Only Dharma. Since 1992
Library / Tipiṭaka / តិបិដក • Tipiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ (ដីកា) • Majjhimanikāya (ṭīkā)

៩. ទ្វេធាវិតក្កសុត្តវណ្ណនា

9. Dvedhāvitakkasuttavaṇṇanā

២០៦. ទ្វេ ទ្វេ ភាគេតិ ទ្វេ ទ្វេ កោដ្ឋាសេ កត្វា។ កាមញ្ចេត្ថ ‘‘ឥមំ ឯកំ ភាគមកាសិំ, ឥមំ ទុតិយភាគមកាសិ’’ន្តិ វចនតោ សព្ពេបិ វិតក្កា សំកិលេសវោទានវិភាគេន ទ្វេវ ភាគា កតា, អបរាបរុប្បត្តិយា បនេតេសំ អភិណ្ហាចារំ ឧបាទាយ បាឡិយំ ‘‘ទ្វិធា កត្វា’’តិ អាមេឌិតវចនន្តិ ‘‘ទ្វេ ទ្វេ ភាគេ កត្វា’’តិ អាមេឌិតវចនវសេនេវ វុត្តោ។ អថ វា ភាគទ្វយស្ស សប្បដិភាគតាយ តត្ថ យំ យំ ទ្វយម្បិ ខោ ឧជុវិបច្ចនីកំ, តំ តំ វិសុំ វិសុំ គហេតុកាមោ ភគវា អាហ ‘‘ទ្វិធា កត្វា វិតក្កេ វិហរេយ្យ’’ន្តិ។ ឯវំ បន ចិន្តេត្វា តត្ថ មិច្ឆាវិតក្កានំ សម្មាវិតក្កានញ្ច អនវសេសំ អសង្ករតោ ច គហិតភាវំ ទស្សេន្តោ ‘‘ឥមំ ឯកំ ភាគមកាសិំ, ឥមំ ទុតិយភាគមកាសិ’’ន្តិ អវោច។ កាមបដិសំយុត្តោតិ កាមរាគសង្ខាតេន កាមេន សម្បយុត្តោ, កាមេន បដិពទ្ធោ វា។ សេសេសុបិ ឯសេវ នយោ។ អយំ បន វិសេសោ – ព្យាបជ្ជតិ ចិត្តំ ឯតេនាតិ ព្យាបាទោ, ទោសោ។ វិហិំសតិ ឯតាយ សត្តេ, វិហិំសនំ វា តេសំ ឯតន្តិ វិហិំសា, បរេសំ វិហេឋនាការេន បវត្តស្ស ករុណាបដិបក្ខស្ស បាបធម្មស្សេតំ អធិវចនំ។ អជ្ឈត្តន្តិ អជ្ឈត្តធម្មារម្មណមាហ។ ពហិទ្ធាតិ ពាហិរធម្មារម្មណំ។ ឱឡារិកោតិ ពហលកាមរាគាទិបដិសំយុត្តោ។ តព្ពិបរិយាយេន សុខុមោ។ វិតក្កោ អកុសលបក្ខិកោយេវាតិ ឥមិនា វិតក្កភាវសាមញ្ញេន តត្ថាបិ អកុសលភាវសាមញ្ញេន ឯកភាគករណំ, ន ឯកចិត្តុប្បាទបរិយាបន្នតាទិវសេនាតិ ទស្សេតិ។

206.Dvedve bhāgeti dve dve koṭṭhāse katvā. Kāmañcettha ‘‘imaṃ ekaṃ bhāgamakāsiṃ, imaṃ dutiyabhāgamakāsi’’nti vacanato sabbepi vitakkā saṃkilesavodānavibhāgena dveva bhāgā katā, aparāparuppattiyā panetesaṃ abhiṇhācāraṃ upādāya pāḷiyaṃ ‘‘dvidhā katvā’’ti āmeḍitavacananti ‘‘dve dve bhāge katvā’’ti āmeḍitavacanavaseneva vutto. Atha vā bhāgadvayassa sappaṭibhāgatāya tattha yaṃ yaṃ dvayampi kho ujuvipaccanīkaṃ, taṃ taṃ visuṃ visuṃ gahetukāmo bhagavā āha ‘‘dvidhā katvā vitakke vihareyya’’nti. Evaṃ pana cintetvā tattha micchāvitakkānaṃ sammāvitakkānañca anavasesaṃ asaṅkarato ca gahitabhāvaṃ dassento ‘‘imaṃ ekaṃ bhāgamakāsiṃ, imaṃ dutiyabhāgamakāsi’’nti avoca. Kāmapaṭisaṃyuttoti kāmarāgasaṅkhātena kāmena sampayutto, kāmena paṭibaddho vā. Sesesupi eseva nayo. Ayaṃ pana viseso – byāpajjati cittaṃ etenāti byāpādo, doso. Vihiṃsati etāya satte, vihiṃsanaṃ vā tesaṃ etanti vihiṃsā, paresaṃ viheṭhanākārena pavattassa karuṇāpaṭipakkhassa pāpadhammassetaṃ adhivacanaṃ. Ajjhattanti ajjhattadhammārammaṇamāha. Bahiddhāti bāhiradhammārammaṇaṃ. Oḷārikoti bahalakāmarāgādipaṭisaṃyutto. Tabbipariyāyena sukhumo. Vitakkoakusalapakkhikoyevāti iminā vitakkabhāvasāmaññena tatthāpi akusalabhāvasāmaññena ekabhāgakaraṇaṃ, na ekacittuppādapariyāpannatādivasenāti dasseti.

