| Library / Tipiṭaka / តិបិដក • Tipiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ (ដីកា) • Majjhimanikāya (ṭīkā) |
៤. រាជវគ្គោ
4. Rājavaggo
១. ឃដិការសុត្តវណ្ណនា
1. Ghaṭikārasuttavaṇṇanā
២៨២. ចរិយន្តិ ពោធិចរិយំ, ពោធិសម្ភារសម្ភរណវសេន បវត្តិតំ ពោធិសត្តបដិបត្តិន្តិ អត្ថោ។ សុការណន្តិ ពោធិបរិបាចនស្ស ឯកន្តិកំ សុន្ទរំ ការណំ, កស្សបស្ស ភគវតោ បយិរុបាសនាទិំ សន្ធាយ វទតិ។ តញ្ហិ តេន សទ្ធិំ មយា ឥធ កតន្តិ វត្តព្ពតំ លភតិ។ មន្ទហសិតន្តិ ឦសកំ ហសិតំ។ កុហំ កុហន្តិ ហាស-សទ្ទស្ស អនុករណមេតំ។ ហដ្ឋបហដ្ឋាការមត្តន្តិ ហដ្ឋបហដ្ឋមត្តំ។ យថា គហិតសង្កេតា ‘‘បហដ្ឋោ ភគវា’’តិ សញ្ជានន្តិ, ឯវំ អាការទស្សនមត្តំ។
282.Cariyanti bodhicariyaṃ, bodhisambhārasambharaṇavasena pavattitaṃ bodhisattapaṭipattinti attho. Sukāraṇanti bodhiparipācanassa ekantikaṃ sundaraṃ kāraṇaṃ, kassapassa bhagavato payirupāsanādiṃ sandhāya vadati. Tañhi tena saddhiṃ mayā idha katanti vattabbataṃ labhati. Mandahasitanti īsakaṃ hasitaṃ. Kuhaṃ kuhanti hāsa-saddassa anukaraṇametaṃ. Haṭṭhapahaṭṭhākāramattanti haṭṭhapahaṭṭhamattaṃ. Yathā gahitasaṅketā ‘‘pahaṭṭho bhagavā’’ti sañjānanti, evaṃ ākāradassanamattaṃ.
ឥទានិ ឥមិនា បសង្គេន តាសំ សមុដ្ឋានំ វិភាគតោ ទស្សេតុំ ‘‘ហសិតញ្ច នាមេត’’ន្តិអាទិ អារទ្ធំ។ តត្ថ អជ្ឈុបេក្ខនវសេនបិ ហាសោ ន សម្ភវតិ, បគេវ ទោមនស្សវសេនាតិ អាហ ‘‘តេរសហិ សោមនស្សសហគតចិត្តេហី’’តិ។ ននុ ច កេចិ កោធវសេនបិ ហសន្តីតិ? ន, តេសម្បិ យំ តំ កោធវត្ថុ, តស្ស មយំ ទានិ យថាកាមការិតំ អាបជ្ជិស្សាមាតិ ទុវិញ្ញេយ្យន្តរេន សោមនស្សចិត្តេនេវ ហាសស្ស ឧប្បជ្ជនតោ។ តេសូតិ បញ្ចសុ សោមនស្សសហគតចិត្តេសុ។ ពលវារម្មណេតិ ឧឡារអារម្មណេ យមកមហាបាដិហារិយសទិសេ។ ទុព្ពលារម្មណេតិ អនុឡារេ អារម្មណេ។ ឥមស្មិំ បន ឋានេ…បេ.… ឧប្បាទេសីតិ ឥទំ បោរាណដ្ឋកថាយំ តថា អាគតត្តា វុត្តំ។ ន អហេតុកសោមនស្សសហគតចិត្តេន ភគវតោ សិតំ ហោតីតិ ទស្សនត្ថំ។
Idāni iminā pasaṅgena tāsaṃ samuṭṭhānaṃ vibhāgato dassetuṃ ‘‘hasitañca nāmeta’’ntiādi āraddhaṃ. Tattha ajjhupekkhanavasenapi hāso na sambhavati, pageva domanassavasenāti āha ‘‘terasahi somanassasahagatacittehī’’ti. Nanu ca keci kodhavasenapi hasantīti? Na, tesampi yaṃ taṃ kodhavatthu, tassa mayaṃ dāni yathākāmakāritaṃ āpajjissāmāti duviññeyyantarena somanassacitteneva hāsassa uppajjanato. Tesūti pañcasu somanassasahagatacittesu. Balavārammaṇeti uḷāraārammaṇe yamakamahāpāṭihāriyasadise. Dubbalārammaṇeti anuḷāre ārammaṇe. Imasmiṃ pana ṭhāne…pe… uppādesīti idaṃ porāṇaṭṭhakathāyaṃ tathā āgatattā vuttaṃ. Na ahetukasomanassasahagatacittena bhagavato sitaṃ hotīti dassanatthaṃ.
