Only Dharma. Since 1992
Library / Tipiṭaka / ತಿಪಿಟಕ • Tipiṭaka / ವಿನಯಾಲಙ್ಕಾರ-ಟೀಕಾ • Vinayālaṅkāra-ṭīkā

॥ ನಮೋ ತಸ್ಸ ಭಗವತೋ ಅರಹತೋ ಸಮ್ಮಾಸಮ್ಬುದ್ಧಸ್ಸ॥

Namo tassa bhagavato arahato sammāsambuddhassa

ವಿನಯಪಿಟಕೇ

Vinayapiṭake

ವಿನಯಾಲಙ್ಕಾರ-ಟೀಕಾ (ಪಠಮೋ ಭಾಗೋ)

Vinayālaṅkāra-ṭīkā (paṭhamo bhāgo)

ಗನ್ಥಾರಮ್ಭಕಥಾ

Ganthārambhakathā

ಮುತ್ತಹಾರಾದಿನಯಗಾಥಾ

Muttahārādinayagāthā

ಯೋ ಲೋಕೇ ಲೋಕಲೋಕೋ ವರತರಪರದೋ ರಾಜರಾಜಗ್ಗಜಞ್ಞೋ।

Yo loke lokaloko varataraparado rājarājaggajañño;

ಆಕಾಸಾಕಾರಕಾರೋ ಪರಮರತಿರತೋ ದೇವದೇವನ್ತವಜ್ಜೋ॥

Ākāsākārakāro paramaratirato devadevantavajjo.

ಸಂಸಾರಾಸಾರಸಾರೋ ಸುನರನಮನತೋ ಮಾರಹಾರನ್ತರಟ್ಠೋ।

Saṃsārāsārasāro sunaranamanato mārahārantaraṭṭho;

ಲೋಕಾಲಙ್ಕಾರಕಾರೋ ಅತಿಸತಿಗತಿಮಾ ಧೀರವೀರತ್ತರಮ್ಮೋ॥

Lokālaṅkārakāro atisatigatimā dhīravīrattarammo.

ಸೀಹನಿವತ್ತನನಯಗಾಥಾ

Sīhanivattananayagāthā

ಸಂಸಾರಚಕ್ಕವಿದ್ಧಂಸಂ, ಸಮ್ಬುದ್ಧಂ ತಂ ಸುಮಾನಸಂ।

Saṃsāracakkaviddhaṃsaṃ, sambuddhaṃ taṃ sumānasaṃ;

ಸಂನಮಾಮಿ ಸುಗುಣೇಸಂ, ಸಂದೇಸಿತಸುದುದ್ದಸಂ॥

Saṃnamāmi suguṇesaṃ, saṃdesitasududdasaṃ.

ಅನೋತತ್ತೋದಕಾವತ್ತನಯಗಾಥಾ

Anotattodakāvattanayagāthā

ಯೇನ ವಿದ್ಧಂಸಿತಾ ಪಾಪಾ, ಯೇನ ನಿಬ್ಬಾಪಿತಾ ದರಾ।

Yena viddhaṃsitā pāpā, yena nibbāpitā darā;

ಯೇನ ಲೋಕಾ ನಿಸ್ಸರಿಸುಂ, ಯೇನ ಚಾಹಂ ನಮಾಮಿ ತಂ॥

Yena lokā nissarisuṃ, yena cāhaṃ namāmi taṃ.

ಚತುದೀಪಚಕ್ಕವತ್ತನನಯಗಾಥಾ

Catudīpacakkavattananayagāthā

ಸಙ್ಘಂ ಸಸಙ್ಘಂ ನಮಾಮಿ, ವನ್ತನ್ತವರಧಮ್ಮಜಂ।

Saṅghaṃ sasaṅghaṃ namāmi, vantantavaradhammajaṃ;

ಮಗ್ಗಗ್ಗಮನಫಲಟ್ಠಂ, ಸುಸಂಸಂ ಸುಭಮಾನಸಂ॥

Maggaggamanaphalaṭṭhaṃ, susaṃsaṃ subhamānasaṃ.

ಅಬ್ಯಪೇತಚತುಪಾದಆದಿಯಮಕಗಾಥಾ

Abyapetacatupādaādiyamakagāthā

ವಿನಯಂ ವಿನಯಂ ಸಾರಂ, ಸಙ್ಗಹಂ ಸಙ್ಗಹಂ ಕರಂ।

Vinayaṃ vinayaṃ sāraṃ, saṅgahaṃ saṅgahaṃ karaṃ;

ಚರಿಯಂ ಚರಿಯಂ ವನ್ದೇ, ಪರಮಂ ಪರಮಂ ಸುತಂ॥

Cariyaṃ cariyaṃ vande, paramaṃ paramaṃ sutaṃ.

ಬ್ಯಪೇತಚತುಪಾದಆದಿಅನ್ತಯಮಕಗಾಥಾ

Byapetacatupādaādiantayamakagāthā

ಪಕಾರೇ ಬಹುಪಕಾರೇ, ಸಾಗರೇ ಗುಣಸಾಗರೇ।

Pakāre bahupakāre, sāgare guṇasāgare;

ಗರವೋ ಮಮ ಗರವೋ, ವನ್ದಾಮಿ ಅಭಿವನ್ದಾಮಿ॥

Garavo mama garavo, vandāmi abhivandāmi.

ವತ್ಥುತ್ತಯೇ ಗನ್ಥಕಾರೇ, ಗರೂಸು ಸಾದರಂ ಮಯಾ।

Vatthuttaye ganthakāre, garūsu sādaraṃ mayā;

ಕತೇನ ನಮಕ್ಕಾರೇನ, ಹಿತ್ವಾ ಸಬ್ಬೇ ಉಪದ್ದವೇ॥

Katena namakkārena, hitvā sabbe upaddave.

ಸಿಕ್ಖಾಕಾಮೇಹಿ ಧೀರೇಹಿ, ಜಿನಸಾಸನಕಾರಿಭಿ।

Sikkhākāmehi dhīrehi, jinasāsanakāribhi;

ಭಿಕ್ಖೂಹಿ ವಿನಯಞ್ಞೂಹಿ, ಸಾದರಂ ಅಭಿಯಾಚಿತೋ॥

Bhikkhūhi vinayaññūhi, sādaraṃ abhiyācito.

ವಣ್ಣಯಿಸ್ಸಾಮಿ ವಿನಯ-ಸಙ್ಗಹಂ ಪೀತಿವಡ್ಢನಂ।

Vaṇṇayissāmi vinaya-saṅgahaṃ pītivaḍḍhanaṃ;

ಭಿಕ್ಖೂನಂ ವೇನಯಿಕಾನಂ, ಯಥಾಸತ್ತಿಬಲಂ ಅಹಂ॥

Bhikkhūnaṃ venayikānaṃ, yathāsattibalaṃ ahaṃ.

ಪೋರಾಣೇಹಿ ಕತಾ ಟೀಕಾ, ಕಿಞ್ಚಾಪಿ ಅತ್ಥಿ ಸಾ ಪನ।

Porāṇehi katā ṭīkā, kiñcāpi atthi sā pana;

ಅತಿಸಙ್ಖೇಪಭಾವೇನ, ನ ಸಾಧೇತಿ ಯಥಿಚ್ಛಿತಂ॥

Atisaṅkhepabhāvena, na sādheti yathicchitaṃ.

ತಸ್ಮಾ ಹಿ ನಾನಾಸತ್ಥೇಹಿ, ಸಾರಮಾದಾಯ ಸಾಧುಕಂ।

Tasmā hi nānāsatthehi, sāramādāya sādhukaṃ;

ನಾತಿಸಙ್ಖೇಪವಿತ್ಥಾರಂ, ಕರಿಸ್ಸಂ ಅತ್ಥವಣ್ಣನಂ

Nātisaṅkhepavitthāraṃ, karissaṃ atthavaṇṇanaṃ.

ವಿನಯಾಲಙ್ಕಾರಂ ನಾಮ, ಪೇಸಲಾನಂ ಪಮೋದನಂ।

Vinayālaṅkāraṃ nāma, pesalānaṃ pamodanaṃ;

ಇಮಂ ಪಕರಣಂ ಸಬ್ಬೇ, ಸಮ್ಮಾ ಧಾರೇನ್ತು ಸಾಧವೋತಿ॥

Imaṃ pakaraṇaṃ sabbe, sammā dhārentu sādhavoti.

