaṅkitābhāvamāha. Itaresanti ajānantānaṃ vaṭṭati, jānato evettha āpatti hoti. Teyevāti ye uddissa kataṃ, teyeva.
ឧទ្ទិស្សកតមំសបរិភោគតោ អកប្បិយមំសបរិភោគស្ស វិសេសំ ទស្សេតុំ ‘‘អកប្បិយមំសំ បនា’’តិអាទិ វុត្តំ។ បុរិមស្មិំ សចិត្តកា អាបត្តិ, ឥតរស្មិំ អចិត្តកា។ តេនាហ – ‘‘អកប្បិយមំសំ អជានិត្វា ភុត្តស្សបិ អាបត្តិយេវា’’តិ។ បរិភោគន្តិ បរិភុញ្ជិតព្ពន្តិ វទាមីតិ អត្ថោ។
Uddissakatamaṃsaparibhogato akappiyamaṃsaparibhogassa visesaṃ dassetuṃ ‘‘akappiyamaṃsaṃ panā’’tiādi vuttaṃ. Purimasmiṃ sacittakā āpatti, itarasmiṃ acittakā. Tenāha – ‘‘akappiyamaṃsaṃ ajānitvā bhuttassapi āpattiyevā’’ti. Paribhoganti paribhuñjitabbanti vadāmīti attho.
៥៣. តាទិសស្សាតិ តិកោដិបរិសុទ្ធស្ស មច្ឆមំសស្ស បរិភោគេ។ មេត្តាវិហារិនោបីតិ អបិ-សទ្ទេន អមេត្តាវិហារិនោបិ។ មេត្តាវិហារិនោ បរិភោគេ សិខាប្បត្តា អនវជ្ជតាតិ ទស្សេតុំ ‘‘ឥធ, ជីវក, ភិក្ខូ’’តិអាទិ វុត្តំ។ អនិយមេត្វាតិ អវិសេសេត្វា សាមញ្ញតោ។ យស្មា ភគវតា – ‘‘យតោ ខោ, វច្ឆ, ភិក្ខុនោ តណ្ហា បហីនា ហោតី’’តិអាទិនា មហាវច្ឆគោត្តសុត្តេ (ម. និ. ២.១៩៤) អត្តា អនិយមេត្វា វុត្តោ។ តថា ហិ វច្ឆគោត្តោ – ‘‘តិដ្ឋតុ ភវំ គោតមោ, អត្ថិ បន ភោតោ គោតមស្ស ឯកភិក្ខុបិ សាវកោ អាសវានំ ខយា…បេ.… ឧបសម្បជ្ជ វិហរតី’’តិ អាហ, ‘‘ឥធ, ភារទ្វាជ, ភិក្ខុ អញ្ញតរំ គាមំ វា និគមំ វា ឧបនិស្សាយ វិហរតី’’តិអាទិនា ចង្កីសុត្តេ (ម. និ. ២.៤៣០) អត្តា អនិយមេត្វា វុត្តោ។ តថា ហិ តត្ថ បរតោ – ‘‘យំ ខោ បន អយមាយស្មា ធម្មំ ទេសេតិ, គម្ភីរោ សោ ធម្មោ ទុទ្ទសោ ទុរនុពោធោ សន្តោ បណីតោ អតក្កាវចរោ និបុណោ បណ្ឌិតវេទនីយោ, ន សោ ធម្មោ សុទេសនីយោ លុទ្ទេនា’’តិអាទិនា ទេសនា អាគតា, តស្មា វុត្តំ ‘‘ភគវតា ហិ មហាវច្ឆគោត្តសុត្តេ, ចង្កីសុត្តេ ឥមស្មិំ សុត្តេតិ តីសុ ឋានេសុ អត្តានំយេវ សន្ធាយ ទេសនា កតា’’តិ។ មំសូបសេចនោវ អធិប្បេតោ មច្ឆមំសសហិតស្ស អាហារស្ស បរិភោគភាវតោ មច្ឆមំសស្ស ច ឥធ អធិប្បេតត្តា។
53.Tādisassāti tikoṭiparisuddhassa macchamaṃsassa paribhoge. Mettāvihārinopīti api-saddena amettāvihārinopi. Mettāvihārino paribhoge sikhāppattā anavajjatāti dassetuṃ ‘‘idha, jīvaka, bhikkhū’’tiādi vuttaṃ. Aniyametvāti avisesetvā sāmaññato. Yasmā bhagavatā – ‘‘yato kho, vaccha, bhikkhuno taṇhā pahīnā hotī’’tiādinā mahāvacchagottasutte (ma. ni. 2.194) attā aniyametvā vutto. Tathā hi vacchagotto – ‘‘tiṭṭhatu bhavaṃ gotamo, atthi pana bhoto gotamassa ekabhikkhupi sāvako āsavānaṃ khayā…pe… upasampajja viharatī’’ti āha, ‘‘idha, bhāradvāja, bhikkhu aññataraṃ gāmaṃ vā nigamaṃ vā upanissāya viharatī’’tiādinā caṅkīsutte (ma. ni. 2.430) attā aniyametvā vutto. Tathā hi tattha parato – ‘‘yaṃ kho pana ayamāyasmā dhammaṃ deseti, gambhīro so dhammo duddaso duranubodho santo paṇīto atakkāvacaro nipuṇo paṇḍitavedanīyo, na so dhammo sudesanīyo luddenā’’tiādinā desanā āgatā, tasmā vuttaṃ ‘‘bhagavatā hi mahāvacchagottasutte, caṅkīsutte imasmiṃ sutteti tīsu ṭhānesu attānaṃyeva sandhāya desanā katā’’ti. Maṃsūpasecanova adhippeto macchamaṃsasahitassa āhārassa paribhogabhāvato macchamaṃsassa ca idha adhippetattā.
