| Library / Tipiṭaka / తిపిటక • Tipiṭaka / నేత్తిప్పకరణ-అట్ఠకథా • Nettippakaraṇa-aṭṭhakathā |
౫. లక్ఖణహారవిభఙ్గవణ్ణనా
5. Lakkhaṇahāravibhaṅgavaṇṇanā
౨౩. తత్థ కతమో లక్ఖణో హారోతిఆది లక్ఖణహారవిభఙ్గో. తత్థ కిం లక్ఖయతీతి లక్ఖణహారస్స విసయం పుచ్ఛతి. ‘‘యే ధమ్మా’’తిఆదినా లక్ఖణహారం సఙ్ఖేపతో దస్సేత్వా తం ఉదాహరణేహి విభజితుం ‘‘చక్ఖు’’న్తిఆది ఆరద్ధం. తత్థ ‘‘వధకట్ఠేన ఏకలక్ఖణానీ’’తి ఇమినా అనవట్ఠితభావాదినాపి ఏకలక్ఖణతా వుత్తా ఏవాతి దట్ఠబ్బం.
23.Tatthakatamo lakkhaṇo hārotiādi lakkhaṇahāravibhaṅgo. Tattha kiṃ lakkhayatīti lakkhaṇahārassa visayaṃ pucchati. ‘‘Ye dhammā’’tiādinā lakkhaṇahāraṃ saṅkhepato dassetvā taṃ udāharaṇehi vibhajituṃ ‘‘cakkhu’’ntiādi āraddhaṃ. Tattha ‘‘vadhakaṭṭhena ekalakkhaṇānī’’ti iminā anavaṭṭhitabhāvādināpi ekalakkhaṇatā vuttā evāti daṭṭhabbaṃ.
ఏవం ఆయతనవసేన ఏకలక్ఖణతం దస్సేత్వా ఇదాని ఖన్ధాదివసేన దస్సేతుం ‘‘అతీతే, రాధ, రూపే అనపేక్ఖో హోతీ’’తిఆది సుత్తం ఆభతం. యమకోవాదసుత్తే (సం॰ ని॰ ౩.౮౫) వధకట్ఠేన ఏకలక్ఖణా వుత్తాతి తస్మిం సుత్తే ‘‘వధకం రూపం వధకం రూపన్తి యథాభూతం నప్పజానాతీ’’తిఆదినా ఆగతత్తా వుత్తం. ఇతీతి ఏవం, ఇమిస్సం గాథాయం కాయగతాయ సతియా వుత్తాయ సతి వేదనాగతా సతి చిత్తగతా సతి ధమ్మగతా చ సతి వుత్తా భవతి సతిపట్ఠానభావేన ఏకలక్ఖణత్తాతి అధిప్పాయో. దిట్ఠన్తిఆదీనం అత్థం పరతో వణ్ణయిస్సామ.
Evaṃ āyatanavasena ekalakkhaṇataṃ dassetvā idāni khandhādivasena dassetuṃ ‘‘atīte, rādha, rūpe anapekkho hotī’’tiādi suttaṃ ābhataṃ. Yamakovādasutte (saṃ. ni. 3.85) vadhakaṭṭhena ekalakkhaṇā vuttāti tasmiṃ sutte ‘‘vadhakaṃ rūpaṃ vadhakaṃ rūpanti yathābhūtaṃ nappajānātī’’tiādinā āgatattā vuttaṃ. Itīti evaṃ, imissaṃ gāthāyaṃ kāyagatāya satiyā vuttāya sati vedanāgatā sati cittagatā sati dhammagatā ca sati vuttā bhavati satipaṭṭhānabhāvena ekalakkhaṇattāti adhippāyo. Diṭṭhantiādīnaṃ atthaṃ parato vaṇṇayissāma.
కాయే కాయానుపస్సీ విహరాహీతి ఏత్థ కాయేతి రూపకాయే. రూపకాయో హి ఇధ అఙ్గపచ్చఙ్గానం కేసాదీనఞ్చ సమూహట్ఠేన కాయోతి అధిప్పేతో. యథా చ సమూహట్ఠేన, ఏవం కుచ్ఛితానం ఆయట్ఠేన. కుచ్ఛితానఞ్హి పరమజేగుచ్ఛానం సో ఆయోతిపి కాయో, ఆయోతి ఉప్పత్తిదేసో. తత్రాయం వచనత్థో – ఆయన్తి తతోతి ఆయో. కే ఆయన్తి? కుచ్ఛితా కేసాదయో, ఇతి కుచ్ఛితానం ఆయోతి కాయో.