អភិធម្មដីកាយំ (ធ. ស. មូលដី. ៥៦៨) បន ‘‘អតីតំសាទីសុ អប្បដិហតំ ញាណំ វត្វា ‘ឥមេហិ តីហិ ធម្មេហិ សមន្នាគតស្ស ពុទ្ធស្ស ភគវតោ សព្ពំ កាយកម្មំ ញាណបុព្ពង្គមំ ញាណានុបរិវត្ត’ន្តិអាទិវចនតោ (មហានិ. ៦៩, ១៥៦; ចូឡនិ. មាឃរាជមាណវបុច្ឆានិទ្ទេស ៨៥; បដិ. ម. ៣.៥; នេត្តិ. ១៥; ទី. និ. អដ្ឋ. ៣.៣០៥; វិភ. មូលដី. សុត្តន្តភាជនីយវណ្ណនា; ទី. និ. ដី. ៣.១៤១, ៣០៥) ‘ភគវតោ ឥទំ ចិត្តំ ឧប្បជ្ជតី’តិ វុត្តវចនំ វិចារេតព្ព’’ន្តិ វុត្តំ។ តត្ថ ឥមិនា ហសិតុប្បាទចិត្តេន បវត្តិយមានម្បិ ភគវតោ សិតករណំ បុព្ពេនិវាស-អនាគតំស-សព្ពញ្ញុតញ្ញាណានំ អនុវត្តកត្តា ញាណានុបរិវត្តិយេវាតិ, ឯវំ បន ញាណានុបរិវត្តិភាវេ សតិ ន កោចិ បាឡិអដ្ឋកថានំ វិរោធោ។ តថា ហិ អភិធម្មដ្ឋកថាយំ (ធ. ស. អដ្ឋ. ៥៦៨) ‘‘តេសំ ញាណានំ ចិណ្ណបរិយន្តេ ឥទំ ចិត្តំ ឧប្បជ្ជតី’’តិ វុត្តំ។ អវស្សញ្ច ឯតំ ឯវំ ឥច្ឆិតព្ពំ, អញ្ញថា អាវជ្ជនស្សបិ ភគវតោ បវត្តិ តថារូបេ កាលេ ន សំយុជ្ជេយ្យ, តស្សបិ ហិ វិញ្ញត្តិសមុដ្ឋាបកភាវស្ស ឥច្ឆិតត្តា, តថា ហិ វុត្តំ – ‘‘ឯវញ្ច កត្វា មនោទ្វារាវជ្ជនស្សបិ វិញ្ញត្តិសមុដ្ឋាបកត្តំ ឧបបន្នំ ហោតី’’តិ, ន ច វិញ្ញត្តិសមុដ្ឋាបកត្តេ តំសមុដ្ឋិតាយ វិញ្ញត្តិយា កាយកម្មាទិភាវំ អាបជ្ជនភាវោ វិពន្ធតីតិ តមេវ សន្ធាយ វទតិ។ តេនាហ ‘‘ឯវំ អប្បមត្តកម្បី’’តិ។ សតេរិតា វិជ្ជុលតា នាម សតេរតាវិជ្ជុលតា។ សា ហិ ឥតរវិជ្ជុលតា វិយ ខណដ្ឋិតិកា សីឃនិរោធា ច ន ហោតិ, អបិច ខោ ទន្ធនិរោធា, តញ្ច សព្ពកាលំ ចតុទីបិកមហាមេឃតោវ និច្ឆរតិ តេនាហ ‘‘ចាតុទ្ទីបិកមហាមេឃមុខតោ’’តិ។ អយំ កិរ តាសំ រស្មិវដ្ដីនំ ធម្មតា, យទិទំ តិក្ខត្តុំ សិរវរំ បទក្ខិណំ កត្វា ទាឋគ្គេសុយេវ អន្តរធានំ។
Abhidhammaṭīkāyaṃ (dha. sa. mūlaṭī. 568) pana ‘‘atītaṃsādīsu appaṭihataṃ ñāṇaṃ vatvā ‘imehi tīhi dhammehi samannāgatassa buddhassa bhagavato sabbaṃ kāyakammaṃ ñāṇapubbaṅgamaṃ ñāṇānuparivatta’ntiādivacanato (mahāni. 69, 156; cūḷani. māgharājamāṇavapucchāniddesa 85; paṭi. ma. 3.5; netti. 15; dī. ni. aṭṭha. 