Only Dharma. Since 1992
Library / Tipiṭaka / តិបិដក • Tipiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ (ដីកា) • Majjhimanikāya (ṭīkā)

៣. ឱបម្មវគ្គោ

3. Opammavaggo

១. កកចូបមសុត្តវណ្ណនា

1. Kakacūpamasuttavaṇṇanā

២២២. មោឡិន្តិ កេសរចនំ។ វេហាយសន្តិ អាកាសេ។ រតនចង្កោដវរេនាតិ រតនសិលាមយវរចង្កោដកេន សហស្សនេត្តោ សិរសា បដិគ្គហិ។ ‘‘សុវណ្ណចង្កោដកវរេនា’’តិបិ (ពុ. វំ. អដ្ឋ. ២៣ ទូរេនិទានកថា; ជា. អដ្ឋ. ១.២ អវិទូរេនិទានកថា) បាឋោ។

222.Moḷinti kesaracanaṃ. Vehāyasanti ākāse. Ratanacaṅkoṭavarenāti ratanasilāmayavaracaṅkoṭakena sahassanetto sirasā paṭiggahi. ‘‘Suvaṇṇacaṅkoṭakavarenā’’tipi (bu. vaṃ. aṭṭha. 23 dūrenidānakathā; jā. aṭṭha. 1.2 avidūrenidānakathā) pāṭho.

សាតិ មោឡិ។ មោឡិ ឯតស្ស អត្ថីតិ មោឡិកោ, មោឡិកោ ឯវ មោឡិយោ។ ផគ្គុនោតិ បន នាមំ។ សង្ខាតិ សមញ្ញា។ វេលីយតិ ខណមុហុត្តាទិវសេន ឧបទិសីយតីតិ វេលា, កាលោតិ អាហ ‘‘តាយំ វេលាយំ…បេ.… អយំ កាលវេលា នាមា’’តិ។ វេលយតិ បរិច្ឆេទវសេន តិដ្ឋតីតិ វេលា, សីមា។ វេលយតិ សំកិលេសបក្ខំ ចាលយតីតិ វេលា, សីលំ។ អនតិក្កមនដ្ឋោបិ ចស្ស សំកិលេសធម្មនិមិត្តំ អចលនមេវ។ វិញ្ញុបុរិសាភាវេ ឆបញ្ចវាចាមត្តំ ឱវាទេ បមាណំ នាម។ ទវសហគតំ កត្វាតិ កីឡាសហិតំ កត្វា។

ti moḷi. Moḷi etassa atthīti moḷiko, moḷiko eva moḷiyo. Phaggunoti pana nāmaṃ. Saṅkhāti samaññā. Velīyati khaṇamuhuttādivasena upadisīyatīti velā, kāloti āha ‘‘tāyaṃ velāyaṃ…pe… ayaṃ kālavelā nāmā’’ti. Velayati paricchedavasena tiṭṭhatīti velā, sīmā. Velayati saṃkilesapakkhaṃ cālayatīti velā, sīlaṃ. Anatikkamanaṭṭhopi cassa saṃkilesadhammanimittaṃ acalanameva. Viññupurisābhāve chapañcavācāmattaṃ ovāde pamāṇaṃ nāma.Davasahagataṃ katvāti kīḷāsahitaṃ katvā.

មិស្សីភូតោតិ អននុលោមិកសំសគ្គវសេន មិស្សីភូតោ។ ‘‘អវណ្ណំ ភាសតី’’តិ សង្ខេបតោ វុត្តំ វិវរិតុំ ‘‘តាបនបចនកោដ្ដនាទីនី’’តិអាទិ វុត្តំ។ អធិករណម្បិ ករោតីតិ ឯត្ថ យថា សោ អធិករណាយ បរិសក្កតិ, តំទស្សនំ ‘‘ឥមេសំ ភិក្ខូន’’ន្តិអាទិ។ អធិករណំ អាកឌ្ឍតីតិ អធិករណំ ឧទ្ទិស្ស តេ ភិក្ខូ អាកឌ្ឍតិ, អធិករណំ វា តេសុ ឧប្បាទេន្តោ អាកឌ្ឍតិ។ ឧទ្ទេសបទំ វាតិ បទសោ ឧទ្ទេសមត្តំ វា។ នេវ បិយកម្យតាយាតិ នេវ អត្តនិ សត្ថុនោ បិយភាវកាមតាយ។ ន ភេទាធិប្បាយេនាតិ ន សត្ថុនោ តេន ភិក្ខុនា ភេទាធិប្បាយេន។ អត្ថកាមតាយាតិ មោឡិយផគ្គុនស្ស ហិតកាមតាយ។