Kāyekāyānupassī viharāhīti ettha kāyeti rūpakāye. Rūpakāyo hi idha aṅgapaccaṅgānaṃ kesādīnañca samūhaṭṭhena kāyoti adhippeto. Yathā ca samūhaṭṭhena, evaṃ kucchitānaṃ āyaṭṭhena. Kucchitānañhi paramajegucchānaṃ so āyotipi kāyo, āyoti uppattideso. Tatrāyaṃ vacanattho – āyanti tatoti āyo. Ke āyanti? Kucchitā kesādayo, iti kucchitānaṃ āyoti kāyo.
కాయానుపస్సీతి కాయం అనుపస్సనసీలో, కాయం వా అనుపస్సమానో. ‘‘కాయే’’తి చ వత్వా పున ‘‘కాయానుపస్సీ’’తి దుతియం కాయగ్గహణం అసమ్మిస్సతో వవత్థానఘనవినిబ్భోగాదిదస్సనత్థం. తేన న కాయే వేదనానుపస్సీ చిత్తధమ్మానుపస్సీ వా, అథ ఖో కాయానుపస్సీ ఏవాతి కాయసఙ్ఖాతే వత్థుస్మిం కాయానుపస్సనాకారస్సేవ దస్సనేన అసమ్మిస్సతో వవత్థానం దస్సితం హోతి. తథా న కాయే అఙ్గపచ్చఙ్గవినిముత్తఏకధమ్మానుపస్సీ, నాపి కేసలోమాదివినిముత్తఇత్థిపురిసానుపస్సీ.
Kāyānupassīti kāyaṃ anupassanasīlo, kāyaṃ vā anupassamāno. ‘‘Kāye’’ti ca vatvā puna ‘‘kāyānupassī’’ti dutiyaṃ kāyaggahaṇaṃ asammissato vavatthānaghanavinibbhogādidassanatthaṃ. Tena na kāye vedanānupassī cittadhammānupassī vā, atha kho kāyānupassī evāti kāyasaṅkhāte vatthusmiṃ kāyānupassanākārasseva dassanena asammissato vavatthānaṃ dassitaṃ hoti. Tathā na kāye aṅgapaccaṅgavinimuttaekadhammānupassī, nāpi kesalomādivinimuttaitthipurisānupassī.
యోపి చేత్థ కేసలోమాదికో భూతుపాదాయసమూహసఙ్ఖాతో కాయో, తత్థపి న భూతుపాదాయవినిముత్తఏకధమ్మానుపస్సీ , అథ ఖో రథసమ్భారానుపస్సకో వియ అఙ్గపచ్చఙ్గసమూహానుపస్సీ, నగరావయవానుపస్సకో వియ కేసలోమాదిసమూహానుపస్సీ, కదలిక్ఖన్ధపత్తవట్టివినిబ్భుజ్జకో వియ రిత్తముట్ఠివినివేఠకో వియ చ భూతుపాదాయసమూహానుపస్సీ ఏవాతి నానప్పకారతో సమూహవసేనేవ కాయసఙ్ఖాతస్స వత్థునో దస్సనేన ఘనవినిబ్భోగో దస్సితో హోతి. న హేత్థ యథావుత్తసమూహవినిముత్తో కాయో వా అఞ్ఞో వా కోచి ధమ్మో దిస్సతి, యథావుత్తధమ్మసమూహమత్తే ఏవ పన తథా తథా సత్తా మిచ్ఛాభినివేసం కరోన్తి. తేనాహు పోరాణా –
Yopi cettha kesalomādiko bhūtupādāyasamūhasaṅkhāto kāyo, tatthapi na bhūtupādāyavinimuttaekadhammānupassī , atha kho rathasambhārānupassako viya aṅgapaccaṅgasamūhānupassī, nagarāvayavānupassako viya kesalomādisamūhānupassī, kadalikkhandhapattavaṭṭivinibbhujjako viya rittamuṭṭhiviniveṭhako viya ca bhūtupādāyasamūhānupassī evāti nānappakārato samūhavaseneva kāyasaṅkhātassa vatthuno dassanena ghanavinibbhogo dassito hoti. Na hettha yathāvuttasamūhavinimutto kāyo vā añño vā koci dhammo dissati, yathāvuttadhammasamūhamatte eva pana tathā tathā sattā micchābhinivesaṃ karonti. Tenāhu porāṇā –