3.305; vibha. mūlaṭī. suttantabhājanīyavaṇṇanā; dī. ni. ṭī. 3.141, 305) ‘bhagavato idaṃ cittaṃ uppajjatī’ti vuttavacanaṃ vicāretabba’’nti vuttaṃ. Tattha iminā hasituppādacittena pavattiyamānampi bhagavato sitakaraṇaṃ pubbenivāsa-anāgataṃsa-sabbaññutaññāṇānaṃ anuvattakattā ñāṇānuparivattiyevāti, evaṃ pana ñāṇānuparivattibhāve sati na koci pāḷiaṭṭhakathānaṃ virodho. Tathā hi abhidhammaṭṭhakathāyaṃ (dha. sa. aṭṭha. 568) ‘‘tesaṃ ñāṇānaṃ ciṇṇapariyante idaṃ cittaṃ uppajjatī’’ti vuttaṃ. Avassañca etaṃ evaṃ icchitabbaṃ, aññathā āvajjanassapi bhagavato pavatti tathārūpe kāle na saṃyujjeyya, tassapi hi viññattisamuṭṭhāpakabhāvassa icchitattā, tathā hi vuttaṃ – ‘‘evañca katvā manodvārāvajjanassapi viññattisamuṭṭhāpakattaṃ upapannaṃ hotī’’ti, na ca viññattisamuṭṭhāpakatte taṃsamuṭṭhitāya viññattiyā kāyakammādibhāvaṃ āpajjanabhāvo vibandhatīti tameva sandhāya vadati. Tenāha ‘‘evaṃ appamattakampī’’ti. Sateritā vijjulatā nāma sateratāvijjulatā. Sā hi itaravijjulatā viya khaṇaṭṭhitikā sīghanirodhā ca na hoti, apica kho dandhanirodhā, tañca sabbakālaṃ catudīpikamahāmeghatova niccharati tenāha ‘‘cātuddīpikamahāmeghamukhato’’ti. Ayaṃ kira tāsaṃ rasmivaṭṭīnaṃ dhammatā, yadidaṃ tikkhattuṃ siravaraṃ padakkhiṇaṃ katvā dāṭhaggesuyeva antaradhānaṃ.
២៨៣. យទិបិ ចត្តារិ អសង្ខ្យេយ្យានិ កប្បានំ សតសហស្សញ្ច បញ្ញាបារមិតា បរិភាវិតា, តថាបិ ឥទានិ តំ ពុទ្ធន្តរំ តស្សា បដិបាទេតព្ពត្តា វុត្តំ ‘‘អបរិបក្កញាណត្តា’’តិ។ កាមញ្ចស្ស ញាណាយ ឥទានិបិ បដិបាទេតព្ពតា អត្ថិ, ឯវំ សន្តេបិ ននុ សម្មាសម្ពុទ្ធេសុ បសាទេន សម្ភាវនាយ ភវិតព្ពំ តថា ចិរកាលំ បរិភាវិតត្តា, កថំ តត្ថ ហីឡនាតិ អាហ ‘‘ព្រាហ្មណកុលេ’’តិអាទិ។ ចិរកាលបរិចិតាបិ ហិ គុណភាវនា អប្បកេនបិ អកល្យាណមិត្តសំសគ្គេន វិបរិវត្តតិ អញ្ញថត្តំ គច្ឆតិ។ តេន មហាសត្តោបិ ជាតិសិទ្ធាយំ លទ្ធិយំ ឋត្វា ជាតិសិទ្ធេន មានេន ឯវមាហ – ‘‘កិំ បន តេន មុណ្ឌកេន សមណកេន ទិដ្ឋេនា’’តិ។ តថា ហិ វុត្តំ អដ្ឋកថាយំ –