Missībhūtoti ananulomikasaṃsaggavasena missībhūto. ‘‘Avaṇṇaṃ bhāsatī’’ti saṅkhepato vuttaṃ vivarituṃ ‘‘tāpanapacanakoṭṭanādīnī’’tiādi vuttaṃ. Adhikaraṇampi karotīti ettha yathā so adhikaraṇāya parisakkati, taṃdassanaṃ ‘‘imesaṃ bhikkhūna’’ntiādi. Adhikaraṇaṃ ākaḍḍhatīti adhikaraṇaṃ uddissa te bhikkhū ākaḍḍhati, adhikaraṇaṃ vā tesu uppādento ākaḍḍhati. Uddesapadaṃ vāti padaso uddesamattaṃ vā. Neva piyakamyatāyāti neva attani satthuno piyabhāvakāmatāya. Na bhedādhippāyenāti na satthuno tena bhikkhunā bhedādhippāyena. Atthakāmatāyāti moḷiyaphaggunassa hitakāmatāya.

២២៤. អវណ្ណភាសនេតិ ភិក្ខុនីនំ អគុណកថនេ។ ឆន្ទាទីនំ វត្ថុភាវតោ កាមគុណា គេហំ វិយ គេហំ, តេ ច តេ សិតា និស្សិតាតិ គេហស្សិតាតិ វុត្តា។ តណ្ហាឆន្ទាបិ តាសំ កត្តុកាមតាបីតិ ឧភយេបិ តណ្ហាឆន្ទា, បដិឃឆន្ទា បន តេសំ កត្តុកាមតា ឯវ។ ផលិកមណិ វិយ បកតិបភស្សរស្ស ចិត្តសន្តានស្ស ឧបសង្គោ វិយ វិបរិណាមការណំ រាគាទយោតិ អាហ ‘‘រត្តម្បិ ចិត្តំ វិបរិណត’’ន្តិអាទិ។ ហិតានុកម្បីតិ ករុណាយ បច្ចុបដ្ឋាបនមាហ។ ‘‘យស្សន្តរតោ ន សន្តិ កោបា’’តិអាទីសុ (ឧទា. ២០) វិយ អន្តរ-សទ្ទោ ចិត្តបរិយាយោតិ អាហ ‘‘ទោសន្តរោតិ ទោសចិត្តោ’’តិ។

224.Avaṇṇabhāsaneti bhikkhunīnaṃ aguṇakathane. Chandādīnaṃ vatthubhāvato kāmaguṇā gehaṃ viya gehaṃ, te ca te sitā nissitāti gehassitāti vuttā. Taṇhāchandāpi tāsaṃ kattukāmatāpīti ubhayepi taṇhāchandā, paṭighachandā pana tesaṃ kattukāmatā eva. Phalikamaṇi viya pakatipabhassarassa cittasantānassa upasaṅgo viya vipariṇāmakāraṇaṃ rāgādayoti āha ‘‘rattampi cittaṃ vipariṇata’’ntiādi. Hitānukampīti karuṇāya paccupaṭṭhāpanamāha. ‘‘Yassantarato na santi kopā’’tiādīsu (udā. 20) viya antara-saddo cittapariyāyoti āha ‘‘dosantaroti dosacitto’’ti.