‘‘యం పస్సతి న తం దిట్ఠం, యం దిట్ఠం తం న పస్సతి;
‘‘Yaṃ passati na taṃ diṭṭhaṃ, yaṃ diṭṭhaṃ taṃ na passati;
అపస్సం బజ్ఝతే మూళ్హో, బజ్ఝమానో న ముచ్చతీ’’తి. (దీ॰ ని॰ అట్ఠ॰ ౨.౩౭౩; మ॰ ని॰ అట్ఠ॰ ౧.౧౦౬; పటి॰ మ॰ అట్ఠ॰ ౧.౧.౩౬; మహాని॰ అట్ఠ॰ ౩);
Apassaṃ bajjhate mūḷho, bajjhamāno na muccatī’’ti. (dī. ni. aṭṭha. 2.373; ma. ni. aṭṭha. 1.106; paṭi. ma. aṭṭha. 1.1.36; mahāni. aṭṭha. 3);
ఘనవినిబ్భోగాదిదస్సనత్థన్తి ఆదిసద్దేన అయమత్థో వేదితబ్బో. అయఞ్హి ఏతస్మిం కాయే కాయానుపస్సీయేవ, న అఞ్ఞధమ్మానుపస్సీ.
Ghanavinibbhogādidassanatthanti ādisaddena ayamattho veditabbo. Ayañhi etasmiṃ kāye kāyānupassīyeva, na aññadhammānupassī.
ఇదం వుత్తం హోతి – యథా అనుదకభూతాయపి మరీచియా ఉదకానుపస్సినో హోన్తి, న ఏవం అనిచ్చదుక్ఖానత్తఅసుభభూతే ఏవ ఇమస్మిం కాయే నిచ్చసుఖఅత్తసుభభావానుపస్సీ , అథ ఖో కాయానుపస్సీ అనిచ్చదుక్ఖఅనత్తఅసుభాకారసమూహానుపస్సీతి అత్థో. అథ వా య్వాయం మహాసతిపట్ఠానే (దీ॰ ని॰ ౨.౩౭౪ ఆదయో) అస్సాసపస్సాసాదిచుణ్ణికజాతఅట్ఠికపరియోసానో కాయో వుత్తో, యో చ ‘‘ఇధేకచ్చో పథవీకాయం అనిచ్చతో అనుపస్సతి, ఆపోకాయం తేజోకాయం వాయోకాయం కేసకాయం…పే॰… అట్ఠిమిఞ్జకాయ’’న్తి పటిసమ్భిదాయం (పటి॰ మ॰ ౩.౩౪ ఆదయో) కాయో వుత్తో, తస్స సబ్బస్స ఇమస్మింయేవ కాయే అనుపస్సనతో కాయే కాయానుపస్సీతి ఏవమ్పేత్థ అత్థో దట్ఠబ్బో.
Idaṃ vuttaṃ hoti – yathā anudakabhūtāyapi marīciyā udakānupassino honti, na evaṃ aniccadukkhānattaasubhabhūte eva imasmiṃ kāye niccasukhaattasubhabhāvānupassī , atha kho kāyānupassī aniccadukkhaanattaasubhākārasamūhānupassīti attho. Atha vā yvāyaṃ mahāsatipaṭṭhāne (dī. ni. 2.374 ādayo) assāsapassāsādicuṇṇikajātaaṭṭhikapariyosāno kāyo vutto, yo ca ‘‘idhekacco pathavīkāyaṃ aniccato anupassati, āpokāyaṃ tejokāyaṃ vāyokāyaṃ kesakāyaṃ…pe… aṭṭhimiñjakāya’’nti paṭisambhidāyaṃ (paṭi. ma. 3.34 ādayo) kāyo vutto, tassa sabbassa imasmiṃyeva kāye anupassanato kāye kāyānupassīti evampettha attho daṭṭhabbo.
