Only Dharma. Since 1992
Library / Tipiṭaka / តិបិដក • Tipiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ (ដីកា) • Majjhimanikāya (ṭīkā)

៣. មហាវច្ឆសុត្តវណ្ណនា

3. Mahāvacchasuttavaṇṇanā

១៩៣. សហ កថា ឯតស្ស អត្ថីតិ សហកថី, ‘‘មយំ បុច្ឆាវសេន តុម្ហេ វិស្សជ្ជនវសេនា’’តិ ឯវំ សហបវត្តកថោតិ អត្ថោ។ ឯតស្សេវ កថិតានិ, តត្ថ បឋមេ វិជ្ជាត្តយំ ទេសិតំ, ទុតិយេ អគ្គិនា ទស្សិតន្តិ តេវិជ្ជវច្ឆសុត្តំ អគ្គិវច្ឆសុត្តន្តិ នាមំ វិសេសេត្វា វុត្តំ។ សីឃំ លទ្ធិំ ន វិស្សជ្ជេន្តិ, យស្មា សង្ខារានំ និយតោយំ វិនាសោ អនញ្ញសមុប្បាទោ, ហេតុសមុប្បន្នាបិ ន ចិរេន និជ្ឈានំ ខមន្តិ, ន លហុំ។ តេនាហ ‘‘វសាតេល …បេ.… សុជ្ឈន្តី’’តិ។ បច្ឆិមគមនំ ញាណស្ស បរិបាកំ គតត្តា។ យដ្ឋិំ អាលម្ពិត្វា ឧទកំ តរិតុំ ឱតរន្តោ បុរិសោ ‘‘យដ្ឋិំ ឱតរិត្វា ឧទកេ បតមានោ’’តិ វុត្តោ។ កម្មបថវសេន វិត្ថារទេសនន្តិ សំខិត្តទេសនំ ឧបាទាយ វុត្តំ។ តេនាហ ‘‘មូលវសេន ចេត្ថា’’តិអាទិ។ វិត្ថារសទិសាតិ កម្មបថវសេន ឥធ ទេសិតទេសនាវ មូលវសេន ទេសិតទេសនំ ឧបាទាយ វិត្ថារសទិសា។ វិត្ថារទេសនា នាម នត្ថីតិ ន កេវលំ អយមេវ, អថ ខោ សព្ពាបិ ពុទ្ធានំ និប្បរិយាយេន ឧជុកេន និរវសេសតោ វិត្ថារទេសនា នាម នត្ថិ ទេសនាញាណស្ស មហាវិសយតាយ ករណសម្បត្តិយា ច តជ្ជាយ មហានុភាវត្តា សព្ពញ្ញុតញ្ញាណស្ស។ សព្ពញ្ញុតញ្ញាណសមង្គិតាយ ហិ អវសេសបដិសម្ភិទានុភាវិតាយ អបរិមិតកាលសម្ភតញាណសម្ភារសមុទាគតាយ កទាចិបិ បរិក្ខយានរហាយ អនញ្ញសាធារណាយ បដិភានបដិសម្ភិទាយ បហូតជិវ្ហាទិតទនុរូបរូបកាយសម្បត្តិសម្បទាយ វិត្ថារិយមានា ភគវតោ ទេសនា កថំ បរិមិតា បរិច្ឆិន្នា ភវេយ្យ, មហាការុណិកតាយ បន ភគវា វេនេយ្យជ្ឈាសយានុរូបំ តត្ថ តត្ថ បរិមិតំ បរិច្ឆិន្នំ កត្វា និដ្ឋបេតិ។ អយញ្ច អត្ថោ មហាសីហនាទសុត្តេន (ម. និ. ១.១៤៦ អាទយោ) ទីបេតព្ពោ។ សព្ពំ សំខិត្តមេវ អត្តជ្ឈាសយវសេន អកថេត្វា ពោធនេយ្យបុគ្គលជ្ឈាសយវសេន ទេសនាយ និដ្ឋាបិតត្តា។ ន ចេត្ថ ធម្មសាសនវិរោធោ បរិយាយំ អនិស្សាយ យថាធម្មំ ធម្មានំ ពោធិតត្តា សព្ពលហុត្តា ចាតិ។