២២៥. ទុព្ពចតាយ ឱវាទំ អសម្បដិច្ឆន្តោ ចិត្តេនេវ បដិវិរុទ្ធោ អដ្ឋាសិ។ គណ្ហិំសុ ចិត្តំ, ហទយគាហិនិំ បដិបជ្ជិំសូតិ អត្ថោ។ បូរយិំសុ អជ្ឈាសយន្តិ អត្ថោ។ ឯកស្មិំ សមយេ បឋមពោធិយំ។ ឯកាសនំ ភោជនស្ស ឯកាសនភោជនំ, ឯកវេលាយមេវ ភោជនំ។ តញ្ច ខោ បុព្ពណ្ហេ ឯវាតិ អាហ ‘‘ឯកំ បុរេភត្តភោជន’’ន្តិអាទិ។ សត្តក្ខត្តុំ ភុត្តភោជនម្បិ ឥមស្មិំ សុត្តេ ឯកាសនភោជនន្តេវ អធិប្បេតំ, ន ឯកាសនិកតាយ ឯកាយ ឯវ និសជ្ជាយ ភោជនំ។ ‘‘អប្បឌំស…បេ.… សម្ផស្ស’’ន្តិអាទីសុ វិយ អប្ប-សទ្ទោ អភាវត្ថោតិ អាហ ‘‘និរាពាធតំ, និទ្ទុក្ខត’’ន្តិ។ បធានាទិវសេន សល្លហុកំ អកិច្ឆំ ឧដ្ឋានំ សល្លហុកឧដ្ឋានំ។ ន ឯកប្បហារេនាតិ ន ឯកវារេន, ន ឯកស្មិំយេវ កាលេតិ អធិប្បាយោ។ ទ្វេ ភោជនានីតិ ‘‘អបរណ្ហេ រត្តិយ’’ន្តិ កាលវសេន ទ្វេ ភោជនានិ។ បញ្ច គុណេតិ អប្បាពាធាទិកេ បញ្ច អានិសំសេ។ សតុប្បាទករណីយមត្តមេវាតិ សតុប្បាទមត្តករណីយមេវ, និវារេតព្ពស្ស បុនប្បុនំ សមាទបនញ្ច នាហោសិ។

225. Dubbacatāya ovādaṃ asampaṭicchanto citteneva paṭiviruddho aṭṭhāsi. Gaṇhiṃsu cittaṃ, hadayagāhiniṃ paṭipajjiṃsūti attho. Pūrayiṃsu ajjhāsayanti attho. Ekasmiṃ samaye paṭhamabodhiyaṃ. Ekāsanaṃ bhojanassa ekāsanabhojanaṃ, ekavelāyameva bhojanaṃ. Tañca kho pubbaṇhe evāti āha ‘‘ekaṃ purebhattabhojana’’ntiādi. Sattakkhattuṃ bhuttabhojanampi imasmiṃ sutte ekāsanabhojananteva adhippetaṃ, na ekāsanikatāya ekāya eva nisajjāya bhojanaṃ. ‘‘Appaḍaṃsa…pe… samphassa’’ntiādīsu viya appa-saddo abhāvatthoti āha ‘‘nirābādhataṃ, niddukkhata’’nti. Padhānādivasena sallahukaṃ akicchaṃ uṭṭhānaṃ sallahukauṭṭhānaṃ. Na ekappahārenāti na ekavārena, na ekasmiṃyeva kāleti adhippāyo. Dve bhojanānīti ‘‘aparaṇhe rattiya’’nti kālavasena dve bhojanāni. Pañca guṇeti appābādhādike pañca ānisaṃse. Satuppādakaraṇīyamattamevāti satuppādamattakaraṇīyameva, nivāretabbassa punappunaṃ samādapanañca nāhosi.

