Only Dharma. Since 1992
Library / Tipiṭaka / તિપિટક • Tipiṭaka / પાચિત્યાદિયોજનાપાળિ • Pācityādiyojanāpāḷi

૪. પવારણાક્ખન્ધકં

4. Pavāraṇākkhandhakaṃ

૧૨૦. અફાસુકવિહારકથા

120. Aphāsukavihārakathā

૨૦૯. પવારણાક્ખન્ધકે અલ્લાપોતિ એત્થ આત્યૂપસગ્ગસ્સ આદિકમ્મત્થં, લપધાતુયા ચ કથનત્થં દસ્સેન્તો આહ ‘‘પઠમવચન’’ન્તિ. આદિતો, આદિમ્હિ વા લપનં કથનં, લપતિ અનેનાતિ વા અલ્લાપો સંયોગે પરે રસ્સો. સં પુન લપનં, લપતિ વા અનેનાતિ સલ્લાપો. હત્થવિલઙ્ઘકેનાતિ એત્થ વિપુબ્બો લઘિધાતુ ઉક્ખિપનત્થોતિ આહ ‘‘હત્થુક્ખેપકેના’’તિ. પસુસંવાસન્તિ એત્થ પસૂતિ સબ્બચતુપ્પદા. તે હિ અઞ્ઞમઞ્ઞં પસન્તિ બાધન્તિ, મનુસ્સાદીહિ વા પસીયન્તિ બાધીયન્તીતિ પસવોતિ વુચ્ચન્તિ. પસૂનં વિય સંવાસન્તિ પસૂનં સંવાસો વિય સંવાસોતિ પસુસંવાસો, તં પસુસંવાસં. તમત્થં વિત્થારેન્તો આહ ‘‘પસવોપિ હી’’તિઆદિ. તથાતિ યથા ન કરોન્તિ, તથાતિ અત્થો. એતેપીતિ ભિક્ખવોપિ. તસ્માતિ યસ્મા અકંસુ, તસ્મા. નેસન્તિ ભિક્ખૂનં. સબ્બત્થાતિ સબ્બેસુ એળકસંવાસસપત્તસંવાસેસુ. મૂગબ્બતન્તિ મૂગસ્સ વતં વિય વતન્તિ મૂગબ્બતં, સુઞ્ઞવચનવતન્તિ અત્થો. તિત્થિયસમાદાનન્તિ તિત્થિયેહિ સમાદાતબ્બં. વતસમાદાનન્તિ સમાદાતબ્બં વતં. અઞ્ઞમઞ્ઞાનુલોમતાતિ એત્થ તાસદ્દસ્સ ભાવત્થં દસ્સેન્તો આહ ‘‘અનુલોમભાવો’’તિ. ઇમિના ‘‘દેવતા’’તિઆદીસુ (સં॰ નિ॰ અટ્ઠ॰ ૧.૧.૧; ખુ॰ પા॰ અટ્ઠ॰ ૫.એવમિચ્ચાદિપાઠવણ્ણના; સુ॰ નિ॰ અટ્ઠ॰ ૨.અઙ્ગલસુત્તવણ્ણના) વિય તાપચ્ચયસ્સ સ્વત્થં ‘‘જનતા’’તિઆદીસુ (પે॰ વ॰ અટ્ઠ॰ ૪૬૦) વિય સમૂહત્થઞ્ચ નિવત્તેતિ. ‘‘અઞ્ઞમઞ્ઞં વત્તુ’’ન્તિ વચનસ્સ યુત્તિં દસ્સેન્તો આહ ‘‘વદન્તુ મ’’ન્તિઆદિ. વદન્તં ભિક્ખું વત્તુન્તિ યોજના. ‘‘આપત્તીહિ વુટ્ઠાનભાવો’’તિ ઇમિના આપત્તિવુટ્ઠાનતાતિ પદસ્સ પઞ્ચમીસમાસઞ્ચ તાપચ્ચયસ્સ ભાવત્થઞ્ચ દસ્સેતિ. ‘‘વિનય’’ન્તિઆદિના પુરતો કત્વા કરણં પુરેક્ખારો, તસ્સ ભાવો પુરેક્ખારતા, વિનયં પુરેક્ખારતા વિનયપુરેક્ખારતાતિ વચનત્થં દસ્સેતિ. એત્થ પુરસદ્દસ્સ એકારત્તં સદ્દસત્થેસુ (મોગ્ગલ્લાનબ્યાકરણે ૫.૧૩૪ સુત્તે) વદન્તિ. તસ્સ યુત્તિં દસ્સેન્તો આહ ‘‘વદન્તુમ’’ન્તિઆદિ (મોગ્ગલ્લાનબ્યાકરણે ૫.૧૩૪ સુત્તે).