193. Saha kathā etassa atthīti sahakathī, ‘‘mayaṃ pucchāvasena tumhe vissajjanavasenā’’ti evaṃ sahapavattakathoti attho. Etasseva kathitāni, tattha paṭhame vijjāttayaṃ desitaṃ, dutiye agginā dassitanti tevijjavacchasuttaṃ aggivacchasuttanti nāmaṃ visesetvā vuttaṃ. Sīghaṃ laddhiṃ na vissajjenti, yasmā saṅkhārānaṃ niyatoyaṃ vināso anaññasamuppādo, hetusamuppannāpi na cirena nijjhānaṃ khamanti, na lahuṃ. Tenāha ‘‘vasātela…pe… sujjhantī’’ti. Pacchimagamanaṃ ñāṇassa paripākaṃ gatattā. Yaṭṭhiṃ ālambitvā udakaṃ tarituṃ otaranto puriso ‘‘yaṭṭhiṃ otaritvā udake patamāno’’ti vutto. Kammapathavasena vitthāradesananti saṃkhittadesanaṃ upādāya vuttaṃ. Tenāha ‘‘mūlavasena cetthā’’tiādi. Vitthārasadisāti kammapathavasena idha desitadesanāva mūlavasena desitadesanaṃ upādāya vitthārasadisā. Vitthāradesanā nāma natthīti na kevalaṃ ayameva, atha kho sabbāpi buddhānaṃ nippariyāyena ujukena niravasesato vitthāradesanā nāma natthi desanāñāṇassa mahāvisayatāya karaṇasampattiyā ca tajjāya mahānubhāvattā sabbaññutaññāṇassa. Sabbaññutaññāṇasamaṅgitāya hi avasesapaṭisambhidānubhāvitāya aparimitakālasambhatañāṇasambhārasamudāgatāya kadācipi parikkhayānarahāya anaññasādhāraṇāya paṭibhānapaṭisambhidāya pahūtajivhāditadanurūparūpakāyasampattisampadāya vitthāriyamānā bhagavato desanā kathaṃ parimitā paricchinnā bhaveyya, mahākāruṇikatāya pana bhagavā veneyyajjhāsayānurūpaṃ tattha tattha parimitaṃ paricchinnaṃ katvā niṭṭhapeti. Ayañca attho mahāsīhanādasuttena (ma. ni. 1.146 ādayo) dīpetabbo. Sabbaṃ saṃkhittameva attajjhāsayavasena akathetvā bodhaneyyapuggalajjhāsayavasena desanāya niṭṭhāpitattā. Na cettha dhammasāsanavirodho pariyāyaṃ anissāya yathādhammaṃ dhammānaṃ bodhitattā sabbalahuttā cāti.

១៩៤. សត្ត ធម្មា កាមាវចរា សម្បត្តសមាទានវិរតីនំ ឥធាធិប្បេតត្តា។

194.Satta dhammā kāmāvacarā sampattasamādānaviratīnaṃ idhādhippetattā.

អនិយមេត្វាតិ ‘‘សម្មាសម្ពុទ្ធោ, សាវកោ’’តិ វា និយមំ វិសេសេន អកត្វា។ អត្តានមេវ…បេ.… វេទិតព្ពំ, តថា ហិ បរិព្ពាជកោ ‘‘តិដ្ឋតុ ភវំ គោតមោ’’តិ អាហ។

Aniyametvāti ‘‘sammāsambuddho, sāvako’’ti vā niyamaṃ visesena akatvā. Attānameva…pe… veditabbaṃ, tathā hi paribbājako ‘‘tiṭṭhatu bhavaṃ gotamo’’ti āha.

១៩៥. សត្ថាវ អរហា ហោតិ បដិបត្តិយា បារិបូរិភាវតោ។ តស្មិំ ព្យាកតេតិ តស្មិំ ‘‘ឯកភិក្ខុបិ សាវកោ’’តិអាទិនា សុដ្ឋុ បញ្ហេ កថិតេ។

195.Satthāvaarahā hoti paṭipattiyā pāripūribhāvato. Tasmiṃ byākateti tasmiṃ ‘‘ekabhikkhupi sāvako’’tiādinā suṭṭhu pañhe kathite.

១៩៦. សម្បាទកោតិ បដិបត្តិសម្បាទកោ។

196.Sampādakoti paṭipattisampādako.

១៩៧. សេខាយ វិជ្ជាយាតិ សេខលក្ខណប្បត្តាយ មគ្គបញ្ញាយ សាតិសយំ កត្វា ករណវសេន វុត្តា, ផលបញ្ញា បន តាយ បត្តព្ពត្តា កម្មភាវេន វុត្តា។ តេនាហ ‘‘ហេដ្ឋិមផលត្តយំ បត្តព្ព’’ន្តិ។ ឥមំ បនេត្ថ អវិបរីតមត្ថំ បាឡិតោ ឯវ វិញ្ញាយមានំ អប្បដិវិជ្ឈនតោ វិតណ្ឌវាទី ‘‘យាវតកំ សេខេន បត្តព្ពំ, អនុប្បត្តំ តំ មយា’’តិ វចនលេសំ គហេត្វា ‘‘អរហត្តមគ្គោបិ អនេន បត្តោយេវា’’តិ វទតិ។ ឯវន្តិ ឥទានិ វុច្ចមានាយ គាថាយ។

197.Sekhāyavijjāyāti sekhalakkhaṇappattāya maggapaññāya sātisayaṃ katvā karaṇavasena vuttā, phalapaññā pana tāya pattabbattā kammabhāvena vuttā. Tenāha ‘‘heṭṭhimaphalattayaṃ pattabba’’nti. Imaṃ panettha aviparītamatthaṃ pāḷito eva viññāyamānaṃ appaṭivijjhanato vitaṇḍavādī ‘‘yāvatakaṃ sekhena pattabbaṃ, anuppattaṃ taṃ mayā’’ti vacanalesaṃ gahetvā ‘‘arahattamaggopi anena pattoyevā’’ti vadati. Evanti idāni vuccamānāya gāthāya.