ಗನ್ಥಾರಮ್ಭಕಥಾವಣ್ಣನಾ

Ganthārambhakathāvaṇṇanā

ವಿವಿಧವಿಸೇಸನಯಸಮನ್ನಾಗತಂ ಕಾಯವಾಚಾವಿನಯನಕರಣಸಮತ್ಥಂ ಲಜ್ಜಿಪೇಸಲಭಿಕ್ಖೂನಂ ಸಂಸಯವಿನೋದನಕಾರಕಂ ಯೋಗಾವಚರಪುಗ್ಗಲಾನಂ ಸೀಲವಿಸುದ್ಧಿಸಮ್ಪಾಪಕಂ ಜಿನಸಾಸನವುಡ್ಢಿಹೇತುಭೂತಂ ಪಕರಣಮಿದಮಾರಭಿತುಕಾಮೋ ಅಯಮಾಚರಿಯಾಸಭೋ ಪಠಮಂ ತಾವ ರತನತ್ತಯಪಣಾಮಪಣಾಮಾರಹಭಾವಅಭಿಧೇಯ್ಯಕರಣಹೇತು ಕರಣಪ್ಪಕಾರಪಕರಣಾಭಿಧಾನನಿಮಿತ್ತಪಯೋಜನಾನಿ ದಸ್ಸೇತುಂ ‘‘ವತ್ಥುತ್ತಯಂ ನಮಸ್ಸಿತ್ವಾ’’ತಿಆದಿಮಾಹ। ಏತ್ಥ ಹಿ ವತ್ಥುತ್ತಯಂ ನಮಸ್ಸಿತ್ವಾತಿ ಇಮಿನಾ ರತನತ್ತಯಪಣಾಮೋ ವುತ್ತೋ ಪಣಾಮೇತಬ್ಬಪಣಾಮಅತ್ಥದಸ್ಸನತೋ। ಸರಣಂ ಸಬ್ಬಪಾಣಿನನ್ತಿ ಇಮಿನಾ ಪಣಾಮಾರಹಭಾವೋ ಪಣಾಮಹೇತುದಸ್ಸನತೋ। ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯನ್ತಿ ಅಭಿಧೇಯ್ಯೋ ಇಮಸ್ಸ ಪಕರಣಸ್ಸ ಅತ್ಥಭಾವತೋ। ವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣಮನೇಕತ್ಥಾತಿ ಕರಣಹೇತು ತೇನೇವಕಾರಣೇನ ಪಕರಣಸ್ಸ ಕತತ್ತಾ। ಸಮಾಹರಿತ್ವಾ ಏಕತ್ಥ, ದಸ್ಸಯಿಸ್ಸಮನಾಕುಲನ್ತಿ ಕರಣಪ್ಪಕಾರೋ ತೇನಾಕಾರೇನ ಪಕರಣಸ್ಸ ಕರಣತೋ। ಪಕರಣಾಭಿಧಾನಂ ಪನ ಸಮಾಹರಿತಸದ್ದಸ್ಸ ಸಾಮತ್ಥಿಯತೋ ದಸ್ಸಿತಂ ಸಮಾಹರಿತ್ವಾ ದಸ್ಸನೇನೇವ ಇಮಸ್ಸ ಪಕರಣಸ್ಸ ವಿನಯಸಙ್ಗಹಇತಿ ನಾಮಸ್ಸ ಲಭನತೋ।

Vividhavisesanayasamannāgataṃ kāyavācāvinayanakaraṇasamatthaṃ lajjipesalabhikkhūnaṃ saṃsayavinodanakārakaṃ yogāvacarapuggalānaṃ sīlavisuddhisampāpakaṃ jinasāsanavuḍḍhihetubhūtaṃ pakaraṇamidamārabhitukāmo ayamācariyāsabho paṭhamaṃ tāva ratanattayapaṇāmapaṇāmārahabhāvaabhidheyyakaraṇahetu karaṇappakārapakaraṇābhidhānanimittapayojanāni dassetuṃ ‘‘vatthuttayaṃ namassitvā’’tiādimāha. Ettha hi vatthuttayaṃ namassitvāti iminā ratanattayapaṇāmo vutto paṇāmetabbapaṇāmaatthadassanato. Saraṇaṃ sabbapāṇinanti iminā paṇāmārahabhāvo paṇāmahetudassanato. Pāḷimuttavinicchayanti abhidheyyo imassa pakaraṇassa atthabhāvato. Vippakiṇṇamanekatthāti karaṇahetu tenevakāraṇena pakaraṇassa katattā. Samāharitvā ekattha, dassayissamanākulanti karaṇappakāro tenākārena pakaraṇassa karaṇato. Pakaraṇābhidhānaṃ pana samāharitasaddassa sāmatthiyato dassitaṃ samāharitvā dassaneneva imassa pakaraṇassa vinayasaṅgahaiti nāmassa labhanato.

ನಿಮಿತ್ತಂ ಪನ ಅಜ್ಝತ್ತಿಕಬಾಹಿರವಸೇನ ದುವಿಧಂ। ತತ್ಥ ಅಜ್ಝತ್ತಿಕಂ ನಾಮ ಕರುಣಾ, ತಂ ದಸ್ಸನಕಿರಿಯಾಯ ಸಾಮತ್ಥಿಯತೋ ದಸ್ಸಿತಂ ತಸ್ಮಿಂ ಅಸತಿ ದಸ್ಸನಕಿರಿಯಾಯ ಅಭಾವತೋ। ಬಾಹಿರಂ ನಾಮ ಸೋತುಜನಸಮೂಹೋ, ತಂ ಯೋಗಾವಚರಭಿಕ್ಖೂನನ್ತಿ ತಸ್ಸ ಕರುಣಾರಮ್ಮಣಭಾವತೋ। ಪಯೋಜನಂ ಪನ ದುವಿಧಂ ಪಣಾಮಪಯೋಜನಪಕರಣಪಯೋಜನವಸೇನ। ತತ್ಥ ಪಣಾಮಪಯೋಜನಂ ನಾಮ ಅನ್ತರಾಯವಿಸೋಸನಪಸಾದಜನನಾದಿಕಂ, ತಂ ಸರಣಂ ಸಬ್ಬಪಾಣಿನನ್ತಿ ಇಮಸ್ಸ ಸಾಮತ್ಥಿಯತೋ ದಸ್ಸಿತಂ ಹೇತುಮ್ಹಿ ಸತಿ ಫಲಸ್ಸ ಅವಿನಾಭಾವತೋ। ವುತ್ತಞ್ಹಿ ಅಭಿಧಮ್ಮಟೀಕಾಚರಿಯೇನ ‘‘ಗುಣವಿಸೇಸವಾ ಹಿ ಪಣಾಮಾರಹೋ ಹೋತಿ, ಪಣಾಮಾರಹೇ ಚ ಕತೋ ಪಣಾಮೋ ವುತ್ತಪ್ಪಯೋಜನಸಿದ್ಧಿಕರೋವ ಹೋತೀ’’ತಿ (ಧ॰ ಸ॰ ಮೂಲಟೀ॰ ೧)। ಪಕರಣಪಯೋಜನಮ್ಪಿ ದುವಿಧಂ ಮುಖ್ಯಾನುಸಙ್ಗಿಕವಸೇನ। ತೇಸು ಮುಖ್ಯಪಯೋಜನಂ ನಾಮ ಬ್ಯಞ್ಜನಾನುರೂಪಂ ಅತ್ಥಸ್ಸ ಪಟಿವಿಜ್ಝನಂ ಪಕಾಸನಞ್ಚ ಅತ್ಥಾನುರೂಪಂ ಬ್ಯಞ್ಜನಸ್ಸ ಉದ್ದಿಸನಂ ಉದ್ದೇಸಾಪನಞ್ಚ, ತಂ ವಿನಯೇ ಪಾಟವತ್ಥಾಯಾತಿ ಇಮಿನಾ ವುತ್ತಂ। ಅನುಸಙ್ಗಿಕಪಯೋಜನಂ ನಾಮ ಸೀಲಾದಿಅನುಪಾದಾಪರಿನಿಬ್ಬಾನನ್ತೋ ಅತ್ಥೋ, ತಂ ಸಮಾಹರಿತ್ವಾ ಏಕತ್ಥ ದಸ್ಸಯಿಸ್ಸನ್ತಿ ಇಮಸ್ಸ ಸಾಮತ್ಥಿಯೇನ ದಸ್ಸಿತಂ ಏಕತ್ಥ ಸಮಾಹರಿತ್ವಾ ದಸ್ಸನೇ ಸತಿ ತದುಗ್ಗಹಪರಿಪುಚ್ಛಾದಿನಾ ಕತಪಯೋಗಸ್ಸ ಅನನ್ತರಾಯೇನ ತದತ್ಥಸಿಜ್ಝನತೋತಿ।

Nimittaṃ pana ajjhattikabāhiravasena duvidhaṃ. Tattha ajjhattikaṃ nāma karuṇā, taṃ dassanakiriyāya sāmatthiyato dassitaṃ tasmiṃ asati dassanakiriyāya abhāvato. Bāhiraṃ nāma sotujanasamūho, taṃ yogāvacarabhikkhūnanti tassa karuṇārammaṇabhāvato. Payojanaṃ pana duvidhaṃ paṇāmapayojanapakaraṇapayojanavasena. Tattha paṇāmapayojanaṃ nāma antarāyavisosanapasādajananādikaṃ, taṃ saraṇaṃ sabbapāṇinanti imassa sāmatthiyato dassitaṃ hetumhi sati phalassa avinābhāvato. Vuttañhi abhidhammaṭīkācariyena ‘‘guṇavisesavā hi paṇāmāraho hoti, paṇāmārahe ca kato paṇāmo vuttappayojanasiddhikarova hotī’’ti (dha. sa. mūlaṭī. 1). Pakaraṇapayojanampi duvidhaṃ mukhyānusaṅgikavasena. Tesu mukhyapayojanaṃ nāma byañjanānurūpaṃ atthassa paṭivijjhanaṃ pakāsanañca atthānurūpaṃ byañjanassa uddisanaṃ uddesāpanañca, taṃ vinaye pāṭavatthāyāti iminā vuttaṃ. Anusaṅgikapayojanaṃ nāma sīlādianupādāparinibbānanto attho, taṃ samāharitvā ekattha dassayissanti imassa sāmatthiyena dassitaṃ ekattha samāharitvā dassane sati taduggahaparipucchādinā katapayogassa anantarāyena tadatthasijjhanatoti.