នេក្ខម្មំ វុច្ចតិ លោភាតិក្កន្តត្តា បឋមជ្ឈានំ, សព្ពាកុសលេហិ និក្ខន្តត្តា សព្ពំ កុសលំ។ ឥធ បន កាមវិតក្កបដិបក្ខស្ស អធិប្បេតត្តា អាហ ‘‘កាមេហិ និស្សដោ នេក្ខម្មបដិសំយុត្តោ វិតក្កោ’’តិ។ សោតិ នេក្ខម្មវិតក្កោ។ យាវ បឋមជ្ឈានាតិ បឋមសមន្នាហារតោ បដ្ឋាយ យាវ បឋមជ្ឈានំ ឯត្ថុប្បន្នោ វិតក្កោ នេក្ខម្មវិតក្កោយេវ។ បឋមជ្ឈានន្តិ ច ឥទំ តតោ បរំ វិតក្កាភាវតោ វុត្តំ។ ន ព្យាបជ្ជតិ ចិត្តំ ឯតេន, ព្យាបាទស្ស វា បដិបក្ខោតិ អព្យាបាទោ, មេត្តាបុព្ពភាគោ មេត្តាភាវនារម្ភោ។ ន វិហិំសន្តិ ឯតាយ, វិហិំសាយ វា បដិបក្ខោតិ អវិហិំសា, ករុណាបុព្ពភាគោ ករុណាភាវនារម្ភោ។

Nekkhammaṃ vuccati lobhātikkantattā paṭhamajjhānaṃ, sabbākusalehi nikkhantattā sabbaṃ kusalaṃ. Idha pana kāmavitakkapaṭipakkhassa adhippetattā āha ‘‘kāmehi nissaṭo nekkhammapaṭisaṃyutto vitakko’’ti. Soti nekkhammavitakko. Yāva paṭhamajjhānāti paṭhamasamannāhārato paṭṭhāya yāva paṭhamajjhānaṃ etthuppanno vitakko nekkhammavitakkoyeva. Paṭhamajjhānanti ca idaṃ tato paraṃ vitakkābhāvato vuttaṃ. Na byāpajjati cittaṃ etena, byāpādassa vā paṭipakkhoti abyāpādo, mettāpubbabhāgo mettābhāvanārambho. Na vihiṃsanti etāya, vihiṃsāya vā paṭipakkhoti avihiṃsā, karuṇāpubbabhāgo karuṇābhāvanārambho.

មហាពោធិសត្តានំ មហាភិនិក្ខមនំ និក្ខន្តកាលតោ បដ្ឋាយ លទ្ធាវសរា សម្មាសង្កប្បា ឧបរូបរិ សវិសេសំ បវត្តន្តីតិ អាហ ‘‘ឆព្ពស្សានិ…បេ.… បវត្តិំសូ’’តិ។ ញាណស្ស អបរិបក្កត្តា បុព្ពវាសនាវសេន សតិសម្មោសតោ កទាចិ មិច្ឆាវិតក្កលេសោបិ ហោតិយេវាតិ តំ ទស្សេតុំ ‘‘សតិសម្មោសេន…បេ.… តិដ្ឋន្តី’’តិ អាហ។ យថា និច្ចបិហិតេបិ គេហេ កទាចិ វាតបានេ វិវដមត្តេ លទ្ធាវសរោ វាតោ អន្តោ បវិសេយ្យ, ឯវំ គុត្តិន្ទ្រិយេបិ ពោធិសត្តសន្តានេ សតិសម្មោសវសេន លទ្ធាវសរោ អកុសលវិតក្កោ ឧប្បជ្ជិ, ឧប្បន្នោ ច កុសលវារំ បច្ឆិន្ទិត្វា អដ្ឋាសិ, អថ មហាសត្តោ តំមុហុត្តុប្បន្នមេវ បដិវិនោទេត្វា តេសំ អាយតិំ អនុប្បាទាយ ‘‘ឥមេ មិច្ឆាវិតក្កា, ឥមេ សម្មាវិតក្កា’’តិ យាថាវតោ តេ បរិច្ឆិន្ទិត្វា មិច្ឆាវិតក្កានំ អវសរំ អទេន្តោ សម្មាវិតក្កេ បរិវឌ្ឍេសិ។ តេន វុត្តំ ‘‘មយ្ហំ ឥមេ’’តិអាទិ។