កិលេសានិ បហាយ បញ្ចាតិ បញ្ចោរម្ភាគិយសំយោជនសង្ខាតេ សំកិលេសេ បហាយ បជហិត្វា, បហានហេតុ វា។ បរិបុណ្ណសេខោតិ សព្ពសោ វឌ្ឍិតសេខធម្មោ។ អបរិហានធម្មោតិ អបរិហានសភាវោ។ ន ហិ យស្ស ផាតិគតេហិ សីលាទិធម្មេហិ បរិហានិ អត្ថិ, សមាធិម្ហិ បរិបូរការិតាយ ចេតោវសិប្បត្តោ។ តេនាហ ‘‘សមាហិតិន្ទ្រិយោ’’តិ។ អបរិហានធម្មត្តាវ ឋិតត្តោ

Kilesāni pahāya pañcāti pañcorambhāgiyasaṃyojanasaṅkhāte saṃkilese pahāya pajahitvā, pahānahetu vā. Paripuṇṇasekhoti sabbaso vaḍḍhitasekhadhammo. Aparihānadhammoti aparihānasabhāvo. Na hi yassa phātigatehi sīlādidhammehi parihāni atthi, samādhimhi paripūrakāritāya cetovasippatto. Tenāha ‘‘samāhitindriyo’’ti. Aparihānadhammattāva ṭhitatto.

អនាគាមិនា ហិ អសេខភាវាវហា ធម្មា បរិបូរេតព្ពា, ន សេខភាវាវហាតិ សោ ឯកន្តបរិបុណ្ណេ សេខោ វុត្តោ។ ឯតំ ន ពុទ្ធវចនន្តិ ‘‘មគ្គោ ពហុចិត្តក្ខណិកោ’’តិ ឯតំ វចនំ ន ពុទ្ធវចនំ អនន្តរេកន្តវិបាកទានតោ, ពហុក្ខត្តុំ បវត្តនេ បយោជនាភាវតោ ច លោកុត្តរកុសលស្ស, ‘‘សមាធិមានន្តរិកញ្ញមាហុ (ខុ. បា. ៦.៥; សុ. និ. ២២៨), ន បារំ ទិគុណំ យន្តី’’តិ (សុ. និ. ៧១៩) ឯវមាទីនិ សុត្តបទានិ ឯតស្សត្ថសាធកានិ។ ឱរម្ភាគិយសំយោជនប្បហានេន សេក្ខធម្មបរិបូរិភាវស្ស វុត្តតាយ អត្ថោ តវ វចនេន វិរុជ្ឈតីតិ។ អស្ស អាយស្មតោ វច្ឆស្ស។

Anāgāminā hi asekhabhāvāvahā dhammā paripūretabbā, na sekhabhāvāvahāti so ekantaparipuṇṇe sekho vutto. Etaṃ na buddhavacananti ‘‘maggo bahucittakkhaṇiko’’ti etaṃ vacanaṃ na buddhavacanaṃ anantarekantavipākadānato, bahukkhattuṃ pavattane payojanābhāvato ca lokuttarakusalassa, ‘‘samādhimānantarikaññamāhu (khu. pā. 6.5; su. ni. 228), na pāraṃ diguṇaṃ yantī’’ti (su. ni. 719) evamādīni suttapadāni etassatthasādhakāni. Orambhāgiyasaṃyojanappahānena sekkhadhammaparipūribhāvassa vuttatāya attho tava vacanena virujjhatīti. Assa āyasmato vacchassa.