អគថិតោ អប្បដិពទ្ធោ។ តណ្ហាមុច្ឆនាយាតិ តណ្ហាយនវសេន មុច្ឆាបត្តិយា។ អនជ្ឈោបន្នោ តណ្ហាយ អភិភវិត្វា ន អជ្ឈោត្ថដោ, គិលិត្វា បរិនិដ្ឋបេត្វា ន សណ្ឋិតោតិ អត្ថោ។ តេនាហ – ‘‘សព្ពំ អាលុម្បិត្វា’’តិអាទិ។ ឥធ អាទីនវោ អាហារស្ស បដិកូលភាវោតិ អាហ ‘‘ឯករត្តិវាសេនា’’តិអាទិ។ អយមត្ថោ អាហារបរិភោគោតិ អត្ថសំយោជនបរិច្ឆេទិកា ‘‘យាវទេវ ឥមស្ស កាយស្ស ឋិតិយា’’តិអាទិនា (ទី. និ. ៣.១៨២; ម. និ. ១.២៣; ២.២៤; ៣.៧៥; សំ. និ. ៤.១២០) បវត្តា អាហារបដិពទ្ធឆន្ទរាគនិស្សរណភូតា បញ្ញា អស្ស អត្ថីតិ និស្សរណបញ្ញោ។ ឥទមត្ថន្តិ ឯតមត្ថាយ។ ឯវំ សន្តេតិ ‘‘ព្រហ្មាតិ ច មេត្តាវិហារិនោ សមញ្ញា’’តិ អវត្វា យេ ធម្មា មេត្តាវិហារស្ស បដិបក្ខភូតា, តត្ថ សាវសេសំ បហាសិ ព្រហ្មា, អនវសេសំ បហាសិ ភគវាតិ សចេ តេ ឥទំ សន្ធាយ ភាសិតំ, ឯវំ សន្តេ តវ ឥទំ យថាវុត្តវចនំ អនុជានាមិ, ន មេត្តាវិហារិតាសាមញ្ញមត្តតោតិ អត្ថោ។
Agathito appaṭibaddho. Taṇhāmucchanāyāti taṇhāyanavasena mucchāpattiyā. Anajjhopanno taṇhāya abhibhavitvā na ajjhotthaṭo, gilitvā pariniṭṭhapetvā na saṇṭhitoti attho. Tenāha – ‘‘sabbaṃ ālumpitvā’’tiādi. Idha ādīnavo āhārassa paṭikūlabhāvoti āha ‘‘ekarattivāsenā’’tiādi. Ayamattho āhāraparibhogoti atthasaṃyojanaparicchedikā ‘‘yāvadeva imassa kāyassa ṭhitiyā’’tiādinā (dī. ni. 3.182; ma. ni. 1.23; 2.24; 3.75; saṃ. ni. 4.120) pavattā āhārapaṭibaddhachandarāganissaraṇabhūtā paññā assa atthīti nissaraṇapañño. Idamatthanti etamatthāya. Evaṃ santeti ‘‘brahmāti ca mettāvihārino samaññā’’ti avatvā ye dhammā mettāvihārassa paṭipakkhabhūtā, tattha sāvasesaṃ pahāsi brahmā, anavasesaṃ pahāsi bhagavāti sace te idaṃ sandhāya bhāsitaṃ, evaṃ sante tava idaṃ yathāvuttavacanaṃ anujānāmi, na mettāvihāritāsāmaññamattatoti attho.