មណ្ឌភូមីតិ ឱជវន្តភូមិ, យត្ថ បរិសិញ្ចនេន វិនា សស្សានិ កិដ្ឋានិ សម្បជ្ជន្តិ។ យុគេ យោជេតព្ពានិ យោគ្គានិ, តេសំ អាចរិយោ យោគ្គាចរិយោ, តេសំ សិក្ខាបនកោ។ គាមណិហត្ថិអាទយោបិ ‘‘យោគ្គា’’តិ វុច្ចន្តីតិ អាហ បាឡិយំ ‘‘អស្សទម្មសារថី’’តិ។ ចតូសុ មគ្គេសុ យេន យេន មគ្គេន ឥច្ឆតិ។ ជវសមគាទិភេទាសុ គតីសុ យំ យំ គតិំ។ តំ តំ មគ្គំ អារុឡ្ហាវ ឱតិណ្ណាយេវ។ នេវ វារេតព្ពា រស្មិវិនិគ្គណ្ហនេន។ ន វិជ្ឈិតព្ពា បតោទលដ្ឋិយា។ គមនមេវាតិ ឥមេ យុត្តា មម ឥច្ឆានុរូបំ មន្ទំ គច្ឆន្តិ, សមំ គច្ឆន្តិ, សីឃំ គច្ឆន្តីតិ ខុរេសុ និមិត្តគ្គហណំ បដ្ឋបេត្វា សារថិនា តេសំ គមនមេវ បស្សិតព្ពំ ហោតិ, ន តត្ថ និយោជនំ ។ តេហិបិ ភិក្ខូហិ។ បជហិំសុ បជហិតព្ពំ។ សាលទូសនាតិ សាលរុក្ខវិសនាសកា។ អញ្ញា ច វល្លិយោ សាលរុក្ខេ វិនន្ធិត្វា ឋិតា។ ពហិ នីហរណេនាតិ សាលវនតោ ពហិ ឆឌ្ឌនេន។ សុសណ្ឋិតាតិ សណ្ឋានសម្បន្នា, មរិយាទំ ពន្ធិត្វាតិ អាលវាលសម្បាទនវសេន មរិយាទំ ពន្ធិត្វា។ កិបិល្លបុដកំ តម្ពកិបិល្លកបុដកំ។ សុក្ខទណ្ឌកហរណំ អាលវាលព្ភន្តរា។

Maṇḍabhūmīti ojavantabhūmi, yattha parisiñcanena vinā sassāni kiṭṭhāni sampajjanti. Yuge yojetabbāni yoggāni, tesaṃ ācariyo yoggācariyo, tesaṃ sikkhāpanako. Gāmaṇihatthiādayopi ‘‘yoggā’’ti vuccantīti āha pāḷiyaṃ ‘‘assadammasārathī’’ti. Catūsu maggesu yena yena maggena icchati. Javasamagādibhedāsu gatīsu yaṃ yaṃ gatiṃ. Taṃ taṃ maggaṃ āruḷhāva otiṇṇāyeva. Neva vāretabbā rasmiviniggaṇhanena. Na vijjhitabbā patodalaṭṭhiyā. Gamanamevāti ime yuttā mama icchānurūpaṃ mandaṃ gacchanti, samaṃ gacchanti, sīghaṃ gacchantīti khuresu nimittaggahaṇaṃ paṭṭhapetvā sārathinā tesaṃ gamanameva passitabbaṃ hoti, na tattha niyojanaṃ . Tehipi bhikkhūhi. Pajahiṃsu pajahitabbaṃ. Sāladūsanāti sālarukkhavisanāsakā. Aññā ca valliyo sālarukkhe vinandhitvā ṭhitā. Bahi nīharaṇenāti sālavanato bahi chaḍḍanena. Susaṇṭhitāti saṇṭhānasampannā, mariyādaṃbandhitvāti ālavālasampādanavasena mariyādaṃ bandhitvā. Kipillapuṭakaṃ tambakipillakapuṭakaṃ. Sukkhadaṇḍakaharaṇaṃ ālavālabbhantarā.

២២៦. វិទេហរដ្ឋេ ជាតសំវឌ្ឍតាយ វេទេហិកា។ បណ្ឌា វុច្ចតិ បញ្ញា, តាយ ឥតា គតា បវត្តាតិ បណ្ឌិតា។ គហបតានីតិ គេហសាមិនី។ សោរច្ចេនាតិ សំយមេន។ និវាតវុត្តីតិ បណិបាតការី។ និព្ពុតាតិ និព្ពុតទុច្ចរិតបរិឡាហា។ ឧដ្ឋាហិកាតិ ឧដ្ឋានវីរិយវតី។ កិព្ពិសាតិ កុរូរា។

226. Videharaṭṭhe jātasaṃvaḍḍhatāya vedehikā. Paṇḍā vuccati paññā, tāya itā gatā pavattāti paṇḍitā. Gahapatānīti gehasāminī. Soraccenāti saṃyamena. Nivātavuttīti paṇipātakārī. Nibbutāti nibbutaduccaritapariḷāhā. Uṭṭhāhikāti uṭṭhānavīriyavatī. Kibbisāti kurūrā.