Mahābodhisattānaṃ mahābhinikkhamanaṃ nikkhantakālato paṭṭhāya laddhāvasarā sammāsaṅkappā uparūpari savisesaṃ pavattantīti āha ‘‘chabbassāni…pe… pavattiṃsū’’ti. Ñāṇassa aparipakkattā pubbavāsanāvasena satisammosato kadāci micchāvitakkalesopi hotiyevāti taṃ dassetuṃ ‘‘satisammosena…pe… tiṭṭhantī’’ti āha. Yathā niccapihitepi gehe kadāci vātapāne vivaṭamatte laddhāvasaro vāto anto paviseyya, evaṃ guttindriyepi bodhisattasantāne satisammosavasena laddhāvasaro akusalavitakko uppajji, uppanno ca kusalavāraṃ pacchinditvā aṭṭhāsi, atha mahāsatto taṃmuhuttuppannameva paṭivinodetvā tesaṃ āyatiṃ anuppādāya ‘‘ime micchāvitakkā, ime sammāvitakkā’’ti yāthāvato te paricchinditvā micchāvitakkānaṃ avasaraṃ adento sammāvitakke parivaḍḍhesi. Tena vuttaṃ ‘‘mayhaṃ ime’’tiādi.

២០៧. បមាទោ នាម សតិវិប្បវាសោតិ អាហ ‘‘អប្បមត្តស្សាតិ សតិយា អវិប្បវាសេ ឋិតស្សា’’តិ។ អាតាបវីរិយវន្តស្សាតិ កិលេសានំ និគ្គណ្ហនវីរិយវតោ។ បេសិតចិត្តស្សាតិ ភវវិមោក្ខាយ វិស្សដ្ឋចិត្តស្ស កាយេ ច ជីវិតេ ច និរបេក្ខស្ស។ ‘‘ឯវំ បដិបាកតិកោ ជាតោ’’តិ អត្តនោ អត្តភាវំ និស្សាយ បវត្តំ សោមនស្សាការំ គេហស្សិតសោមនស្សបក្ខិកំ អកាសិ, បញ្ញាមហន្តតាយ សុខុមទស្សិតា។

207. Pamādo nāma sativippavāsoti āha ‘‘appamattassāti satiyā avippavāse ṭhitassā’’ti. Ātāpavīriyavantassāti kilesānaṃ niggaṇhanavīriyavato. Pesitacittassāti bhavavimokkhāya vissaṭṭhacittassa kāye ca jīvite ca nirapekkhassa. ‘‘Evaṃ paṭipākatiko jāto’’ti attano attabhāvaṃ nissāya pavattaṃ somanassākāraṃ gehassitasomanassapakkhikaṃ akāsi, paññāmahantatāya sukhumadassitā.

អបរិញ្ញាយំ ឋិតស្សាតិ ន បរិញ្ញាយំ ឋិតស្ស, អបរិគ្គហិតបរិញ្ញស្សាតិ អត្ថោ។ វិតក្កោ…បេ.… ឯតានិ តីណិ នាមានិ លភតីតិ តាទិសស្ស ឧប្បន្នោ មិច្ឆាវិតក្កោ យថារហំ អត្តព្យាពាធកោ ឧភយព្យាពាធកោ ច ន ហោតីតិ ន វត្តព្ពោ តំ សភាវានតិវត្តនតោតិ អធិប្បាយោ។ អនុប្បន្នានុប្បាទឧប្បន្នបរិហានិនិមិត្តតាយ បញ្ញំ និរោធេតីតិ បញ្ញានិរោធិកោ។ តេនាហ ‘‘អនុប្បន្នាយា’’តិអាទិ។ នត្ថិភាវំ គច្ឆតីតិ បដិសង្ខានពលេន វិក្ខម្ភនប្បហានមាហ។ និរុជ្ឈតីតិអាទីហិបិ តទេវ វទតិ។ វិគតន្តន្តិអាទីហិ បន សមូលំ ឧទ្ធដំ វិយ តទា អប្បវត្តនកំ អកាសិន្តិ វទតិ។

Apariññāyaṃṭhitassāti na pariññāyaṃ ṭhitassa, apariggahitapariññassāti attho. Vitakko…pe… etāni tīṇi nāmāni labhatīti tādisassa uppanno micchāvitakko yathārahaṃ attabyābādhako ubhayabyābādhako ca na hotīti na vattabbo taṃ sabhāvānativattanatoti adhippāyo. Anuppannānuppādauppannaparihāninimittatāya paññaṃ nirodhetīti paññānirodhiko. Tenāha ‘‘anuppannāyā’’tiādi. Natthibhāvaṃ gacchatīti paṭisaṅkhānabalena vikkhambhanappahānamāha. Nirujjhatītiādīhipi tadeva vadati. Vigatantantiādīhi pana samūlaṃ uddhaṭaṃ viya tadā appavattanakaṃ akāsinti vadati.