209. Pavāraṇākkhandhake allāpoti ettha ātyūpasaggassa ādikammatthaṃ, lapadhātuyā ca kathanatthaṃ dassento āha ‘‘paṭhamavacana’’nti. Ādito, ādimhi vā lapanaṃ kathanaṃ, lapati anenāti vā allāpo saṃyoge pare rasso. Saṃ puna lapanaṃ, lapati vā anenāti sallāpo. Hatthavilaṅghakenāti ettha vipubbo laghidhātu ukkhipanatthoti āha ‘‘hatthukkhepakenā’’ti. Pasusaṃvāsanti ettha pasūti sabbacatuppadā. Te hi aññamaññaṃ pasanti bādhanti, manussādīhi vā pasīyanti bādhīyantīti pasavoti vuccanti. Pasūnaṃ viya saṃvāsanti pasūnaṃ saṃvāso viya saṃvāsoti pasusaṃvāso, taṃ pasusaṃvāsaṃ. Tamatthaṃ vitthārento āha ‘‘pasavopi hī’’tiādi. Tathāti yathā na karonti, tathāti attho. Etepīti bhikkhavopi. Tasmāti yasmā akaṃsu, tasmā. Nesanti bhikkhūnaṃ. Sabbatthāti sabbesu eḷakasaṃvāsasapattasaṃvāsesu. Mūgabbatanti mūgassa vataṃ viya vatanti mūgabbataṃ, suññavacanavatanti attho. Titthiyasamādānanti titthiyehi samādātabbaṃ. Vatasamādānanti samādātabbaṃ vataṃ. Aññamaññānulomatāti ettha tāsaddassa bhāvatthaṃ dassento āha ‘‘anulomabhāvo’’ti. Iminā ‘‘devatā’’tiādīsu (saṃ. ni. aṭṭha. 1.1.1; khu. pā. aṭṭha. 5.evamiccādipāṭhavaṇṇanā; su. ni. aṭṭha. 2.aṅgalasuttavaṇṇanā) viya tāpaccayassa svatthaṃ ‘‘janatā’’tiādīsu (pe. va. aṭṭha. 460) viya samūhatthañca nivatteti. ‘‘Aññamaññaṃ vattu’’nti vacanassa yuttiṃ dassento āha ‘‘vadantu ma’’ntiādi. Vadantaṃ bhikkhuṃ vattunti yojanā. ‘‘Āpattīhi vuṭṭhānabhāvo’’ti iminā āpattivuṭṭhānatāti padassa pañcamīsamāsañca tāpaccayassa bhāvatthañca dasseti. ‘‘Vinaya’’ntiādinā purato katvā karaṇaṃ purekkhāro, tassa bhāvo purekkhāratā, vinayaṃ purekkhāratā vinayapurekkhāratāti vacanatthaṃ dasseti. Ettha purasaddassa ekārattaṃ saddasatthesu (moggallānabyākaraṇe 5.134 sutte) vadanti. Tassa yuttiṃ dassento āha ‘‘vadantuma’’ntiādi (moggallānabyākaraṇe 5.134 sutte).

૨૧૦. સબ્બસઙ્ગાહિકાતિ ‘‘સઙ્ઘો પવારેય્યા’’તિ સામઞ્ઞતો વુત્તત્તા સબ્બેસં તેવાચિકાદીનં સઙ્ગાહકા. ઞત્તીતિ ઞાપેતિ સઙ્ઘં એતાય વચનાયાતિ ઞત્તિ. સબ્બસઙ્ગાહિકભાવં વિત્થારેન્તો આહ ‘‘એવઞ્હિ વુત્તે’’તિઆદિ. તેવાચિકન્તિ તિસ્સો વાચા એતસ્સાતિ તેવાચિકં, તીહિ વાચાહિ કત્તબ્બન્તિ વા તેવાચિકં. એસેવ નયો સેસેસુપિ. સમાનવસ્સિકન્તિ સમાનં વસ્સં એતેસન્તિ સમાનવસ્સા, તેહિ કત્તબ્બન્તિ સમાનવસ્સિકં. અઞ્ઞન્તિ દ્વેવાચિકએકવાચિકં.