283. Yadipi cattāri asaṅkhyeyyāni kappānaṃ satasahassañca paññāpāramitā paribhāvitā, tathāpi idāni taṃ buddhantaraṃ tassā paṭipādetabbattā vuttaṃ ‘‘aparipakkañāṇattā’’ti. Kāmañcassa ñāṇāya idānipi paṭipādetabbatā atthi, evaṃ santepi nanu sammāsambuddhesu pasādena sambhāvanāya bhavitabbaṃ tathā cirakālaṃ paribhāvitattā, kathaṃ tattha hīḷanāti āha ‘‘brāhmaṇakule’’tiādi. Cirakālaparicitāpi hi guṇabhāvanā appakenapi akalyāṇamittasaṃsaggena viparivattati aññathattaṃ gacchati. Tena mahāsattopi jātisiddhāyaṃ laddhiyaṃ ṭhatvā jātisiddhena mānena evamāha – ‘‘kiṃ pana tena muṇḍakena samaṇakena diṭṭhenā’’ti. Tathā hi vuttaṃ aṭṭhakathāyaṃ –
‘‘តស្មា អកល្យាណជនំ, អាសីវិសមិវោរគំ,
‘‘Tasmā akalyāṇajanaṃ, āsīvisamivoragaṃ,
អារកា បរិវជ្ជេយ្យ, ភូតិកាមោ វិចក្ខណោ’’តិ។ (ទី. និ. អដ្ឋ. ១.១៧០-១៧២);
Ārakā parivajjeyya, bhūtikāmo vicakkhaṇo’’ti. (dī. ni. aṭṭha. 1.170-172);
ន្ហានចុណ្ណេន សុត្តេន កតា សោត្តិ, កុរុវិន្ទគុឡិកា, សា ឯវ សិនាយន្តិ កាយំ វិសោធេន្តិ ឯតាយាតិ សិនានំ។ តេនាហ – ‘‘សោត្តិ សិនានន្តិ សិនានត្ថាយ កតសោត្តិ’’ន្តិ។
Nhānacuṇṇena suttena katā sotti, kuruvindaguḷikā, sā eva sināyanti kāyaṃ visodhenti etāyāti sinānaṃ. Tenāha – ‘‘sotti sinānanti sinānatthāya katasotti’’nti.
២៨៤. អរិយបរិហារេនាតិ អរិយានំ បរិហារេន, អនាគាមីនំ ន្ហានកាលេ អត្តនោ កាយស្ស បរិហារនិយាមេនាតិ អត្ថោ។ អត្តនោ ញាណសម្បត្តិយា វិភវសម្បត្តិយា បសន្នការំ កាតុំ សក្ខិស្សតិ។ ឯតទត្ថន្តិ ‘‘អហិតនិវារណំ, ហិតេ និយោជនំ ព្យសនេ បរិវជ្ជន’’ន្តិ យទិទំ, ឯតទត្ថំ មិត្តា នាម ហោន្តិ។ កេចិ ‘‘យាវេត្ថ អហុបី’’តិ បឋន្តិ, តេសំ យាវ ឯត្ថ កេសគ្គគហណំ តាវ អយំ និពន្ធោ អហុបីតិ អត្ថោ។
284.Ariyaparihārenāti ariyānaṃ parihārena, anāgāmīnaṃ nhānakāle attano kāyassa parihāraniyāmenāti attho. Attano ñāṇasampattiyā vibhavasampattiyā pasannakāraṃ kātuṃ sakkhissati. Etadatthanti ‘‘ahitanivāraṇaṃ, hite niyojanaṃ byasane parivajjana’’nti yadidaṃ, etadatthaṃ mittā nāma honti. Keci ‘‘yāvettha ahupī’’ti paṭhanti, tesaṃ yāva ettha kesaggagahaṇaṃ tāva ayaṃ nibandho ahupīti attho.