២០៨. ចិត្តវិបរិណាមភាវោ ចិត្តស្ស អញ្ញថត្តំ បកតិចិត្តវិគមោ។ អនេកគ្គតាការោ វិក្ខេបោ។ តត្ថ វិតក្កេន ចិត្តំ វិហញ្ញមានំ វិយ ហោតីតិ អាហ ‘‘តំ គហេត្វា វិហិំសាវិតក្កំ អកាសី’’តិ។ ការុញ្ញន្តិ បរទុក្ខនិមិត្តំ ចិត្តខេទំ វទតិ។ តេនេវាហ – ‘‘បរទុក្ខេ សតិ សាធូនំ មនំ កម្បេតីតិ ករុណា’’តិ (ម. និ. ដី. ១.១; សំ. និ. ដី. ១.១.១)។ ន្តិ ករុណាយនវសេន បវត្តចិត្តបកម្បនំ សន្ធាយ ‘‘ឧប្បជ្ជតិ វិហិំសាវិតក្កោ’’តិ អាហ, ន សត្តេសុ វិហិំសា បវត្តតីតិ អធិប្បាយោ។

208.Cittavipariṇāmabhāvo cittassa aññathattaṃ pakaticittavigamo. Anekaggatākāro vikkhepo. Tattha vitakkena cittaṃ vihaññamānaṃ viya hotīti āha ‘‘taṃ gahetvā vihiṃsāvitakkaṃ akāsī’’ti. Kāruññanti paradukkhanimittaṃ cittakhedaṃ vadati. Tenevāha – ‘‘paradukkhe sati sādhūnaṃ manaṃ kampetīti karuṇā’’ti (ma. ni. ṭī. 1.1; saṃ. ni. ṭī. 1.1.1). Nti karuṇāyanavasena pavattacittapakampanaṃ sandhāya ‘‘uppajjati vihiṃsāvitakko’’ti āha, na sattesu vihiṃsā pavattatīti adhippāyo.

តេន តេន ចស្សាការេនាតិ យេន យេន អាការេន ភិក្ខុនា អនុវិតក្កិតំ អនុវិចារិតំ, តេន តេន អាការេនស្ស ចេតសោ នតិ ហោតិ។ តេនេវាហ ‘‘កាមវិតក្កាទីសូ’’តិអាទិ។ បហាសីតិ កាលវិបល្លាសេន វុត្តន្តិ អាហ ‘‘បជហតី’’តិ។ បហានំ បនស្ស សិទ្ធមេវ បដិបក្ខស្ស សិទ្ធត្តាតិ ទស្សេតុំ ‘‘បហាសី’’តិ វុត្តំ យថា ‘‘អសាមិភោគេ គាមិកាអាទីយិំសូ’’តិ។ ពហុលមកាសីតិ ឯត្ថាបិ ឯសេវ នយោ។ ឯវមេវំ នមតីតិ កាមវិតក្កសម្បយោគាការមេវ ហោតិ, កាមវិតក្កសម្បយុត្តាការេន វា បរិណមតិ។ កសនំ កិដ្ឋំ, កសីតិ អត្ថោ, តន្និព្ពត្តត្តា បន ការណូបចារេន សស្សំ ‘‘កិដ្ឋ’’ន្តិ វុត្តន្តិ អាហ ‘‘សស្សសម្ពាធេ’’តិ។ ចត្តារិ ភយានីតិ វធពន្ធជានិគរហានិ។ ឧបទ្ទវន្តិ អនត្ថុប្បាទភាវំ។ លាមកន្តិ និហីនភាវំ។ ធន្ធេសូតិ អត្តនោ ខន្ធេសុ។ ឱតារន្តិ អនុប្បវេសំ កិលេសានំ។ សំកិលេសតោ វិសុជ្ឈនំ វិសុទ្ធិ, សា ឯវ វោទានន្តិ អាហ ‘‘វោទានបក្ខន្តិ ឥទំ តស្សេវ វេវចន’’ន្តិ។

Tena tena cassākārenāti yena yena ākārena bhikkhunā anuvitakkitaṃ anuvicāritaṃ, tena tena ākārenassa cetaso nati hoti. Tenevāha ‘‘kāmavitakkādīsū’’tiādi. Pahāsīti kālavipallāsena vuttanti āha ‘‘pajahatī’’ti. Pahānaṃ panassa siddhameva paṭipakkhassa siddhattāti dassetuṃ ‘‘pahāsī’’ti vuttaṃ yathā ‘‘asāmibhoge gāmikāādīyiṃsū’’ti. Bahulamakāsīti etthāpi eseva nayo. Evamevaṃ namatīti kāmavitakkasampayogākārameva hoti, kāmavitakkasampayuttākārena vā pariṇamati. Kasanaṃ kiṭṭhaṃ, kasīti attho, tannibbattattā pana kāraṇūpacārena sassaṃ ‘‘kiṭṭha’’nti vuttanti āha ‘‘sassasambādhe’’ti. Cattāri bhayānīti vadhabandhajānigarahāni. Upaddavanti anatthuppādabhāvaṃ. Lāmakanti nihīnabhāvaṃ. Dhandhesūti attano khandhesu. Otāranti anuppavesaṃ kilesānaṃ. Saṃkilesato visujjhanaṃ visuddhi, sā eva vodānanti āha ‘‘vodānapakkhanti idaṃ tasseva vevacana’’nti.