210.Sabbasaṅgāhikāti ‘‘saṅgho pavāreyyā’’ti sāmaññato vuttattā sabbesaṃ tevācikādīnaṃ saṅgāhakā. Ñattīti ñāpeti saṅghaṃ etāya vacanāyāti ñatti. Sabbasaṅgāhikabhāvaṃ vitthārento āha ‘‘evañhi vutte’’tiādi. Tevācikanti tisso vācā etassāti tevācikaṃ, tīhi vācāhi kattabbanti vā tevācikaṃ. Eseva nayo sesesupi. Samānavassikanti samānaṃ vassaṃ etesanti samānavassā, tehi kattabbanti samānavassikaṃ. Aññanti dvevācikaekavācikaṃ.

૨૧૧. અચ્છન્તીતિ એત્થ આસધાતુયા ઉપવેસનત્થં દસ્સેન્તો આહ ‘‘નિસિન્નાવ હોન્તી’’તિ. ‘‘ન ઉટ્ઠહન્તી’’તિ ઇમિના એવફલં દસ્સેતિ. તદમન્તરાતિ એત્થ ‘‘તદન્તરા’’તિ વત્તબ્બે વાચાસિલિટ્ઠવસેન મકારાગમં કત્વા વુત્તન્તિ આહ ‘‘તદન્તરા’’તિ. તસ્સ અત્તનો પવારિતકાલસ્સ અન્તરા. ‘‘યાવ પવારેન્તી’’તિ પદસ્સ નિયમત્થં દસ્સેતું વુત્તં ‘‘તાવતકં કાલ’’ન્તિ. યાવાતિ નિપાતસ્સ પયોગત્તા ‘‘તદમન્તરા’’તિ એત્થ અભિવિધિઅવધ્યત્થે પઞ્ચમીવિભત્તિ હોતીતિ દટ્ઠબ્બં.

211.Acchantīti ettha āsadhātuyā upavesanatthaṃ dassento āha ‘‘nisinnāva hontī’’ti. ‘‘Na uṭṭhahantī’’ti iminā evaphalaṃ dasseti. Tadamantarāti ettha ‘‘tadantarā’’ti vattabbe vācāsiliṭṭhavasena makārāgamaṃ katvā vuttanti āha ‘‘tadantarā’’ti. Tassa attano pavāritakālassa antarā. ‘‘Yāva pavārentī’’ti padassa niyamatthaṃ dassetuṃ vuttaṃ ‘‘tāvatakaṃ kāla’’nti. Yāvāti nipātassa payogattā ‘‘tadamantarā’’ti ettha abhividhiavadhyatthe pañcamīvibhatti hotīti daṭṭhabbaṃ.







Related texts:



તિપિટક (મૂલ) • Tipiṭaka (Mūla) / વિનયપિટક • Vinayapiṭaka / મહાવગ્ગપાળિ • Mahāvaggapāḷi / ૧૨૦. અફાસુકવિહારો • 120. Aphāsukavihāro

અટ્ઠકથા • Aṭṭhakathā / વિનયપિટક (અટ્ઠકથા) • Vinayapiṭaka (aṭṭhakathā) / મહાવગ્ગ-અટ્ઠકથા • Mahāvagga-aṭṭhakathā / અફાસુકવિહારકથા • Aphāsukavihārakathā

ટીકા • Tīkā / વિનયપિટક (ટીકા) • Vinayapiṭaka (ṭīkā) / સારત્થદીપની-ટીકા • Sāratthadīpanī-ṭīkā / અફાસુકવિહારકથાવણ્ણના • Aphāsukavihārakathāvaṇṇanā

ટીકા • Tīkā / વિનયપિટક (ટીકા) • Vinayapiṭaka (ṭīkā) / વજિરબુદ્ધિ-ટીકા • Vajirabuddhi-ṭīkā / અફાસુકવિહારકથાવણ્ણના • Aphāsukavihārakathāvaṇṇanā

ટીકા • Tīkā / વિનયપિટક (ટીકા) • Vinayapiṭaka (ṭīkā) / વિમતિવિનોદની-ટીકા • Vimativinodanī-ṭīkā / અફાસુવિહારકથાદિવણ્ણના • Aphāsuvihārakathādivaṇṇanā


© 1991-2026 Titi Tudorancea Yoga Bulletin | Titi Tudorancea® is a Registered Trademark | Terms of use and privacy policy
Contact