២៨៥. សតិបដិលាភត្ថាយាតិ ពោធិយា មហាភិនីហារំ កត្វា ពោធិសម្ភារបដិបទាយ បូរណភាវេ សតិយា បដិលាភត្ថាយ។ ឥទានិ តស្ស សតុប្បាទនីយកថាយ បវត្តិតាការំ សង្ខេបេនេវ ទស្សេតុំ ‘‘តស្ស ហី’’តិអាទិ វុត្តំ។ តត្ថ ន លាមកដ្ឋានំ ឱតិណ្ណសត្តោតិ ឥមិនា មហាសត្តស្ស បណីតាធិមុត្តតំ ទស្សេត្វា ឯវំ បណីតាធិមុត្តិកស្ស បមាទកិរិយា ន យុត្តាតិ ទស្សេន្តោ ‘‘តាទិសស្ស នាម បមាទវិហារោ ន យុត្តោ’’តិ អាហ។ តទា ពោធិសត្តស្ស នេក្ខម្មជ្ឈាសយោ តេលប្បទីបោ វិយ វិសេសតោ និព្ពត្តិ, តំ ទិស្វា ភគវា តទនុរូបំ ធម្មកថំ ករោន្តោ ‘‘តាទិសស្ស…បេ.… កថេសី’’តិ។ បរសមុទ្ទវាសី ថេរា អញ្ញថា វទន្តិ។ អដ្ឋកថាយំ បន នាយំ ពុទ្ធានំ ភារោ, យទិទំ បូរិតបារមីនំ ពោធិសត្តានំ តថា ធម្មទេសនា តេសំ មហាភិនីហារសមនន្តរម្បិ ពោធិសម្ភារស្ស សយម្ភុញាណេនេវ បដិវិទិតត្តា។ តស្មា ពោធិសត្តភាវបវេទនមេវ តស្ស ភគវា អកាសីតិ ទស្សេតុំ ‘‘សតិបដិលាភត្ថាយា’’តិអាទិ វុត្តំ។ សតិបដិលាភត្ថាយាតិ សម្មាបដិបត្តិយា ឧជ្ជលនេ បាកដករសតិបដិលាភាយ។
285.Satipaṭilābhatthāyāti bodhiyā mahābhinīhāraṃ katvā bodhisambhārapaṭipadāya pūraṇabhāve satiyā paṭilābhatthāya. Idāni tassa satuppādanīyakathāya pavattitākāraṃ saṅkhepeneva dassetuṃ ‘‘tassa hī’’tiādi vuttaṃ. Tattha na lāmakaṭṭhānaṃ otiṇṇasattoti iminā mahāsattassa paṇītādhimuttataṃ dassetvā evaṃ paṇītādhimuttikassa pamādakiriyā na yuttāti dassento ‘‘tādisassa nāma pamādavihāro na yutto’’ti āha. Tadā bodhisattassa nekkhammajjhāsayo telappadīpo viya visesato nibbatti, taṃ disvā bhagavā tadanurūpaṃ dhammakathaṃ karonto ‘‘tādisassa…pe… kathesī’’ti. Parasamuddavāsī therā aññathā vadanti. Aṭṭhakathāyaṃ pana nāyaṃ buddhānaṃ bhāro, yadidaṃ pūritapāramīnaṃ bodhisattānaṃ tathā dhammadesanā tesaṃ mahābhinīhārasamanantarampi bodhisambhārassa sayambhuñāṇeneva paṭividitattā. Tasmā bodhisattabhāvapavedanameva tassa bhagavā akāsīti dassetuṃ ‘‘satipaṭilābhatthāyā’’tiādi vuttaṃ. Satipaṭilābhatthāyāti sammāpaṭipattiyā ujjalane pākaṭakarasatipaṭilābhāya.