២២៧. ឯវំ អក្ខន្តិយា ទោសំ ទស្សេត្វាតិ ‘‘គុណវន្តោ’’តិ លោកេ បត្ថដកិត្តិសទ្ទានម្បិ អក្ខន្តិនិមិត្តំ អយសុប្បត្តិគុណបរិហានិអាទិំ អក្ខមតាយអាទីនវំ បកាសេត្វា។ វចនបថេតិ វចនមគ្គេ យុត្តកាលាទិកេ។ សណ្ហាភាវោបិ ហិ វចនស្ស បវត្តិអាការោតិ កត្វា ‘‘វចនបថោ’’ ត្វេវ វុត្តោ។ តេសំយេវ កាលាទីនំ។ មេត្តា ឯតស្ស អត្ថីតិ មេត្តំ, ឧប្បន្នំ មេត្តចិត្តំ ឯតេសន្តិ ឧប្បន្នមេត្តចិត្តា។ បុន ‘‘កាលេន វា, ភិក្ខវេ’’តិអាទិ (បរិ. ៣៦២, ៣៦៣) បាឡិ ធម្មសភាវទស្សនវសេន បវត្តា ‘‘បរំ ចោទនាវសេន វទន្តា នាម ឥមេហិ អាការេហិ វទន្តី’’តិ។ អធិមុញ្ចិត្វាតិ អភិរតិវសេន តស្មិំ បុគ្គលេ ភាវនាចិត្តំ មុញ្ចិត្វា វិស្សជ្ជេត្វា។ សោ បុគ្គលោ អារម្មណំ ឯតស្សាតិ តទារម្មណំ, មេត្តចិត្តំ។ យទិ ឯវំ បទេសវិសយំ តំ កថំ និប្បទេសវិសយំ វិយ ហោតីតិ ចោទេន្តោ ‘‘កថំ តទារម្មណំ សព្ពាវន្តំ លោកំ ករោតី’’តិ អាហ, ឥតរោ ‘‘បញ្ច វចនបថេ’’តិអាទិនា បរិហរតិ។ ឥធ តទារម្មណញ្ចាតិ តស្សេវ មេត្តចិត្តស្ស អារម្មណំ កត្វាតិ បាឡិយំ វចនសេសោ ទដ្ឋព្ពោ។ តេនាហ ‘‘បុន តស្សេវា’’តិអាទិ។ សព្ពា សត្តកាយសង្ខាតា បជា ឯតស្ស អត្ថីតិ សព្ពាវន្តោតិ ឥមមត្ថំ ទស្សេន្តោ ‘‘សព្ពាវន្ត’’ន្តិ អាហ។ វិបុលេនាតិ មហាជនារម្មណេន។ មហន្តបរិយាយោ ហិ វិបុល-សទ្ទោ, មហត្តញ្ចេត្ថ ពហុកភាវោ។ តេនាហ ‘‘អនេកសត្តារម្មណេនា’’តិ។ តញ្ច បុគ្គលន្តិ បញ្ច វចនបថេ គហេត្វា អាគតបុគ្គលំ។ ចិត្តស្សាតិ មេត្តាសហគតចិត្តស្ស។ ឯត្ថ ច មេត្តាសហគតេន ចេតសា វិហរិស្សាមាតិ សម្ពន្ធោ។ តត្ថ កថន្តិ អាហ ‘‘តញ្ច បុគ្គលំ សព្ពញ្ច លោកំ តស្ស ចិត្តស្ស អារម្មណំ កត្វា អធិមុច្ចិត្វា’’តិ។