అథ వా కాయే అహన్తి వా మమన్తి వా గహేతబ్బస్స కస్సచి అననుపస్సనతో, తస్స పన కేసలోమాదికస్స నానాధమ్మసమూహస్స అనుపస్సనతో కాయే కేసాదిధమ్మసమూహసఙ్ఖాతే కాయానుపస్సీతి అత్థో దట్ఠబ్బో. అపి చ ‘‘ఇమస్మిం కాయే అనిచ్చతో అనుపస్సతి నో నిచ్చతో’’తిఆదినా అనుక్కమేన పటిసమ్భిదాయం (పటి॰ మ॰ ౩.౩౪ ఆదయో) ఆగతనయస్స సబ్బస్సేవ అనిచ్చలక్ఖణాదికస్స ఆకారసమూహసఙ్ఖాతస్స కాయస్స అనుపస్సనతో కాయే కాయానుపస్సీతి అత్థో.
Atha vā kāye ahanti vā mamanti vā gahetabbassa kassaci ananupassanato, tassa pana kesalomādikassa nānādhammasamūhassa anupassanato kāye kesādidhammasamūhasaṅkhāte kāyānupassīti attho daṭṭhabbo. Api ca ‘‘imasmiṃ kāye aniccato anupassati no niccato’’tiādinā anukkamena paṭisambhidāyaṃ (paṭi. ma. 3.34 ādayo) āgatanayassa sabbasseva aniccalakkhaṇādikassa ākārasamūhasaṅkhātassa kāyassa anupassanato kāye kāyānupassīti attho.
విహరాహీతి వత్తాహి. ఆతాపీతి తీసు భవేసు కిలేసే ఆతాపేతీతి ఆతాపో, సో అస్స అత్థీతి ఆతాపీ. సమ్పజానోతి సమ్పజఞ్ఞసఙ్ఖాతేన ఞాణేన సమన్నాగతో. సతిమాతి కాయపరిగ్గాహికాయ సతియా సమన్నాగతో. అయం పన యస్మా సతియా ఆరమ్మణం పరిగ్గహేత్వా పఞ్ఞాయ అనుపస్సతి, న హి సతివిరహితా అనుపస్సనా అత్థి, తేనేవాహ – ‘‘సతిఞ్చ ఖ్వాహం, భిక్ఖవే, సబ్బత్థికం వదామీ’’తి (సం॰ ని॰ ౫.౨౩౪). అనాతాపినో చ అన్తో సఙ్కోచో అన్తరాయకరో హోతి, కమ్మట్ఠానం న సమ్పజ్జతి. తస్మా యేసం ధమ్మానం ఆనుభావేన తం సమ్పజ్జతి, తం దస్సనత్థం ‘‘ఆతాపీ’’తిఆది వుత్తం.
Viharāhīti vattāhi. Ātāpīti tīsu bhavesu kilese ātāpetīti ātāpo, so assa atthīti ātāpī. Sampajānoti sampajaññasaṅkhātena ñāṇena samannāgato. Satimāti kāyapariggāhikāya satiyā samannāgato. Ayaṃ pana yasmā satiyā ārammaṇaṃ pariggahetvā paññāya anupassati, na hi sativirahitā anupassanā atthi, tenevāha – ‘‘satiñca khvāhaṃ, bhikkhave, sabbatthikaṃ vadāmī’’ti (saṃ. ni. 5.234). Anātāpino ca anto saṅkoco antarāyakaro hoti, kammaṭṭhānaṃ na sampajjati. Tasmā yesaṃ dhammānaṃ ānubhāvena taṃ sampajjati, taṃ dassanatthaṃ ‘‘ātāpī’’tiādi vuttaṃ.