ಕಿಮತ್ಥಂ ಪನೇತ್ಥ ರತನತ್ತಯಪಣಾಮಾದಯೋ ಆಚರಿಯೇನ ಕತಾ, ನನು ಅಧಿಪ್ಪೇತಗನ್ಥಾರಮ್ಭೋವ ಕಾತಬ್ಬೋತಿ? ವುಚ್ಚತೇ – ಏತ್ಥ ರತನತ್ತಯಪಣಾಮಕರಣಂ ತಬ್ಬಿಹತನ್ತರಾಯೋ ಹುತ್ವಾ ಅನಾಯಾಸೇನ ಗನ್ಥಪರಿಸಮಾಪನತ್ಥಂ। ಪಣಾಮಾರಹಭಾವವಚನಂ ಅತ್ತನೋ ಯುತ್ತಪತ್ತಕಾರಿತಾದಸ್ಸನತ್ಥಂ, ತಂ ವಿಞ್ಞೂನಂ ತೋಸಾಪನತ್ಥಂ, ತಂ ಪಕರಣಸ್ಸ ಉಗ್ಗಹಣತ್ಥಂ, ತಂ ಸಬ್ಬಸಮ್ಪತ್ತಿನಿಪ್ಫಾದನತ್ಥಂ। ಅಭಿಧೇಯ್ಯಕಥನಂ ವಿದಿತಾಭಿಧೇಯ್ಯಸ್ಸ ಗನ್ಥಸ್ಸ ವಿಞ್ಞೂನಂ ಉಗ್ಗಹಧಾರಣಾದಿವಸೇನ ಪಟಿಪಜ್ಜನತ್ಥಂ। ಕರಣಹೇತುಕಥನಂ ಅಕಾರಣೇ ಕತಸ್ಸ ವಾಯಾಮಸ್ಸ ನಿಪ್ಫಲಭಾವತೋ ತಪ್ಪಟಿಕ್ಖೇಪನತ್ಥಂ। ಕರಣಪ್ಪಕಾರಕಥನಂ ವಿದಿತಪ್ಪಕಾರಸ್ಸ ಗನ್ಥಸ್ಸ ಸೋತೂನಂ ಉಗ್ಗಹಣಾದೀಸು ರುಚಿಜನನತ್ಥಂ। ಅಭಿಧಾನದಸ್ಸನಂ ವೋಹಾರಸುಖತ್ಥಂ। ನಿಮಿತ್ತಕಥನಂ ಆಸನ್ನಕಾರಣದಸ್ಸನತ್ಥಂ। ಪಯೋಜನದಸ್ಸನಂ ದುವಿಧಪಯೋಜನಕಾಮೀನಂ ಸೋತೂನಂ ಸಮುಸ್ಸಾಹಜನನತ್ಥನ್ತಿ।

Kimatthaṃ panettha ratanattayapaṇāmādayo ācariyena katā, nanu adhippetaganthārambhova kātabboti? Vuccate – ettha ratanattayapaṇāmakaraṇaṃ tabbihatantarāyo hutvā anāyāsena ganthaparisamāpanatthaṃ. Paṇāmārahabhāvavacanaṃ attano yuttapattakāritādassanatthaṃ, taṃ viññūnaṃ tosāpanatthaṃ, taṃ pakaraṇassa uggahaṇatthaṃ, taṃ sabbasampattinipphādanatthaṃ. Abhidheyyakathanaṃ viditābhidheyyassa ganthassa viññūnaṃ uggahadhāraṇādivasena paṭipajjanatthaṃ. Karaṇahetukathanaṃ akāraṇe katassa vāyāmassa nipphalabhāvato tappaṭikkhepanatthaṃ. Karaṇappakārakathanaṃ viditappakārassa ganthassa sotūnaṃ uggahaṇādīsu rucijananatthaṃ. Abhidhānadassanaṃ vohārasukhatthaṃ. Nimittakathanaṃ āsannakāraṇadassanatthaṃ. Payojanadassanaṃ duvidhapayojanakāmīnaṃ sotūnaṃ samussāhajananatthanti.

ರತನತ್ತಯಪಣಾಮಪಯೋಜನಂ ಪನ ಬಹೂಹಿ ಪಕಾರೇಹಿ ವಿತ್ಥಾರಯನ್ತಿ ಆಚರಿಯಾ, ತಂ ತತ್ಥ ತತ್ಥ ವುತ್ತನಯೇನೇವ ಗಹೇತಬ್ಬಂ। ಇಧ ಪನ ಗನ್ಥಗರುಭಾವಮೋಚನತ್ಥಂ ಅಟ್ಠಕಥಾಚರಿಯೇಹಿ ಅಧಿಪ್ಪೇತಪಯೋಜನಮೇವ ಕಥಯಿಮ್ಹ। ವುತ್ತಞ್ಹಿ ಅಟ್ಠಕಥಾಚರಿಯೇನ –

Ratanattayapaṇāmapayojanaṃ pana bahūhi pakārehi vitthārayanti ācariyā, taṃ tattha tattha vuttanayeneva gahetabbaṃ. Idha pana ganthagarubhāvamocanatthaṃ aṭṭhakathācariyehi adhippetapayojanameva kathayimha. Vuttañhi aṭṭhakathācariyena –

‘‘ನಿಪಚ್ಚಕಾರಸ್ಸೇತಸ್ಸ ।

‘‘Nipaccakārassetassa ;

ಕತಸ್ಸ ರತನತ್ತಯೇ।

Katassa ratanattaye;

ಆನುಭಾವೇನ ಸೋಸೇತ್ವಾ।

Ānubhāvena sosetvā;

ಅನ್ತರಾಯೇ ಅಸೇಸತೋ’’ತಿ॥ (ಧ॰ ಸ॰ ಅಟ್ಠ॰ ಗನ್ಥಾರಮ್ಭಕಥಾ ೭)।

Antarāye asesato’’ti. (dha. sa. aṭṭha. ganthārambhakathā 7);

ಅಯಮೇತ್ಥ ಸಮುದಾಯತ್ಥೋ, ಅಯಂ ಪನ ಅವಯವತ್ಥೋ – ಅಹಂ ಸಬ್ಬಪಾಣೀನಂ ಸರಣಂ ಸರಣೀಭೂತಂ ವತ್ಥುತ್ತಯಂ ನಮಸ್ಸಾಮಿ, ನಮಸ್ಸಿತ್ವಾ ಯೋಗಾವಚರಭಿಕ್ಖೂನಂ ವಿನಯೇ ಪಾಟವತ್ಥಾಯ ಅನೇಕತ್ಥವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣಂ ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯಂ ಏಕತ್ಥ ಸಮಾಹರಿತ್ವಾ ಅನಾಕುಲಂ ಕತ್ವಾ ದಸ್ಸಯಿಸ್ಸಂ ದಸ್ಸಯಿಸ್ಸಾಮೀತಿ ಯೋಜನಾ।

Ayamettha samudāyattho, ayaṃ pana avayavattho – ahaṃ sabbapāṇīnaṃ saraṇaṃ saraṇībhūtaṃ vatthuttayaṃ namassāmi, namassitvā yogāvacarabhikkhūnaṃ vinaye pāṭavatthāya anekatthavippakiṇṇaṃ pāḷimuttavinicchayaṃ ekattha samāharitvā anākulaṃ katvā dassayissaṃ dassayissāmīti yojanā.