227.Evaṃ akkhantiyā dosaṃ dassetvāti ‘‘guṇavanto’’ti loke patthaṭakittisaddānampi akkhantinimittaṃ ayasuppattiguṇaparihāniādiṃ akkhamatāyaādīnavaṃ pakāsetvā. Vacanapatheti vacanamagge yuttakālādike. Saṇhābhāvopi hi vacanassa pavattiākāroti katvā ‘‘vacanapatho’’ tveva vutto. Tesaṃyeva kālādīnaṃ. Mettā etassa atthīti mettaṃ, uppannaṃ mettacittaṃ etesanti uppannamettacittā. Puna ‘‘kālena vā, bhikkhave’’tiādi (pari. 362, 363) pāḷi dhammasabhāvadassanavasena pavattā ‘‘paraṃ codanāvasena vadantā nāma imehi ākārehi vadantī’’ti. Adhimuñcitvāti abhirativasena tasmiṃ puggale bhāvanācittaṃ muñcitvā vissajjetvā. So puggalo ārammaṇaṃ etassāti tadārammaṇaṃ, mettacittaṃ. Yadi evaṃ padesavisayaṃ taṃ kathaṃ nippadesavisayaṃ viya hotīti codento ‘‘kathaṃ tadārammaṇaṃ sabbāvantaṃ lokaṃ karotī’’ti āha, itaro ‘‘pañca vacanapathe’’tiādinā pariharati. Idha tadārammaṇañcāti tasseva mettacittassa ārammaṇaṃ katvāti pāḷiyaṃ vacanaseso daṭṭhabbo. Tenāha ‘‘puna tassevā’’tiādi. Sabbā sattakāyasaṅkhātā pajā etassa atthīti sabbāvantoti imamatthaṃ dassento ‘‘sabbāvanta’’nti āha. Vipulenāti mahājanārammaṇena. Mahantapariyāyo hi vipula-saddo, mahattañcettha bahukabhāvo. Tenāha ‘‘anekasattārammaṇenā’’ti. Tañca puggalanti pañca vacanapathe gahetvā āgatapuggalaṃ. Cittassāti mettāsahagatacittassa. Ettha ca mettāsahagatena cetasā viharissāmāti sambandho. Tattha kathanti āha ‘‘tañca puggalaṃ sabbañca lokaṃ tassa cittassa ārammaṇaṃ katvā adhimuccitvā’’ti.

២២៨. តទត្ថទីបិកន្តិ យា មេត្តំ ចេតោវិមុត្តិំ សម្មទេវ ភាវេត្វា ឋិតស្ស និព្ពិការតោ កេនចិ វិការំ ន អាបាទេតព្ពតា, តទត្ថជោតិកំ។ អបថវិន្តិ បថវី ន ហោតីតិ អបថវី។ និប្បថវិន្តិ សព្ពេន សព្ពំ បថវីភាវាភាវំ។ តិរិយំ បន អបរិច្ឆិន្នាតិ កស្មា វុត្តំ, ននុ ចក្កវាឡបព្ពតេហិ តំ តំ ចក្កវាឡំ បរិច្ឆិន្ទតិ? ន, តទញ្ញចក្កវាឡបថវិយា ឯកាពទ្ធភាវតោ។ តិណ្ណញ្ហិ ចក្កានំ អន្តរសទិសេ តិណ្ណំ តិណ្ណំ លោកធាតូនំ អន្តរេយេវ បថវី នត្ថិ លោកន្តរនិរយភាវតោ។ ចក្កវាឡបព្ពតន្តរេហិ សម្ពទ្ធដ្ឋានេ បថវី ឯកាពទ្ធាវ។ វិវដ្ដកាលេ ហិ សណ្ឋហមានាបិ បថវី យថាសណ្ឋិតបថវិយា ឯកាពទ្ធាវ សណ្ឋហតិ។ តេនាហ ‘‘តិរិយំ បន អបរិច្ឆិន្នា’’តិ។ ឥមិនាវ គម្ភីរភាវេន វុត្តបរិមាណតោ បរំ នត្ថីតិ ទីបិតំ ហោតិ។

228.Tadatthadīpikanti yā mettaṃ cetovimuttiṃ sammadeva bhāvetvā ṭhitassa nibbikārato kenaci vikāraṃ na āpādetabbatā, tadatthajotikaṃ. Apathavinti pathavī na hotīti apathavī. Nippathavinti sabbena sabbaṃ pathavībhāvābhāvaṃ. Tiriyaṃ pana aparicchinnāti kasmā vuttaṃ, nanu cakkavāḷapabbatehi taṃ taṃ cakkavāḷaṃ paricchindati? Na, tadaññacakkavāḷapathaviyā ekābaddhabhāvato. Tiṇṇañhi cakkānaṃ antarasadise tiṇṇaṃ tiṇṇaṃ lokadhātūnaṃ antareyeva pathavī natthi lokantaranirayabhāvato. Cakkavāḷapabbatantarehi sambaddhaṭṭhāne pathavī ekābaddhāva. Vivaṭṭakāle hi saṇṭhahamānāpi pathavī yathāsaṇṭhitapathaviyā ekābaddhāva saṇṭhahati. Tenāha ‘‘tiriyaṃ pana aparicchinnā’’ti. Imināva gambhīrabhāvena vuttaparimāṇato paraṃ natthīti dīpitaṃ hoti.