២០៩. សព្ពកុសលំ នេក្ខម្មំ សព្ពាកុសលបដិបក្ខតាយ តតោ និស្សដត្តា។ និព្ពានមេវ នេក្ខម្មំ សព្ពកិលេសតោ សព្ពសង្ខតតោ ច និស្សដត្តា។ កិដ្ឋសម្ពាធំ វិយ រូបាទិអារម្មណំ បមាទេ សតិ អនត្ថុប្បត្តិដ្ឋានភាវតោ។ កូដគាវោ វិយ កូដចិត្តំ ទុទ្ទមភាវតោ។ បណ្ឌិតគោបាលកោ វិយ ពោធិសត្តោ ឧបាយកោសល្លយោគតោ។ ចតុព្ពិធភយំ វិយ មិច្ឆាវិតក្កា សប្បដិភយភាវតោ។ បញ្ញាយ វុទ្ធិ ឯតស្ស អត្ថីតិ បញ្ញាវុទ្ធិកោ។ វិហញ្ញតិ ចិត្តំ ឯតេនាតិ វិឃាតោ, ចេតោទុក្ខំ, តប្បក្ខិកោ វិឃាតបក្ខិកោ, ន វិឃាតបក្ខិកោតិ អវិឃាតបក្ខិកោ។ និព្ពានសំវត្តនិកោ និព្ពានវហោ។ ឧគ្ឃាតីយេយ្យាតិ ឧទ្ធតំ សិយា វិក្ខិត្តញ្ច ភវេយ្យាតិ អត្ថោ។ សណ្ឋបេមីតិ សម្មទេវ បដ្ឋបេមិ។ យថា បន ឋបិតំ សណ្ឋបិតំ នាម ហោតិ, តំ ទស្សេតុំ ‘‘សន្និសីទាបេមី’’តិអាទិ វុត្តំ។ សន្និសីទាបេមីតិ សមាធិបដិបក្ខេ កិលេសេ សន្និសីទាបេន្តោ ចិត្តំ គោចរជ្ឈត្តេ សន្និសីទាបេមិ។ អព្យគ្គភាវាបាទកេន ឯកគ្គំ ករោមិ, យថា អារម្មណេ សុដ្ឋុ អប្បិតំ ហោតិ, ឯវំ សម្មា សម្មទេវ អាទហាមិ សមាហិតំ ករោមិ, យស្មា តថាសមាហិតំ ចិត្តំ សុដ្ឋុ អារម្មណេ អារោបិតំ នាម ហោតិ, ន តតោ បរិបតតិ, តស្មា វុត្តំ ‘‘សុដ្ឋុ អារោបេមីតិ អត្ថោ’’តិ។ មា ឧគ្ឃាតីយិត្តាតិ មា ហញ្ញិត្ថ, មា ឩហតំ អត្ថាតិ អត្ថោ។

209.Sabbakusalaṃnekkhammaṃ sabbākusalapaṭipakkhatāya tato nissaṭattā. Nibbānameva nekkhammaṃ sabbakilesato sabbasaṅkhatato ca nissaṭattā. Kiṭṭhasambādhaṃ viya rūpādiārammaṇaṃ pamāde sati anatthuppattiṭṭhānabhāvato. Kūṭagāvo viya kūṭacittaṃ duddamabhāvato. Paṇḍitagopālako viya bodhisatto upāyakosallayogato. Catubbidhabhayaṃ viya micchāvitakkā sappaṭibhayabhāvato. Paññāya vuddhi etassa atthīti paññāvuddhiko. Vihaññati cittaṃ etenāti vighāto, cetodukkhaṃ, tappakkhiko vighātapakkhiko, na vighātapakkhikoti avighātapakkhiko. Nibbānasaṃvattaniko nibbānavaho. Ugghātīyeyyāti uddhataṃ siyā vikkhittañca bhaveyyāti attho. Saṇṭhapemīti sammadeva paṭṭhapemi. Yathā pana ṭhapitaṃ saṇṭhapitaṃ nāma hoti, taṃ dassetuṃ ‘‘sannisīdāpemī’’tiādi vuttaṃ. Sannisīdāpemīti samādhipaṭipakkhe kilese sannisīdāpento cittaṃ gocarajjhatte sannisīdāpemi. Abyaggabhāvāpādakena ekaggaṃ karomi, yathā ārammaṇe suṭṭhu appitaṃ hoti, evaṃ sammā sammadeva ādahāmi samāhitaṃ karomi, yasmā tathāsamāhitaṃ cittaṃ suṭṭhu ārammaṇe āropitaṃ nāma hoti, na tato paripatati, tasmā vuttaṃ ‘‘suṭṭhu āropemīti attho’’ti. Mā ugghātīyittāti mā haññittha, mā ūhataṃ atthāti attho.