ತತ್ಥ ವಸನ್ತಿ ಏತ್ಥಾತಿ ವತ್ಥು। ಕಿಂ ತಂ? ಬುದ್ಧಾದಿರತನಂ। ತಞ್ಹಿ ಯಸ್ಮಾ ಸರಣಗತಾ ಸಪ್ಪುರಿಸಾ ಸರಣಗಮನಸಮಙ್ಗಿನೋ ಹುತ್ವಾ ಬುದ್ಧಾದಿರತನಂ ಆರಮ್ಮಣಂ ಕತ್ವಾ ತಸ್ಮಿಂ ಆರಮ್ಮಣೇ ವಸನ್ತಿ ಆವಸನ್ತಿ ನಿವಸನ್ತಿ, ತಸ್ಮಾ ‘‘ವತ್ಥೂ’’ತಿ ವುಚ್ಚತಿ। ಆರಮ್ಮಣಞ್ಹಿ ಆಧಾರೋ, ಆರಮ್ಮಣಿಕಂ ಆಧೇಯ್ಯೋತಿ। ಇತೋ ಪರಾನಿಪಿ ವತ್ಥುಸದ್ದಸ್ಸ ವಚನತ್ಥಾದೀನಿ ಆಚರಿಯೇಹಿ ವುತ್ತಾನಿ, ತಾನಿಪಿ ತತ್ಥ ತತ್ಥ ವುತ್ತನಯೇನೇವ ವೇದಿತಬ್ಬಾನಿ। ಇಧ ಪನ ಗನ್ಥವಿತ್ಥಾರಪರಿಹರಣತ್ಥಂ ಏತ್ತಕಮೇವ ವುತ್ತನ್ತಿ ವೇದಿತಬ್ಬನ್ತಿ। ತಿಣ್ಣಂ ಸಮೂಹೋತಿ ತಯಂ, ತಯೋ ಅಂಸಾ ಅವಯವಾ ಅಸ್ಸಾತಿ ವಾ ತಯಂ। ಕಿಂ ತಂ? ಸಮುದಾಯೋ। ವತ್ಥೂನಂ ತಯನ್ತಿ ವತ್ಥುತ್ತಯಂ। ಕಿಂ ತಂ? ಬುದ್ಧಾದಿರತನತ್ತಯಂ। ನಮಸ್ಸಾಮೀತಿ ನಮಸ್ಸಿತ್ವಾ, ಅನಮಿನ್ತಿ ನಮಸ್ಸಿತ್ವಾ। ಬುದ್ಧಾದಿರತನಞ್ಹಿ ಆರಮ್ಮಣಂ ಕತ್ವಾ ಚಿತ್ತಸ್ಸ ಉಪ್ಪಜ್ಜನಕಾಲೇ ತ್ವಾ-ಪಚ್ಚಯೋ ಪಚ್ಚುಪ್ಪನ್ನಕಾಲಿಕೋ ಹೋತಿ, ತಸ್ಮಾ ಪಠಮೋ ವಿಗ್ಗಹೋ ಕತೋ, ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯಂ ಏಕತ್ಥ ದಸ್ಸನಕಾಲೇ ಅತೀತಕಾಲಿಕೋ, ತಸ್ಮಾ ದುತಿಯೋ ವಿಗ್ಗಹೋ। ತೇನೇವ ಚ ಕಾರಣೇನ ಅತ್ಥಯೋಜನಾಯಪಿ ಪಚ್ಚುಪ್ಪನ್ನಕಾಲಅತೀತಕಾಲವಸೇನ ಯೋಜನಾ ಕತಾ।

Tattha vasanti etthāti vatthu. Kiṃ taṃ? Buddhādiratanaṃ. Tañhi yasmā saraṇagatā sappurisā saraṇagamanasamaṅgino hutvā buddhādiratanaṃ ārammaṇaṃ katvā tasmiṃ ārammaṇe vasanti āvasanti nivasanti, tasmā ‘‘vatthū’’ti vuccati. Ārammaṇañhi ādhāro, ārammaṇikaṃ ādheyyoti. Ito parānipi vatthusaddassa vacanatthādīni ācariyehi vuttāni, tānipi tattha tattha vuttanayeneva veditabbāni. Idha pana ganthavitthārapariharaṇatthaṃ ettakameva vuttanti veditabbanti. Tiṇṇaṃ samūhoti tayaṃ, tayo aṃsā avayavā assāti vā tayaṃ. Kiṃ taṃ? Samudāyo. Vatthūnaṃ tayanti vatthuttayaṃ. Kiṃ taṃ? Buddhādiratanattayaṃ. Namassāmīti namassitvā, anaminti namassitvā. Buddhādiratanañhi ārammaṇaṃ katvā cittassa uppajjanakāle tvā-paccayo paccuppannakāliko hoti, tasmā paṭhamo viggaho kato, pāḷimuttavinicchayaṃ ekattha dassanakāle atītakāliko, tasmā dutiyo viggaho. Teneva ca kāraṇena atthayojanāyapi paccuppannakālaatītakālavasena yojanā katā.

ಸರತಿ ಹಿಂಸತೀತಿ ಸರಣಂ। ಕಿಂ ತಂ? ಬುದ್ಧಾದಿರತನತ್ತಯಂ। ತಞ್ಹಿ ಸರಣಗತಾನಂ ಸಪ್ಪುರಿಸಾನಂ ಭಯಂ ಸನ್ತಾಸಂ ದುಕ್ಖಂ ದುಗ್ಗತಿವಿನಿಪಾತಂ ಸಂಕಿಲೇಸಂ ಸರತಿ ಹಿಂಸತಿ ವಿನಾಸೇತಿ, ತಸ್ಮಾ ‘‘ಸರಣ’’ನ್ತಿ ವುಚ್ಚತಿ। ವುತ್ತಞ್ಹಿ ಭಗವತಾ –

Sarati hiṃsatīti saraṇaṃ. Kiṃ taṃ? Buddhādiratanattayaṃ. Tañhi saraṇagatānaṃ sappurisānaṃ bhayaṃ santāsaṃ dukkhaṃ duggativinipātaṃ saṃkilesaṃ sarati hiṃsati vināseti, tasmā ‘‘saraṇa’’nti vuccati. Vuttañhi bhagavatā –

‘‘ಯಸ್ಮಿಂ, ಮಹಾನಾಮ, ಸಮಯೇ ಅರಿಯಸಾವಕೋ ತಥಾಗತಂ ಅನುಸ್ಸರತಿ, ನೇವಸ್ಸ ತಸ್ಮಿಂ ಸಮಯೇ ರಾಗಪರಿಯುಟ್ಠಿತಂ ಚಿತ್ತಂ ಹೋತೀ’’ತಿಆದಿ (ಅ॰ ನಿ॰ ೬.೧೦; ೧೧.೧೧),

‘‘Yasmiṃ, mahānāma, samaye ariyasāvako tathāgataṃ anussarati, nevassa tasmiṃ samaye rāgapariyuṭṭhitaṃ cittaṃ hotī’’tiādi (a. ni. 6.10; 11.11),

‘‘ಏವಂ ಬುದ್ಧಂ ಸರನ್ತಾನಂ।

‘‘Evaṃ buddhaṃ sarantānaṃ;

ಧಮ್ಮಂ ಸಙ್ಘಞ್ಚ ಭಿಕ್ಖವೋ।

Dhammaṃ saṅghañca bhikkhavo;

ಭಯಂ ವಾ ಛಮ್ಭಿತತ್ತಂ ವಾ।

Bhayaṃ vā chambhitattaṃ vā;

ಲೋಮಹಂಸೋ ನ ಹೇಸ್ಸತೀ’’ತಿ ಚ॥ (ಸಂ॰ ನಿ॰ ೧.೨೪೯)।

Lomahaṃso na hessatī’’ti ca. (saṃ. ni. 1.249);

ಯಸ್ಮಾ ಪನ ‘‘ಸರಣ’’ನ್ತಿ ಇದಂ ಪದಂ ‘‘ನಾಥ’’ನ್ತಿ ಪದಸ್ಸ ವೇವಚನಭೂತಂ ಕಿತಸುದ್ಧನಾಮಪದಂ ಹೋತಿ, ನ ಕಿತಮತ್ತಪದಂ, ತಸ್ಮಾ ಧಾತ್ವತ್ಥೋ ಅನ್ತೋನೀತೋ। ‘‘ಸರ ಹಿಂಸಾಯ’’ನ್ತಿ ಹಿ ವುತ್ತಂ ಹಿಂಸತ್ಥಂ ಗಹೇತ್ವಾ ಸಬ್ಬಪಾಣೀನಂ ಸರಣಂ ಹಿಂಸಕಂ ವತ್ಥುತ್ತಯಂ ನಮಸ್ಸಿತ್ವಾ ವಿಞ್ಞಾಯಮಾನೇ ಅನಿಟ್ಠಪ್ಪಸಙ್ಗತೋ ಸಬ್ಬಪಾಣೀನಂ ಸರಣಂ ಸರಣೀಭೂತಂ ನಾಥಭೂತಂ ವತ್ಥುತ್ತಯಂ ನಮಸ್ಸಿತ್ವಾತಿ ವಿಞ್ಞಾಯಮಾನೇಯೇವ ಯುಜ್ಜತಿ, ತೇನೇವ ಚ ಕಾರಣೇನ ಅತ್ಥಯೋಜನಾಯಮ್ಪಿ ತಥಾ ಯೋಜನಾ ಕತಾ। ಸಬ್ಬ-ಸದ್ದೋ ನಿರವಸೇಸತ್ಥವಾಚಕಂ ಸಬ್ಬನಾಮಪದಂ। ಸಹ ಅವೇನ ಯೋ ವತ್ತತೀತಿ ಸಬ್ಬೋತಿ ಕತೇ ಪನ ಸಕಲ-ಸದ್ದೋ ವಿಯ ಸಮುದಾಯವಾಚಕಂ ಸಮಾಸನಾಮಪದಂ ಹೋತಿ। ಪಾಣೋ ಏತೇಸಂ ಅತ್ಥೀತಿ ಪಾಣಿನೋ, ಪಾಣೋತಿ ಚೇತ್ಥ ಜೀವಿತಿನ್ದ್ರಿಯಂ ಅಧಿಪ್ಪೇತಂ। ಸಬ್ಬೇ ಪಾಣಿನೋ ಸಬ್ಬಪಾಣಿನೋ, ತೇಸಂ ಸಬ್ಬಪಾಣೀನಂ। ಏತ್ತಾವತಾ ವತ್ಥುತ್ತಯಸ್ಸ ಸಬ್ಬಲೋಕಸರಣಭಾವಂ, ತತೋಯೇವ ಚ ನಮಸ್ಸನಾರಹಭಾವಂ, ನಮಸ್ಸನಾರಹೇ ಚ ಕತಾಯನಮಸ್ಸನಕಿರಿಯಾಯ ಯಥಾಧಿಪ್ಪೇತತ್ಥಸಿದ್ಧಿಕರಭಾವಂ, ಅತ್ತನೋ ಕಿರಿಯಾಯ ಚ ಖೇತ್ತಙ್ಗತಭಾವಂ ದಸ್ಸೇತಿ।