២៨៦. ញាណញ្ហិ កិលេសធម្មវិទាលនបទាលនេហិ សិង្គំ វិយាតិ សិង្គំ។ តញ្ហិ បដិបត្តិយា ឧបត្ថម្ភិតំ ឧស្សិតំ នាម ហោតិ, តទភាវេ បតិតំ នាម។ កេចិ បន វីរិយំ សិង្គន្តិ វទន្តិ។ តស្មិំ សម្មប្បធានវសេន បវត្តេ ពាហិរបព្ពជ្ជំ ឧបគតាបិ មហាសត្តា វិសុទ្ធាសយា អប្បិច្ឆតាទិគុណសមង្គិនោ យថារហំ គន្ថធុរំ វាសធុរញ្ច បរិព្រូហយន្តា វិហរន្តិ, បគេវ ពុទ្ធសាសនេ អប្បិច្ឆតាទីហីតិ អាហ ‘‘ចតុបារិសុទ្ធិសីលេ បនា’’តិអាទិ។ វិបស្សនំ ព្រូហេន្តា សិខាប្បត្តវិបស្សនា ហោន្តីតិ វុត្តំ – ‘‘យាវ អនុលោមញាណំ អាហច្ច តិដ្ឋន្តី’’តិ, អនុលោមញាណតោ ឱរមេវ វិបស្សនំ ឋបេន្តីតិ អត្ថោ។ មគ្គផលត្ថំ វាយាមំ ន ករោន្តិ បញ្ញាបារមិតាយ សព្ពញ្ញុតញ្ញាណគព្ភស្ស អបរិបុណ្ណត្តា អបរិបក្កត្តា ច។
286. Ñāṇañhi kilesadhammavidālanapadālanehi siṅgaṃ viyāti siṅgaṃ. Tañhi paṭipattiyā upatthambhitaṃ ussitaṃ nāma hoti, tadabhāve patitaṃ nāma. Keci pana vīriyaṃ siṅganti vadanti. Tasmiṃ sammappadhānavasena pavatte bāhirapabbajjaṃ upagatāpi mahāsattā visuddhāsayā appicchatādiguṇasamaṅgino yathārahaṃ ganthadhuraṃ vāsadhurañca paribrūhayantā viharanti, pageva buddhasāsane appicchatādīhīti āha ‘‘catupārisuddhisīle panā’’tiādi. Vipassanaṃ brūhentā sikhāppattavipassanā hontīti vuttaṃ – ‘‘yāva anulomañāṇaṃ āhacca tiṭṭhantī’’ti, anulomañāṇato orameva vipassanaṃ ṭhapentīti attho. Maggaphalatthaṃ vāyāmaṃ na karonti paññāpāramitāya sabbaññutaññāṇagabbhassa aparipuṇṇattā aparipakkattā ca.
២៨៧. ថេរេហីតិ វុទ្ធតរេហិ។ និវាសេ សតីតិ យស្មិំ ឋានេ បព្ពជិតោ, តត្ថេវ និវាសេ។ វប្បកាលតោតិ សស្សានំ វប្បកាលតោ។ បុព្ពេ វិយ តតោ បរំ តិខិណេន សូរិយសន្តាបេន បយោជនំ នត្ថីតិ វុត្តំ – ‘‘វប្បកាលេ វិតានំ វិយ ឧបរិ វត្ថកិលញ្ជំ ពន្ធិត្វា’’តិ។ បុដកេតិ កលាបេ។
287.Therehīti vuddhatarehi. Nivāse satīti yasmiṃ ṭhāne pabbajito, tattheva nivāse. Vappakālatoti sassānaṃ vappakālato. Pubbe viya tato paraṃ tikhiṇena sūriyasantāpena payojanaṃ natthīti vuttaṃ – ‘‘vappakāle vitānaṃ viya upari vatthakilañjaṃ bandhitvā’’ti. Puṭaketi kalāpe.
២៨៨. បច្ចយសាមគ្គិហេតុកត្តា ធម្មប្បត្តិយា បទេសតោ បរិញ្ញាវត្ថុកាបិ អរិយា ឧបដ្ឋិតេ ចិត្តវិឃាតបច្ចយេ យទេតំ នាតិសាវជ្ជំ, តទេវំ គណ្ហន្តីតិ អយមេត្ថ ធម្មតាតិ អាហ – ‘‘អលាភំ អារព្ភ ចិត្តញ្ញថត្ត’’ន្តិអាទិ។ សោតិ កិកី កាសិរាជា។ ព្រាហ្មណភត្តោតិ ព្រាហ្មណេសុ ភត្តោ។ ទេវេតិ ព្រាហ្មណេ សន្ធាយាហ។ ភូមិទេវាតិ តេសំ សមញ្ញា, តទា ព្រាហ្មណគរុកោ លោកោ។ តទា ហិ កស្សបោបិ ភគវា ព្រាហ្មណកុលេ និព្ពត្តិ។ ធីតុ អវណ្ណំ វត្វាតិ, ‘‘មហារាជ, តវ ធីតា ព្រាហ្មណសមយំ បហាយ មុណ្ឌបាសណ្ឌិកសមយំ គណ្ហី’’តិអាទិនា រាជបុត្តិយា អគុណំ វត្វា។ វរំ គណ្ហិំសុ ញាតកា។ រជ្ជំ និយ្យាតេសិ ‘‘មា មេ វចនំ មុសា អហោសិ, អដ្ឋមេ ទិវសេ និគ្គណ្ហិស្សាមី’’តិ។
288. Paccayasāmaggihetukattā dhammappattiyā padesato pariññāvatthukāpi ariyā upaṭṭhite cittavighātapaccaye yadetaṃ nātisāvajjaṃ, tadevaṃ gaṇhantīti ayamettha dhammatāti āha – ‘‘alābhaṃ ārabbha cittaññathatta’’ntiādi. Soti kikī kāsirājā. Brāhmaṇabhattoti brāhmaṇesu bhatto. Deveti brāhmaṇe sandhāyāha. Bhūmidevāti tesaṃ samaññā, tadā brāhmaṇagaruko loko. Tadā hi kassapopi bhagavā brāhmaṇakule nibbatti. Dhītu avaṇṇaṃ vatvāti, ‘‘mahārāja, tava dhītā brāhmaṇasamayaṃ pahāya muṇḍapāsaṇḍikasamayaṃ gaṇhī’’tiādinā rājaputtiyā aguṇaṃ vatvā. Varaṃ gaṇhiṃsu ñātakā. Rajjaṃ niyyātesi ‘‘mā me vacanaṃ musā ahosi, aṭṭhame divase niggaṇhissāmī’’ti.
