| Library / Tipiṭaka / តិបិដក • Tipiṭaka / កង្ខាវិតរណី-បុរាណ-ដីកា • Kaṅkhāvitaraṇī-purāṇa-ṭīkā |
៧. តតុត្តរិសិក្ខាបទវណ្ណនា
7. Tatuttarisikkhāpadavaṇṇanā
បកតិយា សន្តរុត្តរេន ចរតិ កថិនបលិពោធវសេន វា សាសង្កសិក្ខាបទវសេន វា។ ឯត្ថ សិយា – ‘‘ន មត្តំ ជានិត្វា ពហុំ ចីវរំ វិញ្ញាបេស្សន្តិ, ទុស្សវាណិជ្ជំ វា’’តិអាទិនា (បារា. ៥២២) ឧជ្ឈាយន្តានំ សុត្វា ភគវាបិ ឆព្ពគ្គិយេ ភិក្ខូ ‘‘កថញ្ហិ នាម តុម្ហេ មោឃបុរិសា ន មត្តំ ជានិត្វា ពហុំ ចីវរំ វិញ្ញាបេស្សថា’’តិ (បារា. ៥២២) វត្វា សិក្ខាបទស្ស បញ្ញត្តត្តា ច ឥមិស្សំ កង្ខាវិតរណិយំ ‘‘ពហុចីវរវិញ្ញាបនវត្ថុស្មិំ បញ្ញត្ត’’ន្តិ វុត្តត្តា, សមន្តបាសាទិកាយំ ‘‘ន ហិ អនច្ឆិន្នចីវរា អត្តនោ អត្ថាយ សាខាបលាសំ ភញ្ជិតុំ លភន្តិ, អច្ឆិន្នចីវរានំ បន អត្ថាយ លភន្តី’’តិ វុត្តត្តា ច អញ្ញស្សត្ថាយ បមាណំ វិញ្ញាបេតុំ វដ្ដតីតិ ចេ? ន, កស្មា? អញ្ញាតកវិញ្ញត្តិសិក្ខាបទស្ស អដ្ឋុប្បត្តិយា ឯវ អញ្ញាតកវិញ្ញត្តិ វារិតា។ តស្ស សិក្ខាបទស្ស អនាបត្តិ។ បាឡិយំ (បារា. ៥២១) ‘‘អញ្ញស្សត្ថាយា’’តិ ឥមិស្សា អនាបត្តិបាឡិយា អញ្ញស្សត្ថាយ វិញ្ញាបេន្តោ តស្ស ញាតកប្បវារិតេ ឯវ វិញ្ញាបេតិ, ន អញ្ញេតិ វចនតោ ច វារិតា។ តស្មា ភគវាបិ ‘‘ពហុំ ចីវរំ វិញ្ញាបេស្សថា’’តិ (បារា. ៥២២) វិគរហិត្វា សិក្ខាបទំ បញ្ញាបេន្តោ ‘‘អភិហដ្ឋុំ បវារេយ្យា’’តិ វុត្តនយេនេវ បមាណតោ គហណំ អនុជានិ, ន អញ្ញស្សត្ថាយ បមាណតោ វិញ្ញាបនំ។ យស្មា បនិមំ សិក្ខាបទំ អញ្ញស្សត្ថាយ វិញ្ញាបនវត្ថុស្មិំយេវ បញ្ញត្តំ, តស្មា ឥធ ‘‘អញ្ញស្សត្ថាយា’’តិ ន វុត្តំ, ន ន លព្ភតីតិ កត្វា។
Pakatiyā santaruttarena carati kathinapalibodhavasena vā sāsaṅkasikkhāpadavasena vā. Ettha siyā – ‘‘na mattaṃ jānitvā bahuṃ cīvaraṃ viññāpessanti, dussavāṇijjaṃ vā’’tiādinā (pārā. 522) ujjhāyantānaṃ sutvā bhagavāpi chabbaggiye bhikkhū ‘‘kathañhi nāma tumhe moghapurisā na mattaṃ jānitvā bahuṃ cīvaraṃ viññāpessathā’’ti (pārā. 522) vatvā sikkhāpadassa paññattattā ca imissaṃ kaṅkhāvitaraṇiyaṃ ‘‘bahucīvaraviññāpanavatthusmiṃ paññatta’’nti