Yasmā pana ‘‘saraṇa’’nti idaṃ padaṃ ‘‘nātha’’nti padassa vevacanabhūtaṃ kitasuddhanāmapadaṃ hoti, na kitamattapadaṃ, tasmā dhātvattho antonīto. ‘‘Sara hiṃsāya’’nti hi vuttaṃ hiṃsatthaṃ gahetvā sabbapāṇīnaṃ saraṇaṃ hiṃsakaṃ vatthuttayaṃ namassitvā viññāyamāne aniṭṭhappasaṅgato sabbapāṇīnaṃ saraṇaṃ saraṇībhūtaṃ nāthabhūtaṃ vatthuttayaṃ namassitvāti viññāyamāneyeva yujjati, teneva ca kāraṇena atthayojanāyampi tathā yojanā katā. Sabba-saddo niravasesatthavācakaṃ sabbanāmapadaṃ. Saha avena yo vattatīti sabboti kate pana sakala-saddo viya samudāyavācakaṃ samāsanāmapadaṃ hoti. Pāṇo etesaṃ atthīti pāṇino, pāṇoti cettha jīvitindriyaṃ adhippetaṃ. Sabbe pāṇino sabbapāṇino, tesaṃ sabbapāṇīnaṃ. Ettāvatā vatthuttayassa sabbalokasaraṇabhāvaṃ, tatoyeva ca namassanārahabhāvaṃ, namassanārahe ca katāyanamassanakiriyāya yathādhippetatthasiddhikarabhāvaṃ, attano kiriyāya ca khettaṅgatabhāvaṃ dasseti.

ಏವಂ ಸಹೇತುಕಂ ರತನತ್ತಯಪಣಾಮಂ ದಸ್ಸೇತ್ವಾ ಇದಾನಿ ಪಕರಣಾರಮ್ಭಸ್ಸ ಸನಿಮಿತ್ತಂ ಮುಖ್ಯಪಯೋಜನಂ ದಸ್ಸೇತುಮಾಹ ‘‘ವಿನಯೇ ಪಾಟವತ್ಥಾಯ, ಯೋಗಾವಚರಭಿಕ್ಖೂನ’’ನ್ತಿ। ಏತ್ಥ ಚ ವಿನಯೇ ಪಾಟವತ್ಥಾಯಾತಿ ಮುಖ್ಯಪಯೋಜನದಸ್ಸನಂ, ತಂದಸ್ಸನೇನ ಚ ಅನುಸಙ್ಗಿಕಪಯೋಜನಮ್ಪಿ ವಿಭಾವಿತಮೇವ ಹೋತಿ ಕಾರಣೇ ಸಿದ್ಧೇ ಕಾರಿಯಸ್ಸ ಸಿಜ್ಝನತೋ। ಯೋಗಾವಚರಭಿಕ್ಖೂನನ್ತಿ ಬಾಹಿರನಿಮಿತ್ತದಸ್ಸನಂ, ತಸ್ಮಿಂ ದಸ್ಸಿತೇ ಅಜ್ಝತ್ತಿಕನಿಮಿತ್ತಮ್ಪಿ ದೀಪಿತಮೇವ ಹೋತಿ ಆರಮ್ಮಣೇ ಞಾತೇ ಆರಮ್ಮಣಿಕಸ್ಸ ಞಾತಬ್ಬತೋ। ತತ್ಥ ವಿವಿಧಾ ನಯಾ ಏತ್ಥಾತಿ ವಿನಯೋ, ದುವಿಧಪಾತಿಮೋಕ್ಖದುವಿಧವಿಭಙ್ಗಪಞ್ಚವಿಧಪಾತಿಮೋಕ್ಖುದ್ದೇಸಪಞ್ಚಆಪತ್ತಿಕ್ಖನ್ಧಸತ್ತಆಪತ್ತಿಕ್ಖನ್ಧಾದಯೋ ವಿವಿಧಾ ಅನೇಕಪ್ಪಕಾರಾ ನಯಾ ಏತ್ಥ ಸನ್ತೀತಿ ಅತ್ಥೋ। ಅಥ ವಾ ವಿಸೇಸಾ ನಯಾ ಏತ್ಥಾತಿ ವಿನಯೋ, ದಳ್ಹೀಕಮ್ಮಸಿಥಿಲಕರಣಪಯೋಜನಾ ಅನುಪಞ್ಞತ್ತಿನಯಾದಯೋ ವಿಸೇಸಾ ನಯಾ ಏತ್ಥ ಸನ್ತೀತಿ ಅತ್ಥೋ। ಅಥ ವಾ ವಿನೇತೀತಿ ವಿನಯೋ। ಕಾಯೋ ವಿನೇತಿ ಕಾಯವಾಚಾಯೋ, ಇತಿ ಕಾಯವಾಚಾನಂ ವಿನಯನತೋ ವಿನಯೋ। ವುತ್ತಞ್ಹಿ ಅಟ್ಠಕಥಾಯಂ –

Evaṃ sahetukaṃ ratanattayapaṇāmaṃ dassetvā idāni pakaraṇārambhassa sanimittaṃ mukhyapayojanaṃ dassetumāha ‘‘vinayepāṭavatthāya, yogāvacarabhikkhūna’’nti. Ettha ca vinaye pāṭavatthāyāti mukhyapayojanadassanaṃ, taṃdassanena ca anusaṅgikapayojanampi vibhāvitameva hoti kāraṇe siddhe kāriyassa sijjhanato. Yogāvacarabhikkhūnanti bāhiranimittadassanaṃ, tasmiṃ dassite ajjhattikanimittampi dīpitameva hoti ārammaṇe ñāte ārammaṇikassa ñātabbato. Tattha vividhā nayā etthāti vinayo, duvidhapātimokkhaduvidhavibhaṅgapañcavidhapātimokkhuddesapañcaāpattikkhandhasattaāpattikkhandhādayo vividhā anekappakārā nayā ettha santīti attho. Atha vā visesā nayā etthāti vinayo, daḷhīkammasithilakaraṇapayojanā anupaññattinayādayo visesā nayā ettha santīti attho. Atha vā vinetīti vinayo. Kāyo vineti kāyavācāyo, iti kāyavācānaṃ vinayanato vinayo. Vuttañhi aṭṭhakathāyaṃ –

‘‘ವಿವಿಧವಿಸೇಸನಯತ್ತಾ ।

‘‘Vividhavisesanayattā ;

ವಿನಯನತೋ ಚೇವ ಕಾಯವಾಚಾನಂ।

Vinayanato ceva kāyavācānaṃ;

ವಿನಯತ್ಥವಿದೂಹಿ ಅಯಂ।

Vinayatthavidūhi ayaṃ;

ವಿನಯೋ ‘ವಿನಯೋ’ತಿ ಅಕ್ಖಾತೋ’’ತಿ॥ (ಪಾರಾ॰ ಅಟ್ಠ॰ ೧.ಪಠಮಮಹಾಸಙ್ಗೀತಿಕಥಾ; ಧ॰ ಸ॰ ಅಟ್ಠ॰ ನಿದಾನಕಥಾ; ದೀ॰ ನಿ॰ ಅಟ್ಠ॰ ೧.ಪಠಮಮಹಾಸಙ್ಗೀತಿಕಥಾ)।

Vinayo ‘vinayo’ti akkhāto’’ti. (pārā. aṭṭha. 1.paṭhamamahāsaṅgītikathā; dha. sa. aṭṭha. nidānakathā; dī. ni. aṭṭha. 1.paṭhamamahāsaṅgītikathā);