២១០. សោយេវ…បេ.… វុត្តោតិ ឥមិនា កិញ្ចាបិ ឯកំយេវ កុសលវិតក្កំ មគ្គក្ខណេ វិយ តិវិធត្តសម្ភវតោ តិវិធនាមិកំ កត្វា ទស្សិតំ វិយ ហោតិ, ន ខោ បនេតំ ឯវំ ទដ្ឋព្ពំ។ បពន្ធបវត្តញ្ហិ ឧបាទាយ ឯកត្តនយេន ‘‘សោយេវ ព្យាបាទបច្ចនីកដ្ឋេនា’’តិអាទិ វុត្តំ។ ឯកជាតិយេសុ ហិ កុសលចិត្តេសុ ឧប្បន្នោ វិតក្កោ សមានាការតាយ សោ ឯវាតិ វត្តព្ពតំ លភតិ យថា ‘‘សា ឯវ តិត្តិរី, តានិ ឯវ ឱសធានី’’តិ (សំ. និ. ដី. ២.២.១៩)។ ន ហិ តទា មហាបុរិសស្ស អសុភមេត្តាករុណាសន្និស្សយា តេ វិតក្កា ឯវំ វុត្តាតិ។

210.Soyeva…pe… vuttoti iminā kiñcāpi ekaṃyeva kusalavitakkaṃ maggakkhaṇe viya tividhattasambhavato tividhanāmikaṃ katvā dassitaṃ viya hoti, na kho panetaṃ evaṃ daṭṭhabbaṃ. Pabandhapavattañhi upādāya ekattanayena ‘‘soyeva byāpādapaccanīkaṭṭhenā’’tiādi vuttaṃ. Ekajātiyesu hi kusalacittesu uppanno vitakko samānākāratāya so evāti vattabbataṃ labhati yathā ‘‘sā eva tittirī, tāni eva osadhānī’’ti (saṃ. ni. ṭī. 2.2.19). Na hi tadā mahāpurisassa asubhamettākaruṇāsannissayā te vitakkā evaṃ vuttāti.

សមាបត្តិំ និស្សាយាតិ សមាបត្តិំ សមាបជ្ជិត្វា, តតោ វុដ្ឋហិត្វាតិ អត្ថោ។ វិបស្សនាបិ តរុណាតិ យោជនា។ កាយោ កិលមតិ សមថវិបស្សនានំ តរុណតាយ ភាវនាយ បុព្ពេនាបរំ វិសេសស្ស អលព្ភមានត្តា។ តេនាហ ‘‘ចិត្តំ ហញ្ញតិ វិហញ្ញតី’’តិ។ វិបស្សនាយ ពហូបការា សមាបត្តិ, តថា ហិ វុត្តំ – ‘‘សមាធិំ, ភិក្ខវេ, ភាវេថ, សមាហិតោ យថាភូតំ ជានាតិ បស្សតី’’តិ (សំ. និ. ៣.៥; ៤.៩៩; ៥.១០៧១)។

Samāpattiṃnissāyāti samāpattiṃ samāpajjitvā, tato vuṭṭhahitvāti attho. Vipassanāpi taruṇāti yojanā. Kāyo kilamati samathavipassanānaṃ taruṇatāya bhāvanāya pubbenāparaṃ visesassa alabbhamānattā. Tenāha ‘‘cittaṃ haññati vihaññatī’’ti. Vipassanāyabahūpakārāsamāpatti, tathā hi vuttaṃ – ‘‘samādhiṃ, bhikkhave, bhāvetha, samāhito yathābhūtaṃ jānāti passatī’’ti (saṃ. ni. 3.5; 4.99; 5.1071).

យថា វិស្សមដ្ឋានំ យោធានំ បរិស្សមំ វិនោទេតិ, តថា បរិស្សមវិនោទនត្ថំ ផលកេហិ កាតព្ពំ វិស្សមដ្ឋានំ ផលកកោដ្ឋកោ, សមាបត្តិយា បន វិបស្សនា ពហុការតរា សមាធិបរិបន្ថកានំ, សព្ពេសម្បិ វា កិលេសានំ វិមថនេន ទុព្ពលភាវាបជ្ជនតោ។ តេនាហ ‘‘វិបស្សនា ថាមជាតា សមាបត្តិម្បិ រក្ខតិ, ថាមជាតំ ករោតី’’តិ។ ននុ ចេវំ ឥតរីតរសន្និស្សយទោសោ អាបជ្ជតីតិ? នយិទមេកន្តិកំ, ឥតរីតរសន្និស្សយាបិ កិច្ចសិទ្ធិ លោកេ លព្ភតីតិ ទស្សេតុំ ‘‘យថា ហី’’តិអាទិ វុត្តំ។

Yathā vissamaṭṭhānaṃ yodhānaṃ parissamaṃ vinodeti, tathā parissamavinodanatthaṃ phalakehi kātabbaṃ vissamaṭṭhānaṃ phalakakoṭṭhako, samāpattiyā pana vipassanā bahukāratarā samādhiparipanthakānaṃ, sabbesampi vā kilesānaṃ vimathanena dubbalabhāvāpajjanato. Tenāha ‘‘vipassanā thāmajātā samāpattimpi rakkhati,thāmajātaṃ karotī’’ti. Nanu cevaṃ itarītarasannissayadoso āpajjatīti? Nayidamekantikaṃ, itarītarasannissayāpi kiccasiddhi loke labbhatīti dassetuṃ ‘‘yathā hī’’tiādi vuttaṃ.