២២៩. ហលិទ្ទីតិ ហលិទ្ទិវណ្ណំ អធិប្បេតន្តិ អាហ ‘‘យំ កិញ្ចិ បីតកវណ្ណ’’ន្តិ។ វណ្ណសង្ខាតំ រូបំ អស្ស អត្ថីតិ រូបី, ន រូបីតិ អរូបីតិ អាហ ‘‘អរូបោ’’តិ។ តេនេវាហ ‘‘សនិទស្សនភាវបដិក្ខេបតោ’’តិ។

229.Haliddīti haliddivaṇṇaṃ adhippetanti āha ‘‘yaṃ kiñci pītakavaṇṇa’’nti. Vaṇṇasaṅkhātaṃ rūpaṃ assa atthīti rūpī, na rūpīti arūpīti āha ‘‘arūpo’’ti. Tenevāha ‘‘sanidassanabhāvapaṭikkhepato’’ti.

២៣០. បញ្ច យោជនសតានីតិ ហិមវន្តតោ សមុទ្ទំ បវិដ្ឋដ្ឋានវសេន វុត្តំ, ន អនោតត្តទហមុខតោ។ អញ្ញា នទិយោ ឧបាទាយ លព្ភមានំ គម្ភីរតំ អប្បមេយ្យឧទកតញ្ច គហេត្វា ‘‘គម្ភីរា អប្បមេយ្យា’’តិ វុត្តំ។ អដ្ឋកថាយំ បន តិណុក្កាយ តាបេតព្ពត្តាភាវទស្សនបរមេតន្តិ វុត្តំ ‘‘ឯតេន បយោគេនា’’តិអាទិ។

230.Pañca yojanasatānīti himavantato samuddaṃ paviṭṭhaṭṭhānavasena vuttaṃ, na anotattadahamukhato. Aññā nadiyo upādāya labbhamānaṃ gambhīrataṃ appameyyaudakatañca gahetvā ‘‘gambhīrā appameyyā’’ti vuttaṃ. Aṭṭhakathāyaṃ pana tiṇukkāya tāpetabbattābhāvadassanaparametanti vuttaṃ ‘‘etena payogenā’’tiādi.

២៣១. តូលិនី វិយ តូលិនីតិ អាហ ‘‘សិម្ពលិតូលលតាតូលសមានា’’តិ។ សស្សរន្តិ ឯវំបវត្តោ សទ្ទោ សស្សរសទ្ទោ។ អនុរវទស្សនញ្ហេតំ។ តថា ភព្ភរសទ្ទោ។ សព្ពមេតំ មេត្តាវិហារិនោ ចិត្តស្ស ទូសេតុំ អសក្កុណេយ្យភាវទស្សនបរំ។ អយញ្ហេត្ថ សង្ខេបត្ថោ – យថា មហាបថវី កេនចិ បុរិសេន អបថវិំ កាតុំ ន សក្កា, យថា អាកាសេ កិញ្ចិ រូបំ បដ្ឋបេតុំ ន សក្កា, យថា គង្គាយ ឧទកំ តិណុក្កាយ តាបេតុំ ន សក្កា, យថា ច ពិឡារភស្តំ ថទ្ធំ ផរុសញ្ច សម្ផស្សំ កាតុំ ន សក្កា, ឯវមេវំ មេត្តាយ ចេតោវិមុត្តិយា អាសេវិតាយ ភាវិតាយ ពហុលីកតាយ បញ្ច វចនបថេ គហេត្វា អាគតបុរិសេន កេនចិ បរិយាយេន ចិត្តស្ស អញ្ញថត្តំ កាតុំ ន សក្កាតិ។