తత్థ వినేయ్యాతి తదఙ్గవినయేన వా విక్ఖమ్భనవినయేన వా వినయిత్వా. లోకేతి తస్మింయేవ కాయే. కాయో హి ఇధ లుజ్జనపలుజ్జనట్ఠేన లోకోతి అధిప్పేతో. అభిజ్ఝాగ్గహణేన చేత్థ కామచ్ఛన్దో, దోమనస్సగ్గహణేన బ్యాపాదో గహితోతి నీవరణేసు బలవధమ్మద్వయప్పహానదస్సనేన నీవరణప్పహానం వుత్తన్తి కాయానుపస్సనాసతిపట్ఠానస్స పహానఙ్గం దస్సితం. ‘‘ఆతాపీ’’తిఆదినా పన సమ్పయోగఙ్గం దస్సితన్తి ఇమమత్థం దస్సేతుం ‘‘ఆతాపీ’’తిఆది వుత్తం. తత్థ అభిజ్ఝాదోమనస్సానం సమథో ఉజుపటిపక్ఖోతి అభిజ్ఝాదోమనస్సవినయో వుచ్చమానో సమాధిన్ద్రియం దీపేతీతి ఆహ – ‘‘వినేయ్య లోకే అభిజ్ఝాదోమనస్సన్తి సమాధిన్ద్రియ’’న్తి (సం॰ ని॰ అట్ఠ॰ ౩.౫.౩౬౭). ఏకలక్ఖణత్తా చతున్నం ఇన్ద్రియానన్తి యథా వీరియపఞ్ఞాసమాధిన్ద్రియేహి కాయానుపస్సనాసతిపట్ఠానం ఇజ్ఝతి, ఏవం వేదనాచిత్తధమ్మానుపస్సనాసతిపట్ఠానానిపి తేహి ఇజ్ఝన్తీతి చతుసతిపట్ఠానసాధనే ఇమేసం ఇన్ద్రియానం సభావభేదాభావతో సమానలక్ఖణత్తా ఇతరాని సతిపట్ఠానానిపి వుత్తాని ఏవ హోన్తీతి అత్థో.
Tattha vineyyāti tadaṅgavinayena vā vikkhambhanavinayena vā vinayitvā. Loketi tasmiṃyeva kāye. Kāyo hi idha lujjanapalujjanaṭṭhena lokoti adhippeto. Abhijjhāggahaṇena cettha kāmacchando, domanassaggahaṇena byāpādo gahitoti nīvaraṇesu balavadhammadvayappahānadassanena nīvaraṇappahānaṃ vuttanti kāyānupassanāsatipaṭṭhānassa pahānaṅgaṃ dassitaṃ. ‘‘Ātāpī’’tiādinā pana sampayogaṅgaṃ dassitanti imamatthaṃ dassetuṃ ‘‘ātāpī’’tiādi vuttaṃ. Tattha abhijjhādomanassānaṃ samatho ujupaṭipakkhoti abhijjhādomanassavinayo vuccamāno samādhindriyaṃ dīpetīti āha – ‘‘vineyya loke abhijjhādomanassanti samādhindriya’’nti (saṃ. ni. aṭṭha. 3.5.367). Ekalakkhaṇattā catunnaṃ indriyānanti yathā vīriyapaññāsamādhindriyehi kāyānupassanāsatipaṭṭhānaṃ ijjhati, evaṃ vedanācittadhammānupassanāsatipaṭṭhānānipi tehi ijjhantīti catusatipaṭṭhānasādhane imesaṃ indriyānaṃ sabhāvabhedābhāvato samānalakkhaṇattā itarāni satipaṭṭhānānipi vuttāni eva hontīti attho.
౨౪. ఇదాని సతిపట్ఠానేసు గహితేసు సబ్బేసం బోధిపక్ఖియధమ్మానం గహితభావం దస్సేతుం ‘‘చతూసు సతిపట్ఠానేసూ’’తిఆది వుత్తం. తత్థ బోధఙ్గమాతి బోధం అరియమగ్గఞాణం గచ్ఛన్తీతి బోధఙ్గమా. యథావుత్తస్స బోధస్స పక్ఖే భవాతి బోధిపక్ఖియా. నేయ్యానికలక్ఖణేనాతి ఏత్థ నిమిత్తతో పవత్తతో చ వుట్ఠానం నియ్యానం, నియ్యానే నియుత్తాతి నేయ్యానికా, యథా దోవారికోతి. నియ్యానసఙ్ఖాతం వా ఫలం అరహన్తీతి నేయ్యానికా. నియ్యానం పయోజనం ఏతేసన్తి వా నేయ్యానికా. ‘‘నియ్యానికా’’తిపి పాఠో, తత్థ నియ్యానం ఏతేసం అత్థీతి నియ్యానికాతి అత్థో. ‘‘నియ్యానియా’’తిపి పాఠో, తస్స నియ్యన్తీతి నియ్యానియాతి అత్థో దట్ఠబ్బో. నియ్యానికలక్ఖణేనాతి నియ్యానికసభావేన.