គាមន្តំ អាហដេសូតិ គាមសមីបំ ឧបនីតេសុ។ ឯតាគាវោតិ សតិ ឧប្បាទនមត្តមេវ កាតព្ពំ យថា គាវោ រក្ខិតព្ពា, តទភាវតោ។ តទាតិ សមថវិបស្សនានំ ថាមជាតកាលេ។ អនុបស្សនានំ លហុំ លហុំ ឧប្បត្តិំ សន្ធាយ ‘‘ឯកប្បហារេនេវ អារុឡ្ហោវ ហោតី’’តិ វុត្តំ, កមេនេវ បន អនុបស្សនាបដិបាដិំ អារោហតិ។

Gāmantaṃ āhaṭesūti gāmasamīpaṃ upanītesu. Etāgāvoti sati uppādanamattameva kātabbaṃ yathā gāvo rakkhitabbā, tadabhāvato. Tadāti samathavipassanānaṃ thāmajātakāle. Anupassanānaṃ lahuṃ lahuṃ uppattiṃ sandhāya ‘‘ekappahāreneva āruḷhova hotī’’ti vuttaṃ, kameneva pana anupassanāpaṭipāṭiṃ ārohati.

២១៥. ឯវំ ភគវា អត្តនោ អប្បមាទបដិបទំ, តាយ ច លទ្ធំ អនញ្ញសាធារណំ វិសេសំ ទស្សេន្តោ ហេតុសម្បត្តិយា សទ្ធិំ ផលសម្បត្តិំ ទស្សេត្វា ឥទានិ សត្តូបការសម្បត្តិំ ទស្សេតុំ ‘‘សេយ្យថាបី’’តិអាទិមាហាតិ ឯវំ ឯត្ថ អនុសន្ធិ វេទិតព្ពា។ អរញ្ញលក្ខណយោគ្គមត្តេន អរញ្ញំ។ មហាវនតាយ បវនំ។ បវទ្ធញ្ហិ វនំ បវនំ។ ចតូហិ យោគេហីតិ ជិឃច្ឆាបិបាសាភយបដិបត្តិសង្ខាតយោគេហិ។ ខេមំ អនុបទ្ទវតំ។ សុវត្ថិំ អនុបទ្ទវំ អាវហតីតិ សោវត្ថិកោ។ បីតិំ កុដ្ឋិំ គមេតិ ឧបនេតីតិ បីតិគមនីយោ។ បីតំ បានតិត្ថំ គច្ឆតីតិ បីតគមនីយោ។ សាខាទីហីតិ កណ្ដកសាខាកណ្ដកលតាវនេហិ។ អនាសយគាមិតាយ ឧទកសន្និរុទ្ធោបិ អមគ្គោ វុត្តោ, ឥតរានិ អបីតិគមនីយតាយបិ។ អាទិ-សទ្ទេន គហនំ បរិគ្គណ្ហាតិ។ ឱកេមិគលុទ្ទកស្ស គោចរេ ចរតីតិ ឱកចរោ, ទីបកមិគោ។ អរញ្ញេ មិគេ ទិស្វា តេហិ សទ្ធិំ បលាយេយ្យាតិ ទីឃរជ្ជុពន្ធនំ

215. Evaṃ bhagavā attano appamādapaṭipadaṃ, tāya ca laddhaṃ anaññasādhāraṇaṃ visesaṃ dassento hetusampattiyā saddhiṃ phalasampattiṃ dassetvā idāni sattūpakārasampattiṃ dassetuṃ ‘‘seyyathāpī’’tiādimāhāti evaṃ ettha anusandhi veditabbā. Araññalakkhaṇayoggamattena araññaṃ. Mahāvanatāya pavanaṃ. Pavaddhañhi vanaṃ pavanaṃ. Catūhi yogehīti jighacchāpipāsābhayapaṭipattisaṅkhātayogehi. Khemaṃ anupaddavataṃ. Suvatthiṃ anupaddavaṃ āvahatīti sovatthiko. Pītiṃ kuṭṭhiṃ gameti upanetīti pītigamanīyo. Pītaṃ pānatitthaṃ gacchatīti pītagamanīyo. Sākhādīhīti kaṇṭakasākhākaṇṭakalatāvanehi. Anāsayagāmitāya udakasanniruddhopi amaggo vutto, itarāni apītigamanīyatāyapi. Ādi-saddena gahanaṃ pariggaṇhāti. Okemigaluddakassa gocare caratīti okacaro, dīpakamigo. Araññe mige disvā tehi saddhiṃ palāyeyyāti dīgharajjubandhanaṃ.