231. Tūlinī viya tūlinīti āha ‘‘simbalitūlalatātūlasamānā’’ti. Sassaranti evaṃpavatto saddo sassarasaddo. Anuravadassanañhetaṃ. Tathā bhabbharasaddo. Sabbametaṃ mettāvihārino cittassa dūsetuṃ asakkuṇeyyabhāvadassanaparaṃ. Ayañhettha saṅkhepattho – yathā mahāpathavī kenaci purisena apathaviṃ kātuṃ na sakkā, yathā ākāse kiñci rūpaṃ paṭṭhapetuṃ na sakkā, yathā gaṅgāya udakaṃ tiṇukkāya tāpetuṃ na sakkā, yathā ca biḷārabhastaṃ thaddhaṃ pharusañca samphassaṃ kātuṃ na sakkā, evamevaṃ mettāya cetovimuttiyā āsevitāya bhāvitāya bahulīkatāya pañca vacanapathe gahetvā āgatapurisena kenaci pariyāyena cittassa aññathattaṃ kātuṃ na sakkāti.

២៣២. ឱចរកាតិ បរូបឃាតវសេន ហីនកម្មការិនោ។ តេនាហ ‘‘នីចកម្មការកា’’តិ។ អនធិវាសនេនាតិ អក្ខមនេន។ មយ្ហំ ឱវាទករោ ន ហោតីតិ បរម្ហិ អនត្ថការិម្ហិ ចិត្តបទោសនេន អាឃាតុប្បាទនេន មម សាសនេ សម្មាបដិបជ្ជមានោ នាម ន ហោតិ។

232.Ocarakāti parūpaghātavasena hīnakammakārino. Tenāha ‘‘nīcakammakārakā’’ti. Anadhivāsanenāti akkhamanena. Mayhaṃ ovādakaro na hotīti paramhi anatthakārimhi cittapadosanena āghātuppādanena mama sāsane sammāpaṭipajjamāno nāma na hoti.

២៣៣. អណុន្តិ អប្បកំ តនុ បរិត្តកំ។ ថូលន្តិ មហន្តំ ឱឡារិកំ។ វចនបថស្ស បន អធិប្បេតត្តា តំ សាវជ្ជវិភាគេន គហេតព្ពន្តិ អាហ ‘‘អប្បសាវជ្ជំ វា មហាសាវជ្ជំ វា’’តិ។ ខន្តិយា ឥទំ ភារិយំ ន ហោតីតិ អវោចុំ ‘‘អនធិ…បេ.… បស្សាមា’’តិ។ ទីឃរត្តន្តិ ចិរកាលំ, អច្ចន្តមេវាតិ អត្ថោ។ អច្ចន្តញ្ច ហិតសុខំ នាម អញ្ញាធិគមេនេវាតិ អាហ ‘‘អរហត្តេន កូដំ គណ្ហន្តោ’’តិ។

233.Aṇunti appakaṃ tanu parittakaṃ. Thūlanti mahantaṃ oḷārikaṃ. Vacanapathassa pana adhippetattā taṃ sāvajjavibhāgena gahetabbanti āha ‘‘appasāvajjaṃ vā mahāsāvajjaṃ vā’’ti. Khantiyā idaṃ bhāriyaṃ na hotīti avocuṃ ‘‘anadhi…pe… passāmā’’ti. Dīgharattanti cirakālaṃ, accantamevāti attho. Accantañca hitasukhaṃ nāma aññādhigamenevāti āha ‘‘arahattena kūṭaṃ gaṇhanto’’ti.

កកចូបមសុត្តវណ្ណនាយ លីនត្ថប្បកាសនា សមត្តា។

Kakacūpamasuttavaṇṇanāya līnatthappakāsanā samattā.







Related texts:



តិបិដក (មូល) • Tipiṭaka (Mūla) / សុត្តបិដក • Suttapiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ • Majjhimanikāya / ១. កកចូបមសុត្តំ • 1. Kakacūpamasuttaṃ

អដ្ឋកថា • Aṭṭhakathā / សុត្តបិដក (អដ្ឋកថា) • Suttapiṭaka (aṭṭhakathā) / មជ្ឈិមនិកាយ (អដ្ឋកថា) • Majjhimanikāya (aṭṭhakathā) / ១. កកចូបមសុត្តវណ្ណនា • 1. Kakacūpamasuttavaṇṇanā


© 1991-2026 Titi Tudorancea Yoga Bulletin | Titi Tudorancea® is a Registered Trademark | Terms of use and privacy policy
Contact