24. Idāni satipaṭṭhānesu gahitesu sabbesaṃ bodhipakkhiyadhammānaṃ gahitabhāvaṃ dassetuṃ ‘‘catūsu satipaṭṭhānesū’’tiādi vuttaṃ. Tattha bodhaṅgamāti bodhaṃ ariyamaggañāṇaṃ gacchantīti bodhaṅgamā. Yathāvuttassa bodhassa pakkhe bhavāti bodhipakkhiyā. Neyyānikalakkhaṇenāti ettha nimittato pavattato ca vuṭṭhānaṃ niyyānaṃ, niyyāne niyuttāti neyyānikā, yathā dovārikoti. Niyyānasaṅkhātaṃ vā phalaṃ arahantīti neyyānikā. Niyyānaṃ payojanaṃ etesanti vā neyyānikā. ‘‘Niyyānikā’’tipi pāṭho, tattha niyyānaṃ etesaṃ atthīti niyyānikāti attho. ‘‘Niyyāniyā’’tipi pāṭho, tassa niyyantīti niyyāniyāti attho daṭṭhabbo. Niyyānikalakkhaṇenāti niyyānikasabhāvena.
ఏవం అకుసలాపి ధమ్మాతి యథా కుసలా ధమ్మా ఏకలక్ఖణభావేన నిద్ధారితా, ఏవం అకుసలాపి ధమ్మా ఏకలక్ఖణట్ఠేన నిద్ధారేతబ్బా. కథం? పహానేకట్ఠతావసేనాతి దస్సేన్తో ‘‘పహానం అబ్భత్థం గచ్ఛన్తీ’’తి ఆహ. ఇదాని తం పహానం దస్సేతుం ‘‘చతూసు సతిపట్ఠానేసూ’’తిఆది వుత్తం. తత్థ కాయానుపస్సనాదీసు చతూసు సతిపట్ఠానేసు భావియమానేసు అసుభే సుభన్తిఆదయో చత్తారో విపల్లాసా పహీయన్తి, కబళీకారాహారాదయో చత్తారో ఆహారా చస్స పరిఞ్ఞం గచ్ఛన్తి, తేసం పరిజాననస్స పరిబన్ధినో కామరాగాదయో బ్యన్తీకతా హోన్తీతి అత్థో, కస్మా? తేహి పహాతబ్బభావేన ఏకలక్ఖణత్తాతి. ఏవం సబ్బత్థ అత్థో యోజేతబ్బో. తేనేవాహ – ‘‘ఏవం అకుసలాపి ధమ్మా ఏకలక్ఖణత్తా పహానం అబ్భత్థం గచ్ఛన్తీ’’తి.
Evaṃ akusalāpi dhammāti yathā kusalā dhammā ekalakkhaṇabhāvena niddhāritā, evaṃ akusalāpi dhammā ekalakkhaṇaṭṭhena niddhāretabbā. Kathaṃ? Pahānekaṭṭhatāvasenāti dassento ‘‘pahānaṃ abbhatthaṃ gacchantī’’ti āha. Idāni taṃ pahānaṃ dassetuṃ ‘‘catūsu satipaṭṭhānesū’’tiādi vuttaṃ. Tattha kāyānupassanādīsu catūsu satipaṭṭhānesu bhāviyamānesu asubhe subhantiādayo cattāro vipallāsā pahīyanti, kabaḷīkārāhārādayo cattāro āhārā cassa pariññaṃ gacchanti, tesaṃ parijānanassa paribandhino kāmarāgādayo byantīkatā hontīti attho, kasmā? Tehi pahātabbabhāvena ekalakkhaṇattāti. Evaṃ sabbattha attho yojetabbo. Tenevāha – ‘‘evaṃ akusalāpi dhammā ekalakkhaṇattā pahānaṃ abbhatthaṃ gacchantī’’ti.
ఇదాని అఞ్ఞేనపి పరియాయేన లక్ఖణహారస్స ఉదాహరణాని దస్సేతుం ‘‘యత్థ వా పనా’’తిఆది వుత్తం. తత్థ యత్థాతి యస్సం దేసనాయం. వా-సద్దో వికప్పత్థో. పనాతి పదపూరణో. రూపిన్ద్రియన్తి రుప్పనసభావం అట్ఠవిధం ఇన్ద్రియం. తత్థాతి తస్సం దేసనాయం. రూపధాతూతి రుప్పనసభావా దస ధాతుయో. రూపాయతనన్తి రుప్పనసభావం దసాయతనం, రూపీని దసాయతనానీతి అత్థో. రుప్పనలక్ఖణేన ఏకలక్ఖణత్తా ఇమాని దేసితానీతి అధిప్పాయో. దేసితం తత్థ సుఖిన్ద్రియం సోమనస్సిన్ద్రియం సుఖవేదనాభావేన ఏకలక్ఖణత్తాతి అధిప్పాయో.