ಕೋ ಸೋ? ವಿನಯಪಿಟಕಂ। ತಸ್ಮಿಂ ವಿನಯೇ। ಪಟತಿ ವಿಯತ್ತಭಾವಂ ಗಚ್ಛತೀತಿ ಪಟು। ಕೋ ಸೋ? ಪಣ್ಡಿತೋ। ಪಟುನೋ ಭಾವೋ ಪಾಟವಂ। ಕಿಂ ತಂ? ಞಾಣಂ। ಅಸತಿ ಕಾರಣಾನುರೂಪಂ ಭವತೀತಿ ಅತ್ಥೋ। ಕೋ ಸೋ? ಪಯೋಜನಂ। ಪಾಟವಮೇವ ಅತ್ಥೋ ಪಾಟವತ್ಥೋ, ತಸ್ಸ ಪಾಟವತ್ಥಾಯ, ವಿನಯಪಿಟಕೇ ಕೋಸಲ್ಲಞಾಣಪಯೋಜನಾಯಾತಿ ವುತ್ತಂ ಹೋತಿ। ಯುಞ್ಜನಂ ಯೋಗೋ, ಕಮ್ಮಟ್ಠಾನಮನಸಿಕಾರೋ। ಅವಚರನ್ತೀತಿ ಅವಚರಾ, ಯೋಗೇ ಅವಚರಾ ಯೋಗಾವಚರಾ, ಕಮ್ಮಟ್ಠಾನಿಕಾ ಭಿಕ್ಖೂ। ಸಂಸಾರೇ ಭಯಂ ಇಕ್ಖನ್ತೀತಿ ಭಿಕ್ಖೂ, ಯೋಗಾವಚರಾ ಚ ತೇ ಭಿಕ್ಖೂ ಚಾತಿ ಯೋಗಾವಚರಭಿಕ್ಖೂ, ತೇಸಂ ಯೋಗಾವಚರಭಿಕ್ಖೂನಂ। ಏತೇನ ವಿನಯೇ ಪಟುಭಾವೋ ನಾಮ ಭಿಕ್ಖೂನಂಯೇವ ಅತ್ಥೋ ಹೋತಿ, ನ ಗಹಟ್ಠತಾಪಸಪರಿಬ್ಬಾಜಕಾದೀನಂ। ಭಿಕ್ಖೂಸು ಚ ಕಮ್ಮಟ್ಠಾನೇ ನಿಯುತ್ತಾನಂ ಲಜ್ಜಿಪೇಸಲಭಿಕ್ಖೂನಂಯೇವ, ನ ವಿಸ್ಸಟ್ಠಕಮ್ಮಟ್ಠಾನಾನಂ ಅಲಜ್ಜಿಭಿಕ್ಖೂನನ್ತಿ ಇಮಮತ್ಥಂ ದಸ್ಸೇತಿ।

Ko so? Vinayapiṭakaṃ. Tasmiṃ vinaye. Paṭati viyattabhāvaṃ gacchatīti paṭu. Ko so? Paṇḍito. Paṭuno bhāvo pāṭavaṃ. Kiṃ taṃ? Ñāṇaṃ. Asati kāraṇānurūpaṃ bhavatīti attho. Ko so? Payojanaṃ. Pāṭavameva attho pāṭavattho, tassa pāṭavatthāya, vinayapiṭake kosallañāṇapayojanāyāti vuttaṃ hoti. Yuñjanaṃ yogo, kammaṭṭhānamanasikāro. Avacarantīti avacarā, yoge avacarā yogāvacarā, kammaṭṭhānikā bhikkhū. Saṃsāre bhayaṃ ikkhantīti bhikkhū, yogāvacarā ca te bhikkhū cāti yogāvacarabhikkhū, tesaṃ yogāvacarabhikkhūnaṃ. Etena vinaye paṭubhāvo nāma bhikkhūnaṃyeva attho hoti, na gahaṭṭhatāpasaparibbājakādīnaṃ. Bhikkhūsu ca kammaṭṭhāne niyuttānaṃ lajjipesalabhikkhūnaṃyeva, na vissaṭṭhakammaṭṭhānānaṃ alajjibhikkhūnanti imamatthaṃ dasseti.

ಏವಂ ಪಕರಣಾರಮ್ಭಸ್ಸ ಸನಿಮಿತ್ತಂ ಪಯೋಜನಂ ದಸ್ಸೇತ್ವಾ ಇದಾನಿ ಸಹೇತುಕಂ ಅಭಿಧೇಯ್ಯಂ ದಸ್ಸೇತುಂ ‘‘ವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣಮನೇಕತ್ಥ, ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯ’’ನ್ತಿ ಆಹ। ತತ್ಥ ವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣಂ ಅನೇಕತ್ಥಾತಿ ಇಮಿನಾ ಪಕರಣಾರಮ್ಭಸ್ಸ ಹೇತುಂ ದಸ್ಸೇತಿ ಹೇತುಮನ್ತವಿಸೇಸನತ್ತಾ, ಇಮಸ್ಸ ಅನೇಕತ್ಥವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣತ್ತಾಯೇವ ಆಚರಿಯಸ್ಸ ಆರಮ್ಭೋ ಹೋತಿ, ನ ಅವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣೇ ಸತಿ। ವಕ್ಖತಿ ಹಿ ‘‘ಸಮಾಹರಿತ್ವಾ ಏಕತ್ಥ ದಸ್ಸಯಿಸ್ಸ’’ನ್ತಿ (ವಿ॰ ಸಙ್ಗ॰ ಅಟ್ಠ॰ ಗನ್ಥಾರಮ್ಭಕಥಾ)। ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯನ್ತಿ ಇಮಿನಾ ಪಕರಣಾಭಿಧೇಯ್ಯಂ। ತತ್ಥ ಕಿರತಿ ವಿಕ್ಖಿಪತೀತಿ ಕಿಣ್ಣೋ, ಪಕಾರೇನ ಕಿಣ್ಣೋ ಪಕಿಣ್ಣೋ, ವಿವಿಧೇನ ಪಕಿಣ್ಣೋ ವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣೋ। ಕೋ ಸೋ? ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯೋ, ತಂ ವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣಂ

Evaṃ pakaraṇārambhassa sanimittaṃ payojanaṃ dassetvā idāni sahetukaṃ abhidheyyaṃ dassetuṃ ‘‘vippakiṇṇamanekattha, pāḷimuttavinicchaya’’nti āha. Tattha vippakiṇṇaṃ anekatthāti iminā pakaraṇārambhassa hetuṃ dasseti hetumantavisesanattā, imassa anekatthavippakiṇṇattāyeva ācariyassa ārambho hoti, na avippakiṇṇe sati. Vakkhati hi ‘‘samāharitvā ekattha dassayissa’’nti (vi. saṅga. aṭṭha. ganthārambhakathā). Pāḷimuttavinicchayanti iminā pakaraṇābhidheyyaṃ. Tattha kirati vikkhipatīti kiṇṇo, pakārena kiṇṇo pakiṇṇo, vividhena pakiṇṇo vippakiṇṇo. Ko so? Pāḷimuttavinicchayo, taṃ vippakiṇṇaṃ.

ಅನೇಕತ್ಥಾತಿ ಏತ್ಥ ಸಙ್ಖ್ಯಾವಾಚಕೋ ಸಬ್ಬನಾಮಿಕೋ ಏಕ-ಸದ್ದೋ, ನ ಏಕೋ ಅನೇಕೇ। ಬಹ್ವತ್ಥವಾಚಕೋ ಅನೇಕಸದ್ದೋ। ಏಕನ್ತಏಕವಚನನ್ತೋಪಿ ಏಕ-ಸದ್ದೋ ನ-ಇತಿನಿಪಾತೇನ ಯುತ್ತತ್ತಾ ಬಹುವಚನನ್ತೋ ಜಾತೋತಿ। ತತ್ಥ ಅನೇಕತ್ಥ ಬಹೂಸೂತಿ ಅತ್ಥೋ, ಪಾರಾಜಿಕಕಣ್ಡಟ್ಠಕಥಾದೀಸು ಅನೇಕೇಸು ಪಕರಣೇಸೂತಿ ವುತ್ತಂ ಹೋತಿ। ಪೋರಾಣಟೀಕಾಯಂ ಪನ ಅನೇಕತ್ಥಾತಿ ಅನೇಕೇಸು ಸಿಕ್ಖಾಪದಪದೇಸೇಸೂತಿ ಅತ್ಥೋ ದಸ್ಸಿತೋ, ಏವಞ್ಚ ಸತಿ ಉಪರಿ ‘‘ಸಮಾಹರಿತ್ವಾ ಏಕತ್ಥಾ’’ತಿ ವಕ್ಖಮಾನತ್ತಾ ‘‘ಅನೇಕತ್ಥವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣಂ ಏಕತ್ಥ ಸಮಾಹರಿತ್ವಾ’’ತಿ ಇಮೇಸಂ ಪದಾನಂ ಸಹಯೋಗೀಭೂತತ್ತಾ ಅನೇಕೇಸು ಸಿಕ್ಖಾಪದಪದೇಸೇಸು ವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣಂ ಏಕಸ್ಮಿಂ ಸಿಕ್ಖಾಪದಪದೇಸೇ ಸಮಾಹರಿತ್ವಾತಿ ಅತ್ಥೋ ಭವೇಯ್ಯ, ಸೋ ಚ ಅತ್ಥೋ ಅಯುತ್ತೋ। ಕಸ್ಮಾ? ಅನೇಕೇಸು ಪಕರಣೇಸು ವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣಂ ಏಕಸ್ಮಿಂ ಪಕರಣೇ ಸಮಾಹರಿತ್ವಾತಿ ಅತ್ಥೋ ಅಮ್ಹೇಹಿ ವುತ್ತೋ। ಅಥ ಪನ ‘‘ಏಕತ್ಥಾ’’ತಿ ಇಮಸ್ಸ ‘‘ಏಕತೋ’’ತಿ ಅತ್ಥಂ ವಿಕಪ್ಪೇತ್ವಾ ಅನೇಕೇಸು ಸಿಕ್ಖಾಪದಪದೇಸೇಸು ವಿಪ್ಪಕಿಣ್ಣಂ ಏಕತೋ ಸಮಾಹರಿತ್ವಾತಿ ಅತ್ಥಂ ಗಣ್ಹೇಯ್ಯ, ಸೋ ಅತ್ಥೋ ಯುತ್ತೋ ಭವೇಯ್ಯ।