បាវនអស្មនយនវសេន សម្មា បាវីកតត្តា បរិសុទ្ធតណ្ឌុលានិ។ បាឡិយំ តណ្ឌុលបដិភស្តានីតិ តណ្ឌុលខណ្ឌានិ។ មុគ្គបដិភស្តកឡាយបដិភស្តេសុបិ ឯសេវ នយោ។
Pāvanaasmanayanavasena sammā pāvīkatattā parisuddhataṇḍulāni. Pāḷiyaṃ taṇḍulapaṭibhastānīti taṇḍulakhaṇḍāni. Muggapaṭibhastakaḷāyapaṭibhastesupi eseva nayo.
២៨៩. កោ នុ ខោតិ ភុម្មត្ថេ បច្ចត្តវចនន្តិ អាហ – ‘‘កុហិំ នុ ខោ’’តិ បារិបូរិំ យោជីយន្តិ ព្យញ្ជនភោជនានិ ឯត្ថាតិ បរិយោគោ, តតោ បរិយោគា។ តេនាហ ‘‘សូបភាជនតោ’’តិ។ សញ្ញំ ទត្វាតិ វុត្តំ សព្ពំ អាចិក្ខិត្វា តុម្ហាកំ អត្ថាយ សម្បាទេត្វា និក្ខិត្តោ ឧបដ្ឋាកោតិ ភគវតោ អារោចេថាតិ សញ្ញំ ទត្វា។ អតិវិស្សត្ថោតិ អតិវិយ វិស្សត្ថោ។ បញ្ចវណ្ណាតិ ខុទ្ទិកាទិវសេន បញ្ចប្បការា។
289.Ko nu khoti bhummatthe paccattavacananti āha – ‘‘kuhiṃ nu kho’’ti pāripūriṃ yojīyanti byañjanabhojanāni etthāti pariyogo, tato pariyogā. Tenāha ‘‘sūpabhājanato’’ti. Saññaṃ datvāti vuttaṃ sabbaṃ ācikkhitvā tumhākaṃ atthāya sampādetvā nikkhitto upaṭṭhākoti bhagavato ārocethāti saññaṃ datvā. Ativissatthoti ativiya vissattho. Pañcavaṇṇāti khuddikādivasena pañcappakārā.
២៩០. កិន្តិ និស្សក្កេ បច្ចត្តវចនំ, កស្មាតិ អត្ថោ? ធម្មិកោតិ ឥមិនា អាគមនសុទ្ធិំ ទស្សេតិ ។ ភិក្ខូនំ បត្តេ ភត្តសទិសោតិ ឥមិនា ឧបាសកេន សត្ថុ បរិច្ចត្តភាវំ តត្ថ សត្ថុនោ ច អបរិសង្កតំ ទស្សេតិ។ សិក្ខាបទវេលា នាម នត្ថីតិ ធម្មស្សាមិភាវតោ សិក្ខាបទមរិយាទា នាម នត្ថិ បណ្ណត្តិវជ្ជេ, បកតិវជ្ជេ បន សេតុឃាតោ ឯវ។
290.Kinti nissakke paccattavacanaṃ, kasmāti attho? Dhammikoti iminā āgamanasuddhiṃ dasseti . Bhikkhūnaṃ patte bhattasadisoti iminā upāsakena satthu pariccattabhāvaṃ tattha satthuno ca aparisaṅkataṃ dasseti. Sikkhāpadavelā nāma natthīti dhammassāmibhāvato sikkhāpadamariyādā nāma natthi paṇṇattivajje, pakativajje pana setughāto eva.