Idāni aññenapi pariyāyena lakkhaṇahārassa udāharaṇāni dassetuṃ ‘‘yattha vā panā’’tiādi vuttaṃ. Tattha yatthāti yassaṃ desanāyaṃ. Vā-saddo vikappattho. Panāti padapūraṇo. Rūpindriyanti ruppanasabhāvaṃ aṭṭhavidhaṃ indriyaṃ. Tatthāti tassaṃ desanāyaṃ. Rūpadhātūti ruppanasabhāvā dasa dhātuyo. Rūpāyatananti ruppanasabhāvaṃ dasāyatanaṃ, rūpīni dasāyatanānīti attho. Ruppanalakkhaṇena ekalakkhaṇattā imāni desitānīti adhippāyo. Desitaṃ tattha sukhindriyaṃ somanassindriyaṃ sukhavedanābhāvena ekalakkhaṇattāti adhippāyo.
దుక్ఖసముదయో చ అరియసచ్చన్తి ఇదం అకుసలస్స సోమనస్సస్స వసేన వుత్తం, సాసవకుసలస్సాపి వసేన యుజ్జతి ఏవ. సబ్బో చ పటిచ్చసముప్పాదో దేసితోతి సమ్బన్ధో. అవిజ్జానుసయితత్తా అదుక్ఖమసుఖాయ వేదనాయ. వుత్తఞ్హేతం – ‘‘అదుక్ఖమసుఖాయ వేదనాయ అవిజ్జానుసయో అనుసేతీ’’తి (మ॰ ని॰ ౧.౪౬౫). తథా చ వుత్తం ‘‘అదుక్ఖమసుఖాయ హి వేదనాయ అవిజ్జా అనుసేతీ’’తి. ఏతేన అదుక్ఖమసుఖావేదనాగ్గహణేన అవిజ్జా గహితాతి దస్సేతి. సతి చ అవిజ్జాగ్గహణే సబ్బో పటిచ్చసముప్పాదో దేసితోతి దస్సేతుం ‘‘అవిజ్జాపచ్చయా సఙ్ఖారా’’తిఆది వుత్తం. సో చాతి ఏత్థ చ-సద్దో బ్యతిరేకత్థో, తేన సో పటిచ్చసముప్పాదో అనులోమపటిలోమవసేన దువిధోతి ఇమం వక్ఖమానవిసేసం జోతేతి. తేసు అనులోమతో పటిచ్చసముప్పాదో యథాదస్సితో సరాగసదోససమోహసంకిలేసపక్ఖేన హాతబ్బోతి వుత్తో, పటిలోమతో పన పటిచ్చసముప్పాదో యో ‘‘అవిజ్జాయత్వేవ అసేసవిరాగనిరోధా’’తిఆదినా పాళియం (మ॰ ని॰ ౩.౧౨౬; మహావ॰ ౧) వుత్తో, తం సన్ధాయ ‘‘వీతరాగవీతదోసవీతమోహఅరియధమ్మేహి హాతబ్బో’’తి వుత్తం.
Dukkhasamudayo ca ariyasaccanti idaṃ akusalassa somanassassa vasena vuttaṃ, sāsavakusalassāpi vasena yujjati eva. Sabbo ca paṭiccasamuppādo desitoti sambandho. Avijjānusayitattā adukkhamasukhāya vedanāya. Vuttañhetaṃ – ‘‘adukkhamasukhāya vedanāya avijjānusayo anusetī’’ti (ma. ni. 1.465). Tathā ca vuttaṃ ‘‘adukkhamasukhāya hi vedanāya avijjā anusetī’’ti. Etena adukkhamasukhāvedanāggahaṇena avijjā gahitāti dasseti. Sati ca avijjāggahaṇe sabbo paṭiccasamuppādo desitoti dassetuṃ ‘‘avijjāpaccayā saṅkhārā’’tiādi vuttaṃ. So cāti ettha ca-saddo byatirekattho, tena so paṭiccasamuppādo anulomapaṭilomavasena duvidhoti imaṃ vakkhamānavisesaṃ joteti. Tesu anulomato paṭiccasamuppādo yathādassito sarāgasadosasamohasaṃkilesapakkhena hātabboti vutto, paṭilomato pana paṭiccasamuppādo yo ‘‘avijjāyatveva asesavirāganirodhā’’tiādinā pāḷiyaṃ (ma. ni. 3.126; mahāva. 1) vutto, taṃ sandhāya ‘‘vītarāgavītadosavītamohaariyadhammehi hātabbo’’ti vuttaṃ.