Anekatthāti ettha saṅkhyāvācako sabbanāmiko eka-saddo, na eko aneke. Bahvatthavācako anekasaddo. Ekantaekavacanantopi eka-saddo na-itinipātena yuttattā bahuvacananto jātoti. Tattha anekattha bahūsūti attho, pārājikakaṇḍaṭṭhakathādīsu anekesu pakaraṇesūti vuttaṃ hoti. Porāṇaṭīkāyaṃ pana anekatthāti anekesu sikkhāpadapadesesūti attho dassito, evañca sati upari ‘‘samāharitvā ekatthā’’ti vakkhamānattā ‘‘anekatthavippakiṇṇaṃ ekattha samāharitvā’’ti imesaṃ padānaṃ sahayogībhūtattā anekesu sikkhāpadapadesesu vippakiṇṇaṃ ekasmiṃ sikkhāpadapadese samāharitvāti attho bhaveyya, so ca attho ayutto. Kasmā? Anekesu pakaraṇesu vippakiṇṇaṃ ekasmiṃ pakaraṇe samāharitvāti attho amhehi vutto. Atha pana ‘‘ekatthā’’ti imassa ‘‘ekato’’ti atthaṃ vikappetvā anekesu sikkhāpadapadesesu vippakiṇṇaṃ ekato samāharitvāti atthaṃ gaṇheyya, so attho yutto bhaveyya.

ಪಕಟ್ಠಾನಂ ಆಳೀತಿ ಪಾಳಿ, ಉತ್ತಮಾನಂ ವಚನಾನಂ ಅನುಕ್ಕಮೋತಿ ಅತ್ಥೋ। ಅಥ ವಾ ಅತ್ತತ್ಥಪರತ್ಥಾದಿಭೇದಂ ಅತ್ಥಂ ಪಾಲೇತಿ ರಕ್ಖತೀತಿ ಪಾಳಿ, ಲಳಾನಮವಿಸೇಸೋ। ಕಾ ಸಾ? ವಿನಯತನ್ತಿ। ಮುಚ್ಚತೀತಿ ಮುತ್ತೋ, ಪಾಳಿತೋ ಮುತ್ತೋ ಪಾಳಿಮುತ್ತೋ। ಛಿನ್ದಿಯತೇ ಅನೇನಾತಿ ಛಯೋ, ನೀಹರಿತ್ವಾ ಛಯೋ ನಿಚ್ಛಯೋ, ವಿಸೇಸೇನ ನಿಚ್ಛಯೋ ವಿನಿಚ್ಛಯೋ, ಖಿಲಮದ್ದನಾಕಾರೇನ ಪವತ್ತೋ ಸದ್ದನಯೋ ಅತ್ಥನಯೋ ಚ। ಪಾಳಿಮುತ್ತೋ ಚ ಸೋ ವಿನಿಚ್ಛಯೋ ಚಾತಿ ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯೋ, ತಂ ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯಂ। ಇದಞ್ಚ ‘‘ಆನಗರಾ ಖದಿರವನ’’ನ್ತಿಆದೀಸು ವಿಯ ಯೇಭುಯ್ಯನಯವಸೇನ ವುತ್ತಂ ಕತ್ಥಚಿ ಪಾಳಿವಿನಿಚ್ಛಯಸ್ಸಪಿ ದಿಸ್ಸನತೋ। ಪೋರಾಣಟೀಕಾಯಂ ಪನ ಪಾಳಿವಿನಿಚ್ಛಯೋ ಚ ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯೋ ಚ ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯೋತಿ ಏವಂ ಏಕದೇಸಸರೂಪೇಕಸೇಸವಸೇನ ವಾ ಏತಂ ವುತ್ತನ್ತಿ ದಟ್ಠಬ್ಬನ್ತಿ ದುತಿಯನಯೋಪಿ ವುತ್ತೋ, ಏವಞ್ಚ ಸತಿ ಪಾಳಿವಿನಿಚ್ಛಯಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯೇಹಿ ಅಞ್ಞಸ್ಸ ವಿನಿಚ್ಛಯಸ್ಸ ಅಭಾವಾ ಕಿಮೇತೇನ ಗನ್ಥಗರುಕರೇನ ಪಾಳಿಮುತ್ತಗ್ಗಹಣೇನ। ವಿಸೇಸನಞ್ಹಿ ಸಮ್ಭವಬ್ಯಭಿಚಾರೇ ಚ ಸತಿ ಸಾತ್ಥಕಂ ಸಿಯಾತಿ ಪಠಮನಯೋವ ಆರಾಧನೀಯೋ ಹೋತಿ।

Pakaṭṭhānaṃ āḷīti pāḷi, uttamānaṃ vacanānaṃ anukkamoti attho. Atha vā attatthaparatthādibhedaṃ atthaṃ pāleti rakkhatīti pāḷi, laḷānamaviseso. Kā sā? Vinayatanti. Muccatīti mutto, pāḷito mutto pāḷimutto. Chindiyate anenāti chayo, nīharitvā chayo nicchayo, visesena nicchayo vinicchayo, khilamaddanākārena pavatto saddanayo atthanayo ca. Pāḷimutto ca so vinicchayo cāti pāḷimuttavinicchayo, taṃ pāḷimuttavinicchayaṃ. Idañca ‘‘ānagarā khadiravana’’ntiādīsu viya yebhuyyanayavasena vuttaṃ katthaci pāḷivinicchayassapi dissanato. Porāṇaṭīkāyaṃ pana pāḷivinicchayo ca pāḷimuttavinicchayo ca pāḷimuttavinicchayoti evaṃ ekadesasarūpekasesavasena vā etaṃ vuttanti daṭṭhabbanti dutiyanayopi vutto, evañca sati pāḷivinicchayapāḷimuttavinicchayehi aññassa vinicchayassa abhāvā kimetena ganthagarukarena pāḷimuttaggahaṇena. Visesanañhi sambhavabyabhicāre ca sati sātthakaṃ siyāti paṭhamanayova ārādhanīyo hoti.

ಏವಂ ಸಹೇತುಕಂ ಅಭಿಧೇಯ್ಯಂ ದಸ್ಸೇತ್ವಾ ಇದಾನಿ ಕರಣಪ್ಪಕಾರಂ ದಸ್ಸೇತಿ ‘‘ಸಮಾಹರಿತ್ವಾ’’ತಿಆದಿನಾ। ದುವಿಧೋ ಹೇತ್ಥ ಕರಣಪ್ಪಕಾರೋ ಏಕತ್ಥಸಮಾಹರಣಅನಾಕುಲಕರಣವಸೇನ। ಸೋ ದುವಿಧೋಪಿ ತೇನ ಪಕಾರೇನ ಪಕರಣಸ್ಸ ಕತತ್ತಾ ‘‘ಕರಣಪ್ಪಕಾರೋ’’ತಿ ವುಚ್ಚತಿ। ತತ್ಥ ಸಮಾಹರಿಸ್ಸಾಮೀತಿ ಸಮಾಹರಿತ್ವಾ, ಸಂ-ಸದ್ದೋ ಸಙ್ಖೇಪತ್ಥೋ, ತಸ್ಮಾ ಸಙ್ಖಿಪಿಯ ಆಹರಿಸ್ಸಾಮೀತಿ ಅತ್ಥೋ। ಅನಾಗತಕಾಲಿಕವಸೇನ ಪಚ್ಚಮಾನೇನ ‘‘ದಸ್ಸಯಿಸ್ಸ’’ನ್ತಿ ಪದೇನ ಸಮಾನಕಾಲತ್ತಾ ಅನಾಗತಕಾಲಿಕೋ ಇಧ ತ್ವಾ-ಪಚ್ಚಯೋ ವುತ್ತೋ। ಏಕತ್ಥಾತಿ ಏಕಸ್ಮಿಂ ಇಧ ವಿನಯಸಙ್ಗಹಪ್ಪಕರಣೇ। ಏಕತ್ಥಾತಿ ವಾ ಏಕತೋ। ದಸ್ಸಯಿಸ್ಸನ್ತಿ ದಸ್ಸಯಿಸ್ಸಾಮಿ, ಞಾಪಯಿಸ್ಸಾಮೀತಿ ಅತ್ಥೋ। ಆಕುಲತಿ ಬ್ಯಾಕುಲತೀತಿ ಆಕುಲೋ, ನ ಆಕುಲೋ ಅನಾಕುಲೋ, ಪುಬ್ಬಾಪರಬ್ಯಾಕಿಣ್ಣವಿರಹಿತೋ ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯೋ। ಅನಾಕುಲನ್ತಿ ಪನ ಭಾವನಪುಂಸಕಂ, ತಸ್ಮಾ ಕರಧಾತುಮಯೇನ ಕತ್ವಾಸದ್ದೇನ ಯೋಜೇತ್ವಾ ದಸ್ಸನಕಿರಿಯಾಯ ಸಮ್ಬನ್ಧಿತಬ್ಬಂ।

Evaṃ sahetukaṃ abhidheyyaṃ dassetvā idāni karaṇappakāraṃ dasseti ‘‘samāharitvā’’tiādinā. Duvidho hettha karaṇappakāro ekatthasamāharaṇaanākulakaraṇavasena. So duvidhopi tena pakārena pakaraṇassa katattā ‘‘karaṇappakāro’’ti vuccati. Tattha samāharissāmīti samāharitvā, saṃ-saddo saṅkhepattho, tasmā saṅkhipiya āharissāmīti attho. Anāgatakālikavasena paccamānena ‘‘dassayissa’’nti padena samānakālattā anāgatakāliko idha tvā-paccayo vutto. Ekatthāti ekasmiṃ idha vinayasaṅgahappakaraṇe. Ekatthāti vā ekato. Dassayissanti dassayissāmi, ñāpayissāmīti attho. Ākulati byākulatīti ākulo, na ākulo anākulo, pubbāparabyākiṇṇavirahito pāḷimuttavinicchayo. Anākulanti pana bhāvanapuṃsakaṃ, tasmā karadhātumayena katvāsaddena yojetvā dassanakiriyāya sambandhitabbaṃ.