ឥធ វសន្តីតិ មិគានំ អាសយំ វទតិ, តតោ អាសយតោ ឥមិនា មគ្គេន និក្ខមន្តិ។ ឯត្ថ ចរន្តីតិ ឯតស្មិំ ឋានេ គោចរំ គណ្ហន្តិ។ ឯត្ថ បិវន្តីតិ ឯតស្មិំ និបានតិត្ថេ ឧទកំ បិវន្តិ។ ឥមិនា មគ្គេន បវិសន្តីតិ ឥមិនា មគ្គេន និបានតិត្ថំ បវិសន្តិ។ មគ្គំ បិធាយាតិ បកតិមគ្គំ បិទហិត្វា។ ន តាវ កិញ្ចិ ករោតិ អនវសេសេ វនមិគេ ឃាតេតុកាមោ។

Idha vasantīti migānaṃ āsayaṃ vadati, tato āsayato iminā maggena nikkhamanti. Etthacarantīti etasmiṃ ṭhāne gocaraṃ gaṇhanti. Etthapivantīti etasmiṃ nipānatitthe udakaṃ pivanti. Iminā maggena pavisantīti iminā maggena nipānatitthaṃ pavisanti. Maggaṃ pidhāyāti pakatimaggaṃ pidahitvā. Na tāva kiñci karoti anavasese vanamige ghātetukāmo.

អវិជ្ជាយ អញ្ញាណា ហុត្វាតិ អវិជ្ជាយ និវុតត្តា ញាណរហិតា ហុត្វា, នន្ទីរាគេន ឧបនីតា រូបារម្មណាទីនិ អាពន្ធិត្វា។ បលោភនតោ ឱកចរំ នន្ទីរាគោតិ។ ព្យាមោហនតោ ឱកចារិកំ អវិជ្ជាតិ កត្វា ទស្សេតិ។ តេសន្តិ ឱកចរោកចារិកានំ។ សាខាភង្គេនាតិ តាទិសេន លូខតរគន្ធេន សាខាភង្គេន។ មនុស្សគន្ធំ អបនេត្វា តស្ស សាខាភង្គស្ស គន្ធេន។ សម្មត្តោតិ សម្មជ្ជិតោ ព្យាមុញ្ឆោ។

Avijjāya aññāṇā hutvāti avijjāya nivutattā ñāṇarahitā hutvā, nandīrāgena upanītā rūpārammaṇādīni ābandhitvā. Palobhanato okacaraṃ nandīrāgoti. Byāmohanato okacārikaṃ avijjāti katvā dasseti. Tesanti okacarokacārikānaṃ. Sākhābhaṅgenāti tādisena lūkhataragandhena sākhābhaṅgena. Manussagandhaṃ apanetvā tassa sākhābhaṅgassa gandhena. Sammattoti sammajjito byāmuñcho.

ពុទ្ធានំ ខេមមគ្គវិចរណំ កុម្មគ្គបិធានញ្ច សព្ពលោកសាធារណម្បិ អត្ថតោ វេនេយ្យបុគ្គលាបេក្ខមេវាតិ ទស្សេន្តោ ‘‘អញ្ញាតកោណ្ឌញ្ញាទីនំ ភព្ពបុគ្គលាន’’ន្តិ អាហ។ ឩហតោតិ សមូហតោ នីហតោតិ អាហ ‘‘ទ្វេធា ឆេត្វា បាតិតោ’’តិ។ នាសិតាតិ អទស្សនំ គមិតាតិ អាហ ‘‘សព្ពេន សព្ពំ សមុគ្ឃាដិតា’’តិ។ ហិតូបចារន្តិ សត្តានំ ហិតចរិយំ។

Buddhānaṃ khemamaggavicaraṇaṃ kummaggapidhānañca sabbalokasādhāraṇampi atthato veneyyapuggalāpekkhamevāti dassento ‘‘aññātakoṇḍaññādīnaṃ bhabbapuggalāna’’nti āha. Ūhatoti samūhato nīhatoti āha ‘‘dvedhā chetvā pātito’’ti. Nāsitāti adassanaṃ gamitāti āha ‘‘sabbena sabbaṃ samugghāṭitā’’ti. Hitūpacāranti sattānaṃ hitacariyaṃ.

ទ្វេធាវិតក្កសុត្តវណ្ណនាយ លីនត្ថប្បកាសនា សមត្តា។

Dvedhāvitakkasuttavaṇṇanāya līnatthappakāsanā samattā.







Related texts:



តិបិដក (មូល) • Tipiṭaka (Mūla) / សុត្តបិដក • Suttapiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ • Majjhimanikāya / ៩. ទ្វេធាវិតក្កសុត្តំ • 9. Dvedhāvitakkasuttaṃ

អដ្ឋកថា • Aṭṭhakathā / សុត្តបិដក (អដ្ឋកថា) • Suttapiṭaka (aṭṭhakathā) / មជ្ឈិមនិកាយ (អដ្ឋកថា) • Majjhimanikāya (aṭṭhakathā) / ៩. ទ្វេធាវិតក្កសុត្តវណ្ណនា • 9. Dvedhāvitakkasuttavaṇṇanā


© 1991-2026 Titi Tudorancea Yoga Bulletin | Titi Tudorancea® is a Registered Trademark | Terms of use and privacy policy
Contact