ఇదాని ఏకలక్ఖణతావిభావనేన లక్ఖణహారయోజనాయ నయం దస్సేతుం ‘‘ఏవం యే ధమ్మా’’తిఆది వుత్తం. తత్థ కిచ్చతోతి పథవీఆదీనం ఫస్సాదీనఞ్చ రూపారూపధమ్మానం సన్ధారణసఙ్ఘట్టనాదికిచ్చతో, తేసం తేసం వా పచ్చయధమ్మానం తంతంపచ్చయుప్పన్నధమ్మస్స పచ్చయభావసఙ్ఖాతకిచ్చతో. లక్ఖణతోతి కక్ఖళఫుసనాదిసభావతో. సామఞ్ఞతోతి రుప్పననమనాదితో అనిచ్చతాదితో ఖన్ధాయతనాదితో చ. చుతూపపాతతోతి సఙ్ఖతధమ్మానం భఙ్గతో ఉప్పాదతో చ, సమాననిరోధతో సమానుప్పాదతో చాతి అత్థో. ఏత్థ చ సహచరణం సమానహేతుతా సమానఫలతా సమానభూమితా సమానవిసయతా సమానారమ్మణతాతి ఏవమాదయోపి చ-సద్దేన సఙ్గహితాతి దట్ఠబ్బం. సేసం ఉత్తానత్థమేవ.
Idāni ekalakkhaṇatāvibhāvanena lakkhaṇahārayojanāya nayaṃ dassetuṃ ‘‘evaṃ ye dhammā’’tiādi vuttaṃ. Tattha kiccatoti pathavīādīnaṃ phassādīnañca rūpārūpadhammānaṃ sandhāraṇasaṅghaṭṭanādikiccato, tesaṃ tesaṃ vā paccayadhammānaṃ taṃtaṃpaccayuppannadhammassa paccayabhāvasaṅkhātakiccato. Lakkhaṇatoti kakkhaḷaphusanādisabhāvato. Sāmaññatoti ruppananamanādito aniccatādito khandhāyatanādito ca. Cutūpapātatoti saṅkhatadhammānaṃ bhaṅgato uppādato ca, samānanirodhato samānuppādato cāti attho. Ettha ca sahacaraṇaṃ samānahetutā samānaphalatā samānabhūmitā samānavisayatā samānārammaṇatāti evamādayopi ca-saddena saṅgahitāti daṭṭhabbaṃ. Sesaṃ uttānatthameva.
లక్ఖణహారవిభఙ్గవణ్ణనా నిట్ఠితా.
Lakkhaṇahāravibhaṅgavaṇṇanā niṭṭhitā.
Related texts:
తిపిటక (మూల) • Tipiṭaka (Mūla) / సుత్తపిటక • Suttapiṭaka / ఖుద్దకనికాయ • Khuddakanikāya / నేత్తిప్పకరణపాళి • Nettippakaraṇapāḷi / ౫. లక్ఖణహారవిభఙ్గో • 5. Lakkhaṇahāravibhaṅgo
టీకా • Tīkā / సుత్తపిటక (టీకా) • Suttapiṭaka (ṭīkā) / ఖుద్దకనికాయ (టీకా) • Khuddakanikāya (ṭīkā) / నేత్తిప్పకరణ-టీకా • Nettippakaraṇa-ṭīkā / ౫. లక్ఖణహారవిభఙ్గవణ్ణనా • 5. Lakkhaṇahāravibhaṅgavaṇṇanā
టీకా • Tīkā / సుత్తపిటక (టీకా) • Suttapiṭaka (ṭīkā) / ఖుద్దకనికాయ (టీకా) • Khuddakanikāya (ṭīkā) / నేత్తివిభావినీ • Nettivibhāvinī / ౫. లక్ఖణహారవిభఙ్గవిభావనా • 5. Lakkhaṇahāravibhaṅgavibhāvanā