២៩១. ឆទនដ្ឋានេ យទាកាសំ, តទេវ តស្ស គេហស្ស ឆទនន្តិ អាកាសច្ឆទនំ។ បកតិយា ឧតុផរណមេវាតិ ឆាទិតេ យាទិសំ ឧតុ, ឆទនេ ឧត្តិណភាវេបិ តម្ហិ គេហេ តាទិសមេវ ឧតុផរណំ អហោសិ។ តេសំយេវាតិ តេសំ ឃដិការស្ស មាតាបិតូនំ ឯវ។
291. Chadanaṭṭhāne yadākāsaṃ, tadeva tassa gehassa chadananti ākāsacchadanaṃ. Pakatiyā utupharaṇamevāti chādite yādisaṃ utu, chadane uttiṇabhāvepi tamhi gehe tādisameva utupharaṇaṃ ahosi. Tesaṃyevāti tesaṃ ghaṭikārassa mātāpitūnaṃ eva.
២៩២. ‘‘ចតស្សោ មុដ្ឋិយោ ឯកោ កុឌុវោ, ចត្តារោ កុឌុវា ឯកោ បត្ថោ, ចត្តារោ បត្ថា ឯកោ អាឡ្ហកោ, ចត្តារោ អាឡ្ហកា ឯកំ ទោណំ, ចត្តារិ ទោណានិ ឯកា មានិកា, ចតស្សោ មានិកា ឯកា ខារី, វីសតិ ខារិកា ឯកោ វាហោតិ តទេវ ឯកសកដ’’ន្តិ សុត្តនិបាតដ្ឋកថាទីសុ (សុ. និ. អដ្ឋ. ២.៦៦២) វុត្តំ, ឥធ បន ‘‘ទ្វេ សកដានិ ឯកោ វាហោ’’តិ វុត្តំ។ តេលផាណិតាទិន្តិ អាទិ-សទ្ទេន សប្បិអាទិំ មរិចាទិកដុកភណ្ឌញ្ច សង្គណ្ហាតិ។ នាហំ រញ្ញា ទិដ្ឋបុព្ពោ, កុតោ បរិប្ផស្សោតិ អធិប្បាយោ។ នច្ចិត្វាតិ នច្ចំ ទត្វា។
292. ‘‘Catasso muṭṭhiyo eko kuḍuvo, cattāro kuḍuvā eko pattho, cattāro patthā eko āḷhako, cattāro āḷhakā ekaṃ doṇaṃ, cattāri doṇāni ekā mānikā, catasso mānikā ekā khārī, vīsati khārikā eko vāhoti tadeva ekasakaṭa’’nti suttanipātaṭṭhakathādīsu (su. ni. aṭṭha. 2.662) vuttaṃ, idha pana ‘‘dve sakaṭāni eko vāho’’ti vuttaṃ. Telaphāṇitādinti ādi-saddena sappiādiṃ maricādikaṭukabhaṇḍañca saṅgaṇhāti. Nāhaṃ raññā diṭṭhapubbo, kuto paripphassoti adhippāyo. Naccitvāti naccaṃ datvā.
ឃដិការសុត្តវណ្ណនាយ លីនត្ថប្បកាសនា សមត្តា។
Ghaṭikārasuttavaṇṇanāya līnatthappakāsanā samattā.
Related texts:
តិបិដក (មូល) • Tipiṭaka (Mūla) / សុត្តបិដក • Suttapiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ • Majjhimanikāya / ១. ឃដិការសុត្តំ • 1. Ghaṭikārasuttaṃ
អដ្ឋកថា • Aṭṭhakathā / សុត្តបិដក (អដ្ឋកថា) • Suttapiṭaka (aṭṭhakathā) / មជ្ឈិមនិកាយ (អដ្ឋកថា) • Majjhimanikāya (aṭṭhakathā) / ១. ឃដិការសុត្តវណ្ណនា • 1. Ghaṭikārasuttavaṇṇanā