៥៥. ‘‘បាដិយេក្កោ អនុសន្ធី’’តិ វត្វា វិសុំ អនុសន្ធិភាវំ ទស្សេតុំ ‘‘ឥមស្មិំ ហី’’តិអាទិ វុត្តំ។ ទ្វារំ ថកេតីតិ មច្ឆមំសបរិភោគានុញ្ញាយ អញ្ញេសំ វចនទ្វារំ បិទហតិ, ចោទនាបថំ និរុន្ធតិ។ កថំ សត្តានុទ្ទយំ ទស្សេតិ? សត្តានុទ្ទយមុខេន ពាហិរកានំ មច្ឆមំសបរិភោគបដិក្ខេបោ តយិទំ មិច្ឆា, តិកោដិបរិសុទ្ធស្សេវ មច្ឆមំសស្ស បរិភោគោ ភគវតា អនុញ្ញាតោ។ តថា ហិ វុត្តំ – ‘តីហិ ខោ អហំ, ជីវក, ឋានេហិ មំសំ បរិភោគន្តិ វទាមី’តិអាទិ (ម. និ. ២.៥២)។ វិនយេបិ (បារា. ៤០៩; ចូឡវ. ៣៤៣) វុត្តំ – ‘‘តិកោដិបរិសុទ្ធំ, ទេវទត្ត, មច្ឆមំសំ មយា អនុញ្ញាត’’ន្តិ។ តិកោដិបរិសុទ្ធញ្ច ភុញ្ជន្តានំ សត្តេសុ អនុទ្ទយា និច្ចលា។ ‘‘សត្តានុទ្ទយំ ទស្សេតី’’តិ សង្ខេបតោ វុត្តមត្ថំ វិវរន្តោ ‘‘សចេ ហី’’តិអាទិមាហ។
55.‘‘Pāṭiyekkoanusandhī’’ti vatvā visuṃ anusandhibhāvaṃ dassetuṃ ‘‘imasmiṃ hī’’tiādi vuttaṃ. Dvāraṃ thaketīti macchamaṃsaparibhogānuññāya aññesaṃ vacanadvāraṃ pidahati, codanāpathaṃ nirundhati. Kathaṃ sattānuddayaṃ dasseti? Sattānuddayamukhena bāhirakānaṃ macchamaṃsaparibhogapaṭikkhepo tayidaṃ micchā, tikoṭiparisuddhasseva macchamaṃsassa paribhogo bhagavatā anuññāto. Tathā hi vuttaṃ – ‘tīhi kho ahaṃ, jīvaka, ṭhānehi maṃsaṃ paribhoganti vadāmī’tiādi (ma. ni. 2.52). Vinayepi (pārā. 409; cūḷava. 343) vuttaṃ – ‘‘tikoṭiparisuddhaṃ, devadatta, macchamaṃsaṃ mayā anuññāta’’nti. Tikoṭiparisuddhañca bhuñjantānaṃ sattesu anuddayā niccalā. ‘‘Sattānuddayaṃ dassetī’’ti saṅkhepato vuttamatthaṃ vivaranto ‘‘sace hī’’tiādimāha.
បឋមេន ការណេនាតិ ទេសនាវសេនបិ បយោគវសេនបិ បឋមេន បរូបឃាតហេតុនា។ កឌ្ឍិតោ សោ បាណោ។ គលេន បវេធេន្តេនាតិ យោត្តគលេន ករណេន អសយ្ហមានេន។ ពហុបុញ្ញមេវ ហោតិ អាសាទនាបេក្ខាយ អភាវតោ, ហិតជ្ឈាសយត្តា វាតិ អធិប្បាយោ។ ឯសាហំ, ភន្តេតិអាទិ កស្មា វុត្តំ, សរណគមនវសេនេវ គហិតសរណោតិ ចោទនំ សន្ធាយាហ ‘‘អយ’’ន្តិអាទិ។ ឱគាហន្តោតិអាទិតោ បដ្ឋាយ យាវ បរិយោសានា សុត្តំ អនុស្សរន្តោ អត្ថំ ឧបធារេន្តោ។ សេសំ សុវិញ្ញេយ្យមេវ។
Paṭhamena kāraṇenāti desanāvasenapi payogavasenapi paṭhamena parūpaghātahetunā. Kaḍḍhito so pāṇo. Galena pavedhentenāti yottagalena karaṇena asayhamānena. Bahupuññameva hoti āsādanāpekkhāya abhāvato, hitajjhāsayattā vāti adhippāyo. Esāhaṃ, bhantetiādi kasmā vuttaṃ, saraṇagamanavaseneva gahitasaraṇoti codanaṃ sandhāyāha ‘‘aya’’ntiādi. Ogāhantotiādito paṭṭhāya yāva pariyosānā suttaṃ anussaranto atthaṃ upadhārento. Sesaṃ suviññeyyameva.
ជីវកសុត្តវណ្ណនាយ លីនត្ថប្បកាសនា សមត្តា។
Jīvakasuttavaṇṇanāya līnatthappakāsanā samattā.
Related texts:
តិបិដក (មូល) • Tipiṭaka (Mūla) / សុត្តបិដក • Suttapiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ • Majjhimanikāya / ៥. ជីវកសុត្តំ • 5. Jīvakasuttaṃ
អដ្ឋកថា • Aṭṭhakathā / សុត្តបិដក (អដ្ឋកថា) • Suttapiṭaka (aṭṭhakathā) / មជ្ឈិមនិកាយ (អដ្ឋកថា) • Majjhimanikāya (aṭṭhakathā) / ៥. ជីវកសុត្តវណ្ណនា • 5. Jīvakasuttavaṇṇanā