១៩៨. អភិញ្ញា វា ការណន្តិ យញ្ហិ តំ តត្រ តត្រ សក្ខិភព្ពតាសង្ខាតំ ឥទ្ធិវិធបច្ចនុភវនាទិ, តស្ស អភិញ្ញា ការណំ។ អថ ឥទ្ធិវិធបច្ចនុភវនាទិ អភិញ្ញា, ឯវំ សតិ អភិញ្ញាបាទកជ្ឈានំ ការណំ។ អវសានេ ឆដ្ឋាភិញ្ញាយ បន អរហត្តំ។ ឯត្ថ ច យស្មា បឋមសុត្តេ អាសវក្ខយោ អធិប្បេតោ, អាសវា ខីណា ឯវ, ន បុន ខេបេតព្ពា, តស្មា តត្ថ ‘‘យាវទេវា’’តិ ន វុត្តំ។ ឥធ ផលសមាបត្តិ អធិប្បេតា, សា ច បុនប្បុនំ សមាបជ្ជីយតិ, តស្មា ‘‘យាវទេវា’’តិ វុត្តំ។ តតោ ឯវ ហិ ‘‘អរហត្តំ វា ការណ’’ន្តិ វុត្តំ។ តញ្ហិ ‘‘កុទាស្សុ នាមាហំ តទាយតនំ ឧបសម្បជ្ជ វិហរិស្សាមិ, យទរិយា ឯតរហិ ឧបសម្បជ្ជ វិហរន្តី’’តិ (ម. និ. ១.៤៦៥; ៣.៣០៧) អនុត្តរេសុ វិមោក្ខេសុ បិហំ ឧបដ្ឋបេត្វា អភិញ្ញា និព្ពត្តេន្តស្ស ការណំ, តយិទំ សព្ពសាធារណំ ន ហោតីតិ សាធារណវសេន នំ ទស្សេន្តោ ‘‘អរហត្តស្ស វិបស្សនា វា’’តិ អាហ។

198.Abhiññā vā kāraṇanti yañhi taṃ tatra tatra sakkhibhabbatāsaṅkhātaṃ iddhividhapaccanubhavanādi, tassa abhiññā kāraṇaṃ. Atha iddhividhapaccanubhavanādi abhiññā, evaṃ sati abhiññāpādakajjhānaṃ kāraṇaṃ. Avasāne chaṭṭhābhiññāya pana arahattaṃ. Ettha ca yasmā paṭhamasutte āsavakkhayo adhippeto, āsavā khīṇā eva, na puna khepetabbā, tasmā tattha ‘‘yāvadevā’’ti na vuttaṃ. Idha phalasamāpatti adhippetā, sā ca punappunaṃ samāpajjīyati, tasmā ‘‘yāvadevā’’ti vuttaṃ. Tato eva hi ‘‘arahattaṃ vā kāraṇa’’nti vuttaṃ. Tañhi ‘‘kudāssu nāmāhaṃ tadāyatanaṃ upasampajja viharissāmi, yadariyā etarahi upasampajja viharantī’’ti (ma. ni. 1.465; 3.307) anuttaresu vimokkhesu pihaṃ upaṭṭhapetvā abhiññā nibbattentassa kāraṇaṃ, tayidaṃ sabbasādhāraṇaṃ na hotīti sādhāraṇavasena naṃ dassento ‘‘arahattassa vipassanā vā’’ti āha.

២០០. បរិចរន្តិ នាម វិប្បកតព្រហ្មចរិយវាសត្តា។ បរិចិណ្ណោ ហោតិ សាវកេន នាម សត្ថុ ធម្មេ កត្តព្ពា បរិចរិយា សម្មទេវ និដ្ឋាបិតត្តា។ តេនាហ ‘‘ឥតិ…បេ.… ថេរោ ឯវមាហា’’តិ។ តេសំ គុណានន្តិ តេសំ អសេក្ខគុណានំ។ សេសំ សុវិញ្ញេយ្យមេវ។

200.Paricaranti nāma vippakatabrahmacariyavāsattā. Pariciṇṇo hoti sāvakena nāma satthu dhamme kattabbā paricariyā sammadeva niṭṭhāpitattā. Tenāha ‘‘iti…pe… thero evamāhā’’ti. Tesaṃ guṇānanti tesaṃ asekkhaguṇānaṃ. Sesaṃ suviññeyyameva.

មហាវច្ឆសុត្តវណ្ណនាយ លីនត្ថប្បកាសនា សមត្តា។

Mahāvacchasuttavaṇṇanāya līnatthappakāsanā samattā.







Related texts:



តិបិដក (មូល) • Tipiṭaka (Mūla) / សុត្តបិដក • Suttapiṭaka / មជ្ឈិមនិកាយ • Majjhimanikāya / ៣. មហាវច្ឆសុត្តំ • 3. Mahāvacchasuttaṃ

អដ្ឋកថា • Aṭṭhakathā / សុត្តបិដក (អដ្ឋកថា) • Suttapiṭaka (aṭṭhakathā) / មជ្ឈិមនិកាយ (អដ្ឋកថា) • Majjhimanikāya (aṭṭhakathā) / ៣. មហាវច្ឆសុត្តវណ្ណនា • 3. Mahāvacchasuttavaṇṇanā


© 1991-2026 Titi Tudorancea Yoga Bulletin | Titi Tudorancea® is a Registered Trademark | Terms of use and privacy policy
Contact