vuttattā, samantapāsādikāyaṃ ‘‘na hi anacchinnacīvarā attano atthāya sākhāpalāsaṃ bhañjituṃ labhanti, acchinnacīvarānaṃ pana atthāya labhantī’’ti vuttattā ca aññassatthāya pamāṇaṃ viññāpetuṃ vaṭṭatīti ce? Na, kasmā? Aññātakaviññattisikkhāpadassa aṭṭhuppattiyā eva aññātakaviññatti vāritā. Tassa sikkhāpadassa anāpatti. Pāḷiyaṃ (pārā. 521) ‘‘aññassatthāyā’’ti imissā anāpattipāḷiyā aññassatthāya viññāpento tassa ñātakappavārite eva viññāpeti, na aññeti vacanato ca vāritā. Tasmā bhagavāpi ‘‘bahuṃ cīvaraṃ viññāpessathā’’ti (pārā. 522) vigarahitvā sikkhāpadaṃ paññāpento ‘‘abhihaṭṭhuṃ pavāreyyā’’ti vuttanayeneva pamāṇato gahaṇaṃ anujāni, na aññassatthāya pamāṇato viññāpanaṃ. Yasmā panimaṃ sikkhāpadaṃ aññassatthāya viññāpanavatthusmiṃyeva paññattaṃ, tasmā idha ‘‘aññassatthāyā’’ti na vuttaṃ, na na labbhatīti katvā.
អដ្ឋកថាសុ ‘‘អញ្ញាតកប្បវារិតដ្ឋានេ បកតិយា ពហុម្បិ វដ្ដតិ, អច្ឆិន្នការណា បមាណមេវ វដ្ដតី’’តិ វុត្តំ។ តំ ‘‘អនាបត្តិ ញាតកានំ បវារិតាន’’ន្តិ (បារា. ៥២៦) វុត្តអនាបត្តិបាឡិយា ន សមេតីតិ សមន្តបាសាទិកាយំ (បារា. អដ្ឋ. ២.៥២៦) វុត្តត្តា ឥធាបិ វុត្តនយេនេវ ញាតកប្បវារិតេ វិញ្ញាបេន្តស្ស អត្តនោ ធនេន គណ្ហន្តស្ស អនាបត្តីតិ លិខិតំ។ ‘‘អញ្ញស្សត្ថាយា’’តិ និទានវិរោធតោ ន វុត្តំ, តថាបិ អនន្តរេ វុត្តនយេនេវ លព្ភតិ ឯវាតិ វទន្តិ។
Aṭṭhakathāsu ‘‘aññātakappavāritaṭṭhāne pakatiyā bahumpi vaṭṭati, acchinnakāraṇā pamāṇameva vaṭṭatī’’ti vuttaṃ. Taṃ ‘‘anāpatti ñātakānaṃ pavāritāna’’nti (pārā. 526) vuttaanāpattipāḷiyā na sametīti samantapāsādikāyaṃ (pārā. aṭṭha. 2.526) vuttattā idhāpi vuttanayeneva ñātakappavārite viññāpentassa attano dhanena gaṇhantassa anāpattīti likhitaṃ. ‘‘Aññassatthāyā’’ti nidānavirodhato na vuttaṃ, tathāpi anantare vuttanayeneva labbhati evāti vadanti.
តតុត្តរិសិក្ខាបទវណ្ណនា និដ្ឋិតា។
Tatuttarisikkhāpadavaṇṇanā niṭṭhitā.