ಏವಂ ರತನತ್ತಯಪಣಾಮಾದಿಕಂ ಪುಬ್ಬಕರಣಂ ದಸ್ಸೇತ್ವಾ ಇದಾನಿ ಯೇ ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯೇ ದಸ್ಸೇತುಕಾಮೋ, ತೇಸಂ ಅನುಕ್ಕಮಕರಣತ್ಥಂ ಮಾತಿಕಂ ಠಪೇನ್ತೋ ‘‘ತತ್ರಾಯಂ ಮಾತಿಕಾ’’ತಿಆದಿಮಾಹ। ಮಾತಿಕಾಯ ಹಿ ಅಸತಿ ದಸ್ಸಿತವಿನಿಚ್ಛಯಾ ವಿಕಿರನ್ತಿ ವಿಧಂಸೇನ್ತಿ ಯಥಾ ತಂ ಸುತ್ತೇನ ಅಸಙ್ಗಹಿತಾನಿ ಪುಪ್ಫಾನಿ। ಸನ್ತಿಯಾ ಪನ ಮಾತಿಕಾಯ ದಸ್ಸಿತವಿನಿಚ್ಛಯಾ ನ ವಿಕಿರನ್ತಿ ನ ವಿಧಂಸೇನ್ತಿ ಯಥಾ ತಂ ಸುತ್ತೇನ ಸಙ್ಗಹಿತಾನಿ ಪುಪ್ಫಾನಿ। ತಂ ತಂ ಅತ್ಥಂ ಜಾನಿತುಕಾಮೇಹಿ ಮಾತಿಕಾನುಸಾರೇನ ಗನ್ತ್ವಾ ಇಚ್ಛಿತಿಚ್ಛಿತವಿನಿಚ್ಛಯಂ ಪತ್ವಾ ಸೋ ಸೋ ಅತ್ಥೋ ಜಾನಿತಬ್ಬೋ ಹೋತಿ, ತಸ್ಮಾ ಸುಖಗ್ಗಹಣತ್ಥಂ ಮಾತಿಕಾ ಠಪಿತಾ। ತತ್ಥ ತತ್ರಾತಿ ತಸ್ಮಿಂ ಪಾಳಿಮುತ್ತವಿನಿಚ್ಛಯೇ। ಅಯನ್ತಿ ಅಯಂ ಮಯಾ ವಕ್ಖಮಾನಾ। ಮಾತಾ ವಿಯಾತಿ ಮಾತಿಕಾ। ಯಥಾ ಹಿ ಪುತ್ತಾ ಮಾತಿತೋ ಪಭವನ್ತಿ, ಏವಂ ನಿದ್ದೇಸಪದಾನಿ ಉದ್ದೇಸತೋ ಪಭವನ್ತಿ, ತಸ್ಮಾ ಉದ್ದೇಸೋ ಮಾತಿಕಾ ವಿಯಾತಿ ‘‘ಮಾತಿಕಾ’’ತಿ ವುಚ್ಚತಿ।

Evaṃ ratanattayapaṇāmādikaṃ pubbakaraṇaṃ dassetvā idāni ye pāḷimuttavinicchaye dassetukāmo, tesaṃ anukkamakaraṇatthaṃ mātikaṃ ṭhapento ‘‘tatrāyaṃ mātikā’’tiādimāha. Mātikāya hi asati dassitavinicchayā vikiranti vidhaṃsenti yathā taṃ suttena asaṅgahitāni pupphāni. Santiyā pana mātikāya dassitavinicchayā na vikiranti na vidhaṃsenti yathā taṃ suttena saṅgahitāni pupphāni. Taṃ taṃ atthaṃ jānitukāmehi mātikānusārena gantvā icchiticchitavinicchayaṃ patvā so so attho jānitabbo hoti, tasmā sukhaggahaṇatthaṃ mātikā ṭhapitā. Tattha tatrāti tasmiṃ pāḷimuttavinicchaye. Ayanti ayaṃ mayā vakkhamānā. Mātā viyāti mātikā. Yathā hi puttā mātito pabhavanti, evaṃ niddesapadāni uddesato pabhavanti, tasmā uddeso mātikā viyāti ‘‘mātikā’’ti vuccati.

ದಿವಾಸೇಯ್ಯಾತಿಆದೀಸು ದಿವಾಸೇಯ್ಯಾ ದಿವಾಸೇಯ್ಯವಿನಿಚ್ಛಯಕಥಾ। ಪರಿಕ್ಖಾರೋ ಪರಿಕ್ಖಾರವಿನಿಚ್ಛಯಕಥಾ…ಪೇ॰… ಪಕಿಣ್ಣಕಂ ಪಕಿಣ್ಣಕವಿನಿಚ್ಛಯಕಥಾತಿ ಯೋಜನಾ। ತೇನೇವ ವಕ್ಖತಿ ‘‘ದಿವಾಸಯನವಿನಿಚ್ಛಯಕಥಾ ಸಮತ್ತಾ’’ತಿಆದಿ। ಇತಿ-ಸದ್ದೋ ಇದಮತ್ಥೋ ವಾ ನಿದಸ್ಸನತ್ಥೋ ವಾ ಪರಿಸಮಾಪನತ್ಥೋ ವಾ। ತೇಸು ಇದಮತ್ಥೇ ಕಾ ಸಾ? ದಿವಾಸೇಯ್ಯಾ…ಪೇ॰… ಪಕಿಣ್ಣಕಂ ಇತಿ ಅಯನ್ತಿ। ನಿದಸ್ಸನತ್ಥೇ ಕಥಂ ಸಾ? ದಿವಾಸೇಯ್ಯಾ…ಪೇ॰… ಪಕಿಣ್ಣಕಂ ಇತಿ ದಟ್ಠಬ್ಬಾತಿ। ಪರಿಸಮಾಪನತ್ಥೇ ಸಾ ಕಿತ್ತಕೇನ ಪರಿಸಮತ್ತಾ? ದಿವಾಸೇಯ್ಯಾ…ಪೇ॰… ಪಕಿಣ್ಣಕಂ ಇತಿ ಏತ್ತಕೇನ ಪರಿಸಮತ್ತಾತಿ ಅತ್ಥೋ। ಇಮೇಸಂ ಪನ ದಿವಾಸೇಯ್ಯಾದಿಪದಾನಂ ವಾಕ್ಯವಿಗ್ಗಹಂ ಕತ್ವಾ ಅತ್ಥೇ ಇಧ ವುಚ್ಚಮಾನೇ ಅತಿಪಪಞ್ಚೋ ಭವಿಸ್ಸತಿ, ಸೋತೂನಞ್ಚ ದುಸ್ಸಲ್ಲಕ್ಖಣೀಯೋ, ತಸ್ಮಾ ತಸ್ಸ ತಸ್ಸ ನಿದ್ದೇಸಸ್ಸ ಆದಿಮ್ಹಿಯೇವ ಯಥಾನುರೂಪಂ ವಕ್ಖಾಮ।

Divāseyyātiādīsu divāseyyā divāseyyavinicchayakathā. Parikkhāro parikkhāravinicchayakathā…pe… pakiṇṇakaṃ pakiṇṇakavinicchayakathāti yojanā. Teneva vakkhati ‘‘divāsayanavinicchayakathā samattā’’tiādi. Iti-saddo idamattho vā nidassanattho vā parisamāpanattho vā. Tesu idamatthe kā sā? Divāseyyā…pe… pakiṇṇakaṃ iti ayanti. Nidassanatthe kathaṃ sā? Divāseyyā…pe… pakiṇṇakaṃ iti daṭṭhabbāti. Parisamāpanatthe sā kittakena parisamattā? Divāseyyā…pe… pakiṇṇakaṃ iti ettakena parisamattāti attho. Imesaṃ pana divāseyyādipadānaṃ vākyaviggahaṃ katvā atthe idha vuccamāne atipapañco bhavissati, sotūnañca dussallakkhaṇīyo, tasmā tassa tassa niddesassa ādimhiyeva yathānurūpaṃ vakkhāma.

ಗನ್ಥಾರಮ್ಭಕಥಾವಣ್ಣನಾ ನಿಟ್ಠಿತಾ।

Ganthārambhakathāvaṇṇanā niṭṭhitā.





© 1991-2026 Titi Tudorancea Yoga Bulletin | Titi Tudorancea® is a Registered Trademark | Terms of use and privacy policy
Contact